Engelska skolan – myt och sanning

Det talas ofta om Engelska skolan och dess internationella dito och att de når exceptionella resultat därför har vi undersökt deras prestationer vid nationella proven för årskurs 9 föregående år, 2017.

Engelska skolans resultat NP åk 9 2017

Då framkommer att 10 skolor når noll procent underkända elever medan 17 skolor hade från 1 till 9% underkända elever. Genomsnittligt har alla skolor 2,1% underkända elever.

Det är förvisso betydligt bättre än kommunala skolors genomsnitt på 8,6%, men endast en procentenhet bättre än alla friskolors genomsnitt på 3,1% underkända elever.

Genomsnittligt provbetyg ligger på 15,5 mot friskolornas 14,1 och här syns en markant skillnad även mot övriga friskolor, självklart med engelska i topp men även betydligt bättre resultat i matematik, geografi och samhällskunskap.

Slutsatsen är att i jämförelse med andra friskolor så presterar Engelska skolan bättre vad gäller provbetyg i alla ämnen, men de har oväntat många underkända elever i flera av sina skolor.

Det är fakta som vi kommer att följa upp med Engelska skolan för att höra deras eget svar på hur det kan komma sig.

Annonser

Att vilja något – det går att mäta i skolan

I friskoledebatten är möjligheten för eleven att välja skola, eller föräldrarna för den delen när det gäller de yngre åldrarna, den grundpelare som förenar människor i alla läger.

Det som lyfts fram som invändning mot denna möjlighet, vilket inte avser vinster i privat ägda bolag, är att det slår mot målsättningen att skapa en likvärdig skola med möjligheter för alla och att de svagare eleverna vinner på att ha klasskamrater som är duktigare.

Låt oss för ett ögonblick lämna dessa bastioner därhän och se hur vi kan mäta skillnaden mellan elever som vill något och de som inte vill lika mycket. De sistnämna är de som är kvar i kommunal skola för att de inte gjort något val.

Alla ämnen NP 2013-2017

Då ser vi att det finns en skillnad mellan kommunala skolors och friskolors förmåga att nå godkänt vid nationella proven i årskurs nio som är densamma över tid.

Detta är ett tydligt mått på vad motivation betyder vare sig det är i skolan eller i arbetslivet, vi kallar det motivationsgap som oscillerar mellan 4 och 5 procentenheter.

Vi förutsätter att intelligensen är jämnt fördelad mellan friskolor och kommanala dito, vilket utesluter att det vi ser är ett intelligensgap.

Och att det inte beror på friskolornas överlägsna pedagogiska förmåga skall vi återkomma till i morgon.

Tid med elev – en bristvara

I SvD i söndags den 21:a januari så uppmärksammas att eleverna vid Universitet och högskolor får allt mindre tid med läraren.

De främsta orsakerna till detta uppges vara

  1. Statens finansiering som minskat med sju miljarder mellan 1994 och 2011, som anses relaterat till det s.k. ”produktivitetsavdraget” d.v.s. näringslivets produktivitetsökning används för att minska den högre utbildningens finansiering.
  2. Det anses ofint att undervisa, istället vill lärare och professorer forska, eller på näringslivsjargong: osexigt.

Uppenbarligen är det inte samma problem vid exempelvis Stanford i USA, som omnämns i artikeln. Där är det fint att undervisa och det ställs höga krav på att kunna undervisa för att ens bli anställd som lärare, samtidigt som det betalas ordentligt. Siffran 70% anges också som andelen undervisning för en lärare vid Stanford.

I dagens Sverige berättar en historielektor att han lade 2,5 gånger mer tid på samma kurs på 80-talet än vad han i dag gör.

Det är det utbudsteoretiska inslaget.

Vad gäller efterfrågan så är det inte nytt att det redan på 80-talet fanns önskemål om mer tid med lärare, men det var kanske mer av intresseskäl, och nog fanns det individer som lyckades komma in på exempelvis ekonomlinjen utan att kunna räkna.

Och med den allt sämre kvaliteten på lärare i grund- och gymnasieskolan, samt att det som följd spottas ut elever med bristande kunskaper som ändå tas in i det svällande Universitets- och högskolemaskineriet, menar artikeln att efterfrågan på mer tid med lärare blir ännu mer akut. I rubriken sammanfattas det som: ”Katastrof för svaga elever”.

Nu är det inget nytt att det är tid med elev som är grunden för all undervisning. Se exempelvis KMF Ventures banbrytande forskning inom området i början av år 2000.

Naturligtvis förutsatt hög kvalitet på läraren och dennes undervisning, inte som anges i artikeln att seminariets första timme körs lärarlöst då det inte finns finansiering att betala för undervisning.

Kvaliteten i mötet med elev och andelen tid med elev sätter tonen redan i grundskolan. Det är där lärarna skall styras med ekonomiska medel och tydliggöras att det är mötet med elev som är det fina och värdefulla i all slags lärande.

Men denna insikt är ingalunda unik. I alla möjliga sammanhang i Sverige så premieras inte det gedigna arbetet, vare sig det är i näringslivet, det offentliga eller som facklig representant. På många ställen är det betydligt mer lukrativt att sitta som mellanchef, samordnare eller fackrepresentant än att arbeta.

Sveriges elever förstår svenska allt sämre

Svenska NP 2013 - 2107

Trenden för elevernas resultat i årskurs nio vid nationella prov i svenska är oroande. Redan 2016 skedde en förändring, men i och med 2017 års resultat så är det inte längre en engångshändelse.

Både hos fristående och kommunala skolor är försämringen påtaglig. Från att ha legat konstant lågt, inte minst hos fristående skolor där det knappt varit mätbart, är resultaten i svenska nu i paritet med de i samhällskunskap och fysik. Numera är engelska det ämne där eleverna presterar bäst.

Och om svenska språket blir svårare att hantera för eleverna som skall börja gymnasiet, vad kommer det att innebära för hur de lyckas tillgodogöra sig ämnena i de fortsatta studierna, inte minst när de kommer till Universitetet, om de ens klarar av att ta sig in där med språksvårigheter.

Vad innebär denna försämring i elevernas möjlighet att vara en del av samhället om bristerna i det egna språket kvarstår?

Stor skillnad mellan kommuner i Sverige

Nedan följer den kompletta listan för Sveriges kommuner. Den vaksamme noterar att andelen underkända börjar om med låga värden vid två tillfällen i listan. Anledningen är att den första gruppen har gjort fem av de mest utslagsgivande proven, grupp två har gjort fyra och den sista tre eller färre.

För att kunna sålla fram de bästa krävs jämförbarhet vad avser insats vid provtillfällena så att inte den som gör de lättare proven kan segla upp högt på resultatlistan.

Placering  Kommun Andel underkända
1 Lidingö 0,9%
2 Vellinge 1,7%
3 Nacka 2,3%
4 Lund 2,4%
5 Umeå 2,7%
6 Höganäs 3,4%
7 Sollentuna 3,5%
8 Örnsköldsvik 3,7%
9 Piteå 3,8%
10 Oskarshamn 4,1%
11 Partille 4%
12 Stockholm 4%
13 Varberg 4%
14 Mölndal 5%
15 Lerum 6%
16 Kristianstad 6%
17 Norrtälje 6%
18 Huddinge 6%
19 Östersund 6%
20 Skellefteå 7%
21 Helsingborg 7%
22 Sundbyberg 7%
23 Uppsala 7%
24 Karlstad 7%
25 Eslöv 7%
26 Gällivare 7%
27 Jönköping 8%
28 Falun 8%
29 Vetlanda 8%
30 Nässjö 8%
31 Kiruna 9%
32 Trollhättan 9%
33 Ljusdal 9%
34 Växjö 9%
35 Örebro 9%
36 Mark 9%
37 Falkenberg 9%
38 Halmstad 9%
39 Linköping 10%
40 Skövde 10%
41 Håbo 10%
42 Hässleholm 10%
43 Borås 10%
44 Alvesta 11%
45 Haninge 11%
46 Sundsvall 11%
47 Malmö 11%
48 Karlskrona 11%
49 Göteborg 12%
50 Nynäshamn 12%
51 Botkyrka 12%
52 Eskilstuna 13%
53 Östra Göinge 13%
54 Gävle 13%
55 Västerås 16%
56 Norrköping 17%
57 Täby 1,0%
58 Lomma 1,2%
59 Härryda 2,9%
60 Kungsbacka 2,9%
61 Malung-Sälen 3,3%
62 Luleå 5%
63 Solna 5%
64 Trelleborg 5%
65 Kalmar 5%
66 Motala 6%
67 Laholm 6%
68 Gotland 6%
69 Ekerö 6%
70 Svedala 6%
71 Tyresö 6%
72 Upplands Väsby 7%
73 Upplands-Bro 7%
74 Kungälv 7%
75 Osby 7%
76 Ljungby 8%
77 Lidköping 8%
78 Falköping 8%
79 Mjölby 9%
80 Ale 9%
81 Bjuv 9%
82 Enköping 9%
83 Härjedalen 9%
84 Söderhamn 10%
85 Värnamo 10%
86 Järfälla 10%
87 Östhammar 11%
88 Landskrona 11%
89 Storuman 11%
90 Strängnäs 11%
91 Sjöbo 11%
92 Vänersborg 12%
93 Gnosjö 13%
94 Södertälje 14%
95 Ludvika 15%
96 Sala 15%
97 Avesta 15%
98 Haparanda 16%
99 Heby 16%
100 Timrå 16%
101 Rättvik 16%
102 Bollnäs 17%
103 Borlänge 17%
104 Sandviken 17%
105 Kristinehamn 18%
106 Sorsele 0%
107 Danderyd 0%
108 Ödeshög 0%
109 Bjurholm 0%
110 Arjeplog 0%
111 Karlsborg 0%
112 Dorotea 0%
113 Storfors 0%
114 Båstad 1%
115 Leksand 2%
116 Älvdalen 2%
117 Forshaga 2%
118 Tanum 2%
119 Vännäs 2%
120 Österåker 3%
121 Hammarö 3%
122 Orust 3%
123 Hjo 3%
124 Gnesta 3%
125 Herrljunga 4%
126 Vaxholm 4%
127 Tierp 4%
128 Lekeberg 4%
129 Mörbylånga 4%
130 Bollebygd 4%
131 Eda 4%
132 Jokkmokk 5%
133 Filipstad 5%
134 Vallentuna 5%
135 Krokom 5%
136 Aneby 5%
137 Eksjö 5%
138 Tranås 5%
139 Knivsta 5%
140 Salem 5%
141 Kramfors 6%
142 Ydre 6%
143 Ystad 6%
144 Berg 6%
145 Stenungsund 6%
146 Övertorneå 6%
147 Staffanstorp 6%
148 Ljusnarsberg 6%
149 Tidaholm 6%
150 Ängelholm 6%
151 Tjörn 6%
152 Habo 6%
153 Värmdö 7%
154 Ockelbo 7%
155 Strömstad 7%
156 Hofors 7%
157 Borgholm 7%
158 Askersund 7%
159 Dals-Ed 7%
160 Kinda 7%
161 Sotenäs 7%
162 Munkedal 8%
163 Vara 8%
164 Åtvidaberg 8%
165 Säter 8%
166 Åsele 8%
167 Hylte 8%
168 Sävsjö 8%
169 Strömsund 8%
170 Ovanåker 8%
171 Uppvidinge 8%
172 Öckerö 8%
173 Alingsås 8%
174 Svalöv 8%
175 Robertsfors 8%
176 Arvika 8%
177 Kävlinge 8%
178 Valdemarsvik 9%
179 Ragunda 9%
180 Gagnef 9%
181 Surahammar 9%
182 Smedjebacken 9%
183 Vimmerby 9%
184 Sölvesborg 9%
185 Vadstena 9%
186 Essunga 9%
187 Ronneby 9%
188 Härnösand 9%
189 Norberg 9%
190 Mullsjö 9%
191 Mariestad 9%
192 Kungsör 9%
193 Åre 9%
194 Kil 9%
195 Svenljunga 9%
196 Överkalix 10%
197 Mönsterås 10%
198 Markaryd 10%
199 Torsby 10%
200 Mora 10%
201 Skurup 10%
202 Norsjö 10%
203 Torsås 10%
204 Bengtsfors 10%
205 Arvidsjaur 10%
206 Boden 10%
207 Söderköping 10%
208 Ulricehamn 11%
209 Västervik 11%
210 Hörby 11%
211 Skara 11%
212 Nykvarn 11%
213 Örkelljunga 11%
214 Säffle 11%
215 Orsa 11%
216 Arboga 11%
217 Oxelösund 11%
218 Tranemo 11%
219 Tibro 11%
220 Nyköping 11%
221 Klippan 11%
222 Hallstahammar 11%
223 Åstorp 12%
224 Uddevalla 12%
225 Hudiksvall 12%
226 Vilhelmina 12%
227 Lycksele 12%
228 Sollefteå 12%
229 Kalix 12%
230 Vansbro 12%
231 Gislaved 12%
232 Boxholm 12%
233 Högsby 12%
234 Skinnskatteberg 12%
235 Ånge 12%
236 Nybro 12%
237 Grums 12%
238 Älvsbyn 12%
239 Karlskoga 13%
240 Bräcke 13%
241 Malå 13%
242 Sigtuna 13%
243 Nordmaling 13%
244 Åmål 13%
245 Hagfors 13%
246 Trosa 13%
247 Lysekil 13%
248 Vaggeryd 13%
249 Lindesberg 13%
250 Vindeln 13%
251 Köping 14%
252 Färgelanda 14%
253 Katrineholm 14%
254 Hedemora 14%
255 Götene 14%
256 Pajala 14%
257 Kumla 14%
258 Höör 14%
259 Hällefors 14%
260 Olofström 14%
261 Finspång 14%
262 Fagersta 14%
263 Sunne 14%
264 Laxå 15%
265 Grästorp 15%
266 Nora 15%
267 Simrishamn 15%
268 Töreboda 16%
269 Karlshamn 16%
270 Vårgårda 16%
271 Älmhult 16%
272 Emmaboda 17%
273 Burlöv 17%
274 Degerfors 17%
275 Nordanstig 17%
276 Årjäng 17%
277 Tomelilla 17%
278 Bromölla 17%
279 Tingsryd 17%
280 Lessebo 19%
281 Älvkarleby 19%
282 Flen 21%
283 Hallsberg 21%
284 Lilla Edet 21%
285 Perstorp 21%
286 Vingåker 21%
287 Mellerud 22%
288 Gullspång 22%
289 Munkfors 25%
290 Hultsfred 26%

Därför ramlar föregående års bästa skolor ut från tio i topp

Det har skett en del ändringar på tio i topplistan över Sverige bästa skolor och här ser vi närmare på varför inte listan 2017 har samma skolor med som 2016, även om två skolor är det. Förra årets etta är återigen på första plats och föregående års fyra än nu på plats tre.

Vissa ändringar har skett för att fem skolor inte har lika många genomförda prov i de mer utslagsgivande ämnena, men några har även tappat i medelpoäng och en skola har detta år hela sex procent underkända elever mot noll föregående år med en mycket stor skillnad i medelpoäng.

Läs mer om respektive skola nedan där fetstil anger 2016 års resultat och texten under varje skola beskriver 2017 års nationella prov i årskurs 9 och vad som föranleder förändringen i skolans placering.

1. Carlssons skola (fristående) Stockholm – 18,3 i medelpoäng

På första plats 2017, vilket även var placeringen 2016, med 17,8 i medelpoäng vilket ändå är en minskning som inte går obemärkt förbi.

1. Nya tidens montessoriskola Täby(fristående) Täby – 18,3 i medelpoäng

I år på plats 16 med 17,0 i medelpoäng och med oklara uppgifter från Skolverket om alla pojkar hade godkänt i Svenska. Fortfarande ett toppresultat men en stor skillnad i medelpoäng från föregående år, dubbelt så mycket som Carlssons skola.

3. Stiftelsen BMSL (fristående) Lund – 17,9 i medelpoäng

Har två prov av de svårare ämnena medan andra har tre och är inte jämförbar med de som har gjort ett prov mer. Faller därför ned till plats 506 med 16,9 i medelpoäng, en stor skillnad mot föregående år, och där flickor i Kemi inte anges som 100% godkända. De behöver säkerställa att de gör minst lika många svåra prov som de andra i toppen.

4. Fredrikshovs slotts skola (fristående) Stockholm – 17,7 i medelpoäng

På plats 3 i år och därmed en placering bättre med 17,6 i medelpoäng. De har samma jämna standard i år som föregående år.

5. Montessoriskolan i Bjärred (fristående) Lomma – 17,5 i medelpoäng

På plats 36 i år med 15,9 i medelpoäng och där flickor och pojkar inte entydigt anges som 100% godkända i Skolverket, men den stora anledningen till tappet är den betydande minskningen i medelpoäng.

5. Musikskolan lilla akademien (fristående) Stockholm – 17,5 i medelpoäng

Plats 24 med 16,5 i medelpoäng. Pojkar anges inte entydigt som 100% godkända, men även här är skillnaden i placering främst beroende på ett tapp på en poäng i medelbetyg.

5. Europaportens grundskola (fristående) Malmö – 17,5 i medelpoäng

Har två prov av de svårare ämnena medan andra har tre och är inte jämförbar med de som har gjort ett prov mer. Faller därför ned till plats 478 med 17,0 i medelpoäng. De behöver säkerställa att de gör minst lika många svåra prov som de andra i toppen.

8. Vittra Lambohov (fristående) Linköping – 17,4 i medelpoäng

Förutom att de har två prov i de mer utslagsgivande ämnena så har de nu hela 6% underkända elever vilket gör att de ramlar ned till plats 873, endast jämförbar med skolor som också har två genomförda prov. Medelpoängen är 12,0 och en direkt chockerande stor skillnad mot föregående år vilket föranleder en fråga om vad som har hänt. Vi återkommer i ärendet.

9. Kungliga svenska balettskolan (kommunal) Stockholm – 17,2 i medelpoäng

Har två prov av de svårare ämnena medan andra har tre och är inte jämförbar med de som har gjort ett prov mer. Faller därför ned till plats 507 med 16,8 i medelpoäng. Pojkar anges inte heller entydigt som 100% godkända av Skolverket. De behöver säkerställa att de gör minst lika många svåra prov som de andra i toppen

10. Järna friskola(fristående) Södertälje – 17,1 i medelpoäng

Återigen med höga 17,0 i medelpoäng men då de endast gjort ett prov i något av de mer utslagsgivande ämnena (Matematik) så ramlar de automatiskt ned långt, till plats 1201, trots att de har noll underkända i elever i de totalt fem prov som gjordes. För att tillhöra toppen måste de göra minst lika många prov som de övriga av utslagsgivande ämnen.

Och sämst skola 2017 är…

Sveriges femton sämsta skolor 2017

De sämsta kan motiveras med att behöva tydliggöra hur många prov som görs av de med utslagsgivande ämnen. Att endast göra något eller ett par svårare prov och få bättre resultat är en strategi som flera skolor använder sig av. Vi redovisar därför tre sämstalistor, en för de som gjort tre prov, en för de som gjort två och slutligen en för de som gjort ett prov.

Det skulle förenkla att ange endast en skola och lyckligtvis finns det en skola som är sämst av de sämsta, Verner Rydénskolan i Malmö.

Men fördjupat per kategori följer ytterligare fjorton:

De fem sämsta skolor som har gjort tre prov av endera matematik, kemi, biologi, historia och religionskunskap och därutöver ett eller två prov i de övriga ämnena och som nått sämst sammanlagt resultat är:

  1. Apelgårdsskolan (kommunal) Malmö – 43% underkända, 7,2 i medelpoäng
  2. Hjällboskolan 6-9 (kommunal) Göteborg – 40% underkända, 7,8 i medelpoäng
  3. Karsby International School (kommunal) Botkyrka – 36% underkända, 8,6 i medelpoäng
  4. Sjumilaskolan 7-9 (kommunal) Göteborg – 34% underkända, 8,7 i medelpoäng
  5. Hermodsdalsskolan (kommunal) Malmö – 32% underkända, 8,6 i medelpoäng

 

De fem skolor som har gjort två prov av endera matematik, kemi, biologi, historia och religionskunskap och därutöver två till tre prov i de övriga ämnena och som nått sämst sammanlagt resultat är:

  1. Värner Rydénskolan (kommunal) Malmö – 51% underkända, 5,8 i medelpoäng
  2. Vättleskolan 4-9 (kommunal) Göteborg – 45% underkända, 7,2 i medelpoäng
  3. Skiljeboskolan (kommunal) Västerås – 42% underkända, 7,5 i medelpoäng
  4. Sunnandalsskolan F-9 (kommunal) Karlskrona – 41% underkända, 7,1 i medelpoäng
  5. Vallbacksskolan (kommunal) Gävle – 37% underkända, 8,8 i medelpoäng

 

De fem skolor som har gjort ett prov av endera matematik, kemi, biologi, historia och religionskunskap, och därutöver två till fyra prov i de övriga ämnena och som nått sämst sammanlagt resultat är:

  1. Förbredelseskolan (kommunal) Uppsala – 49% underkända, 6,5 i medelpoäng
  2. Klingsborgsskolan (kommunal) Norrköping – 36% underkända, 8,0 i medelpoäng
  3. Svartedalsskolan B (kommunal) Göteborg – 33% underkända, 9,9 i medelpoäng
  4. Katolska skolan av Notre Dame (fristående) Göteborg – 28% underkända, 9,5 i medelpoäng
  5. Gårdstensskolan 4-9 (kommunal) Göteborg – 27% underkända, 9,6 i medelpoäng

 

Du som önskar mer information om andra skolor är välkommen att kontakta 4RIL.