Category Archives: Vinst i friskolor

Vågar du läsa dessa fakta om friskolorna?

Så har då Daniel Suhonen tillsammans med Mats Arnhög, Anne-Marie Pålsson och Sten Svensson skrivit ett inlägg i DN, d.v.s. de var fina nog att tas in på DN debatt.

Det tragikomiska är för det första att de talar om att: ”Aktiebolagets fokus på lönsamhet innebär att de är tvungna att försöka exkludera svagpresterande elever.”

Nu är detta något som förts fram sedan 2001 av Mikael Flovén som visat att skolpengen är felberäknad både i beskrivningar här på 4RIL och i media, bl.a. i Borås tidning 2013. Utskick gjordes till alla Sveriges kommuner år 2013 i ämnet liksom till alla större tidningar, se debattartikeln i Skolpengen är felaktig.

Det är dessutom något som Daniel Suhonen fick förklarat av Mikael Flovén när de träffades i december 2014. Tyvärr valde Daniel Suhonen att skriva artiklar i ämnet på egen hand eller med andra istället för med Mikael Flovén som gav honom underlag och fakta i ämnet. Eller som han uttryckte i februari 2015 på frågan om de skulle göra något tillsammans eftersom det var var de tillsammans diskuterade under genomgången av de strukturella fördelarna friskolor har och vad det medför:

”Tack!

Just nu har vi fullt, vi återkommer.

D”

Debattörerna talar även om att friskolor vill ha elever som kostar lite att undervisa:

Grundskolan är obligatorisk för alla barn och enligt skollagen ska den vara likvärdig. Det innebär att alla barn har rätt till en utbildning av hög kvalitet utan hänsyn till föräldrarnas ekonomiska eller sociala förhållanden. Den övergripande principen för skolpolitiken i en demokrati är att alla ska inkluderas. Skolpolitiken skall inriktas på att alla elever garanteras rätten att få gå i en bra skola och få en bra utbildning av hög kvalitet. Alla skolor ska vara bra skolor.

Den principen blir omöjlig att leva upp till om man har aktiebolagsskolor. Enligt aktiebolagslagen ska ett aktiebolag ha som mål att gå med vinst. Drivkraften att vända sig främst till de elever som kostar lite att undervisa blir därför mycket stark för det är ju dessa som genererar den största vinsten. De fungerar väl i skolan och presterar bra även med låg lärartäthet och de behöver inget eller lite extra stöd för att nå målen. Den skolpeng dessa elever tilldelas räcker väl till att täcka de kostnader aktiebolaget har för utbildningen och det blir dessutom över till vinst.

Det är exakt vad Mikael Flovén betonade för Daniel Suhonen och även skrivit artiklar om i media tidigare bl.a. i GP 2013. Självklart är detta skåpmat sedan länge då Mikael Flovén släppt två rapporter i ämnet tillsammans med Svenskt Näringsliv 2006 och 2009 vilka du hittar här.

Och som lök på laxen tar de upp Peje Emilsson och hans försvar för vinster i skolan.

Senare när det blev möjligt att tjäna mycket pengar på skolaktiebolag ändrade sig tydligen Peje Emilsson. I dag är han en av de flitigaste förespråkarna för att aktiebolag ska kunna göra vinster i skolan dock utan att driva i bevis att just vinstintresset bidrar till att uppfylla det demokratiska målet.

De ideellt drivna friskolorna däremot, precis som Peje Emilsson sa, är den bästa formen att driva privat/valfri skola. Allt eventuellt överskott i dessa återinvesteras i skolverksamheten till gagn för dess elever i motsats till aktiebolagen som delar ut eventuellt överskott till gagn för sina aktieägare.

Att Peje talar för sin sjuka mor är inte underligt, men det har Mikael Flovén också tagit upp tidigare, dessutom i artiklar som ratats av DN och SvD som exempel.

Här har även visats att vinsten inom exempelvis skolkoncernen Academedia egentligen är fyra gånger större, jämfört med vad de officiellt redovisar.

Att stiftelseformen är den enda möjliga är dessutom det Mikael Flovén diskuterat länge, även med Daniel Suhonen och även försökt få in i media som DN år 2014 under rubriken

”Lyft in all aktiebolagsägd skolverksamhet i en stiftelse”

Se debattartikeln som ej publicerades av DN här: Replik av Mikael Flovén på Peje Emilssons debattartikel

och i SvD år 2016 under rubriken

”Förbjud strukturella vinster i välfärden”

Se debattartikeln som ej publicerades av SvD här: Replik på förbjud förluster i välfärden

i båda fallen utan att lyckas.

Det är alltså inget nytt, utan som vanligt kopierat och stulet material utan att ange upphovsman, liksom senkommet från de som kunnat göra något i åratal, liksom att media under så många år tryckt tillbaka sanningen.

Det är inte utan att frågan om varför de inte gjort något tidigare måste ställas när fakta har funnits tillgängliga så länge.

Ilmar Reepalu gick över ån efter vatten, men det gör även hans belackare

På ledarplats i dagens SvD får Jesper Sandström utrymme att klämma i med rubriken ”Vilken klåpare som helst kan göra förlust”.

Det är svårt att säga något om den rubrikens innehåll, inte heller ett par till paroller i nämnda artikel som:

  • ”Malmö, där Reepalu var kommunalråd i nästan 30 år, är en ekonomisk tragedi och hålls vid liv helt och hållet genom bidrag från andra kommuners skattebetalare.” Vilket är en helt korrekt återgivning av det ekonomiska moraset i Malmö.
  • ”Välfärden hotas inte av vinstintresse utan av ointresse.” Som undertecknat sett handfasta exempel på under 15 års försök att intressera politiker, tjänstemän och media är intresset för att effektivisera och utveckla skolan, liksom att skolpengen är felberäknad lika med noll.

Men att dessa korrekta beskrivningar på något sätt skulle leda till slutsatsen:

  • ”Alla som är intresserade av en så bra vård, skola och omsorg som möjligt borde försvara vinster i välfärden.”

Är minst sagt underligt för den som tänker längre än de rabiata privatiseringsförespråkarna.

Självklart är vinst något positivt för ett företag. Det ger frihet och möjlighet att välja. Det är endast lika rabiata vänstermänniskor och de som aldrig satt sin fot utanför offentliga sektorn som inte förstår att överskott i en verksamhet är helt avgörande för att kunna utveckla densamma.

Om nu denna debatt kunde föras med fakta på bordet om skolan, dess kostnader och drivare, hur skolpengen i dag beräknas och att det sker på felaktiga grunder ur konkurrenshänseende, och en diskussion om alternativa associationsformer skulle svenska skattebetalare dels slippa bli rånade på flera miljarder per år bara i skolan p.g.a. för hög skolpeng och dels ett rejält förändringstryck på de kommunala skolorna kunna etableras.

Vi ser nu en nästan kosmisk kullerbytta av Jesper Sandström:

  • ”När sådana incitament saknas, blir resultatet en välfärd som är både dyrare och sämre för alla inblandade.”

Med dagens system med felaktig skolpeng och aktiebolag som associationsform får vi:

  1. Dyrare friskolor
  2. Ineffektivare kommunala skolor

än vad som skulle kunna vara fallet med en faktabaserad debatt utan ideologiska förtecken från vare sig höger eller vänster.

Enklaste lösningen på den helt menlösa vinstdebatten är att friskolor endast får bedrivas i stiftelseform.

Och för att få ett förändringstryck på de kommunala skolorna skall de som går med förlust till de förbrukat sitt egna kapital, likväl de som inte når de kvalitativa målen läggas ned och erbjudas att drivas av stiftelser.

Skolpengen skall samtidigt räknas på ett korrekt sätt med grund i exempelvis den modell som utvecklats av KMF Ventures AB.

När en hel kommun fallerar i att nå målen skall självklart alla kommunens skolor tvångsförvaltas, som då kan leda till att stiftelser tar över en, flera eller alla kommunens skolor.

Åtgärder i skolan för att nå framgång

Blå pil = följden av ”ja/kriterium uppfyllt”, röd pil = följden av ”nej/kriterium ej uppfyllt”.

Regeringen ger extra vinst till friskolorna med lärarlyftet

Det har undrats över varför inte friskolor är lika snabba på att ta del av regeringens tillförda medel för lärarlyft, förstelärare och andra påfund.

Sedan har lärarfacken varit sura över att friskolorna har lägre löner än de kommunala skolorna.

Kan verkligen lärarfack och andra vara så inskränkta att de inte kan lista ut varför friskolor agerar som de gör?

Svaret är väldigt enkelt; de vill göra vinst.

Och eftersom löner utgör nära 70% av en kommunal skolas omkostnader, innebär sättet att beräkna skolpengen på att varje höjning av lärarlönerna i den kommunala skolan automatiskt leder till motsvarande vinstökning i friskolorna.

Så ineffektivitet i den kommunala skolan, parat med helt felaktig beräkningsmodell för att ersätta friskolor; den s.k. skolpengen, plus de strukturella skälen vi lyft fram i åtskilliga artiklar både här och i vissa progressiva tidningar som GP, gör att regering och Riksdag skänker lika mycket extra vinst till de friskolor som är verksamma i en kommun som tar emot lärarlyfts- och förstelärarstödpengar.

Hade de läst någon av artiklarna och därefter grundskoleförmåga att analysera skulle dessa pengar aldrig sett dagens ljus innan skolpengsberäkningen gjorts om.

bild-till-4ril

 

 

 

 

Detta vill SvD inte att du skall veta

Förbjud strukturella vinster i välfärden

I sin debattartikel i SvD den 2 november propagerar styrelseordförande och VD för Praktikertjänst en lagstiftning mot förluster i välfärden, en fyndig och träffande rubrik, specifikt inom vården. Som modell anför de skolan där kommunens ersättning till privata aktörer skall grunda sig på kommunens budget för motsvarande kommunal skolverksamhet, eller det som populärt kallas ”skolpeng”.

Debattörerna menar att ett sådant system skapar rättvisa och sund konkurrens. Det är dessvärre inte korrekt eftersom skolpengen ger friskolebranschen strukturella och riskfria vinster.

Skolpengen är för hög då det vid kommunernas beräkning inte tas hänsyn till avgörande strukturella skillnader mellan en kommunal skola och en friskola; exempelvis vilka typer av elever skolan attraherar, läraravtal, hyresvillkor och överkompensation för moms.

Det är stor skillnad i kostnader mellan olika typer av elever, mellan de som behöver lite eller mycket stöd från skolan, mellan de som kämpar och inte kämpar och mellan de som har det stökigt hemma och de som skapar problem på skolan. Kostnadsnackdelen mellan skolor som har den enklare kategorin elever och de svårare är 6%.

Läraravtalet som de kommunala skolorna sitter med baseras på den s.k. ferietjänst som lärarna har. Kortfattat innebär det att läraren är ledig när eleverna är lediga, att lärarens arbetsvecka anges till 45 timmar varav 10 timmar är förtroendearbetstid vilken i praktiken rektor inte styr över och läraren kan välja att arbeta eller inte. Friskolornas lärare har i regel semestertjänst, vilket är den vanliga arbetsmarknadsregleringen, med 40 timmars arbetsvecka och 25 dagars semester. Denna kostnadsnackdel är störst och cirka 13% till friskolornas fördel.

De sämre hyresvillkoren för en kommunal skola beror främst på en hyressättning från det egna kommunala fastighetsbolaget som inte speglar lokalernas faktiska marknadsvärde och att det är svårt att utnyttja äldre skollokalers ytor lika effektivt som friskolornas nyare lokaler och uppgår till cirka 7% kostnadsnackdel.

Överkompensationen för moms utgör cirka 1% kostnadsnackdel och beror på att en schablon används istället för att se till varje skolas reella momsnetto.

bild-till-4ril

Och eftersom en kommun där de privata aktörerna etablerar sig dessutom vanligtvis har flera skolor och beräknar en skolpeng som bygger på kommunens genomsnittliga kostnad per elev, garanteras den privata skolan att alltid få för hög ersättning eftersom det utöver den strukturella kostnadsnackdelen även läggs på en ineffektivitetsmarginal.

Hade den kostnadseffektivaste skolan i kommunen använts som riktmärke för skolpengen, hade felräkningen blivit mindre, men fortfarande innehållit upp till 28% i strukturella kostnadsnackdelar vilket i dag utgör en riskfri vinstmöjlighet för den friskolekoncern som etablerar sig i en kommun.

Då debattörerna talar sig varma för system som gynnar medborgare och skattebetalare, kan de därmed inte använda sig av dagens modell för skolan för införande inom vården. En rättvis konkurrens måste självklart innebära att förutsättningarna är lika och det är de inte innan de strukturella skillnaderna elimineras; endera konkret genom att ta bort ferietjänst för lärare, kommunala hyresbolags överprissättning, schablonkompensation för moms och börja skilja på alla typer av elever, eller via nedskrivning av skolpengens nivå.

Därtill kan det vara värt att fundera över själva drivkraften från ägarna och om likvärdighet även kräver att endera de kommunala skolorna får till uppgift från sin ägare att som friskolorna generera vinst som kan delas ut till kommunen, eller att vinstintresset hos friskolorna elimineras genom att de omvandlas till stiftelser där all vinst kvarstår, på det sätt som privata skolor som exempelvis Handelshögskolan i Stockholm och Lundsberg.

Betygsinflation och marknadskrafter

Det är inte nytt att det finns skillnader i betygssättning mellan skolor. Redan för 30-40 år sedan såg jag hur elever som hade haft 5,0 i snittbetyg från grundskolan kunskapsmässigt var ljusår efter andra elever som hade upp till en hel poäng lägre snittbetyg när de kom till gymnasiet. På samma sätt minns jag hemska föreläsningar i nationalekonomi där det satt studenter som med sina frågor och förklaringar visade sig ha missat inte bara gymnasieundervisningen i matematik utan även grundskolans elementära räknesätt.

Nytt sedan tjugo är tillbaka är den ökade konkurrensen mellan skolor i och med det fria skolvalet. Nu kan elever välja att resa mellan olika skolor för att få just den där de vill studera, åtminstone om de har höga betyg nog. Då för 30-40 år sedan gällde närhetsprincipen både grund- och gymnasieskolan och det var inte eleven eller föräldrarna som kunde försöka välja.

Och eftersom skolans ekonomi beror på skolpengen, vilken är felberäknad som vi skrivit om under 15 års tid, som varje elev drar med sig så är attraktion avgörande. Hela skolans ekonomi bygger på volym elever för att uppnå stordriftsfördelar. Och det enda som attraherar är möjligheten att kunna klättra vidare i studiekarriären på väg mot ett toppjobb. De som nu inte är födda med rika föräldrar som kan köpa dig en plats på en skola eller garantera ett toppjobb trots vederbörandes bristande förmåga, agerar därmed helt rationellt genom att leta efter de enkla vägarna. Det är så vårt samhälle är uppbyggt i dag.

Då blir effekten självklart betygsinflation. Det har nu uppmärksammats av SvD och Ivar Arpi i och med att uppdrag granskning gjort detta till ett område att genomlysa. Nu är de inte först med detta, som jag sagt är det en fråga jag drivit i 15 år men det är väl trevligt att det bubblar upp nu på Svt.

Lätt att sänka värdet för Engelska skolan och Academedia

Dags för ytterligare en börsnotering av en skolkoncern, då vet man att högkonjunkturen nått zenit och att grundarna vill casha hem medan de har möjlighet.

Men det är lätt att sänka viljan att investera i dessa bolag om politikerna bara vill, men det är där skon klämmer. Miljöpartister förstår inte att de måste skilja på sina Waldorfskolor och skolkoncerner. Socialdemokraterna förstår inte att skolpengen är felberäknad eftersom de har låg utbildningsnivå. Liberalerna slits mellan marknadsvurmande och det sociala patoset. Kristdemokrater vill ha kristna skolor. Centerpartiet är rabiata marknadsanhängare och ser det som den enda lösningen på allt. Moderaterna har många vänner i Friskolornas Riksförbund och vill inte bli ovän med dem då det förstör semesterstämningen. Sverigedemokraterna har inte förstått frågan även om de utifrån de stora framväxande mängden muslimska friskolor borde säga nej av den anledningen. Vänsterpartiet pratar bara om vinstförbud och fattar inte att en verksamhet behöver gå plus för att kunna utvecklas och att det borde gälla även offentliga skolor.

Ett alternativ är att helt vända på debatten och lagstifta om att endast stiftelser baserade i Sverige får driva friskolor och det under förutsättning att allt ekonomiskt överskott skall stanna i stiftelsen.

Ett annat alternativ är att som skrivits om här på 4RIL under flera år, att korrekt beräkna kostnaden för respektive elevkategori och sätta skolpengen i relation till detta.

Med båda metoderna skulle värdet på skolkoncerner falla drastiskt och kvar skulle de vara som vill bedriva skola av andra skäl än att primärt tjäna pengar.

Academedias vinst är fyra gånger högre än officiellt redovisat

Debatten om vinster inom friskolor fortsätter och du som följt våra inlägg inom området vet att baserat på de analyser som gjordes mellan 2001 och 2009 av kommunala och privata skolor, har vi med fog kunnat påstå att skolpengen är felprissatt och för hög.

Utredaren Ilmar Reepalu förväntas komma med ett förslag att sätta ett tak på vinstutdelning för friskolor.

LO säger nu att de helt vill stoppa vinster i friskolor, men om det innebär ett totalt stopp för utdelning eller någon annan modell tycks oklart.

En av förespråkarna för vinster och fri utdelning av desamma är Dan Olofsson som i ett inlägg talar om protektionism.

Den sistnämndas inlägg ger ärligt talat ett direkt förvirrat intryck eller är avsiktligt tänkt att blanda ihop korten när han talar om andra branscher som dikteras av marknadspriser och med helt andra förutsättningar än skolan och planhushållssatta priser.

Under denna period har även Academedias siffror varit föremål för bevis för att det inte görs några exceptionella vinster i friskolor. Nu är självfallet detaljerade siffror inte tillgängliga ens på förfrågan, men det som är officiellt kan användas för att förstå att om inte osanning, så lyfts inte det verkliga resultatet fram varför vi får göra det åt dem.

Nedan anges Acamedias uppgifter från årsredovisningen 2015/2016 och vi har per post kommenterat varför den ej är korrekt och vad det får för effekt på resultatet. Slutligen har vi jämfört totalt officiellt resultat med ett korrekt resultat för Academedia om de vore en kommunal skolkoncern.

Intäkter 2015/2016

  • För- och grundskola 951 MSEK
  • Gymnasium 655 MSEK
  • Vuxenutbildning 381 MSEK
  • Internationell förskola 390 MSEK
  • Totalt 8 608 MSEK

EBITDA 2015/2016, rörelseresultat innan avskrivningar, räntor och skatter

  • För- och grundskola 255 MSEK
  • Gymnasium 298 MSEK
  • Vuxenutbildning 154 MSEK
  • Internationell förskola 110 MSEK
  • Totalt 817 MSEK

Avskrivningar 2015/2016, avser goodwillavskrivningar för köp av friskolor och är därmed en post som skall återläggas relativt jämförelse med kommunala skolor.

  • För- och grundskola 49 MSEK
  • Gymnasium 100 MSEK
  • Vuxenutbildning 6 MSEK
  • Internationell förskola 26 MSEK
  • Totalt 181 MSEK

Räntor 2015/2016, avser lån för att finansiera köp av friskolor och är därmed en post som skall återläggas relativt jämförelse med kommunala skolor.

Specificeras ej per område 141 MSEK

Kostnad såld vara 2015/2016, specificeras ej men med tanke på dess storlek är det troligen detsamma som skollunch och därmed är det en kostnad som kvarstår och ej påverkar vinstberäkningen relativt om det skulle ha varit en kommunal skola.

Övriga externa kostnader 2015/2016, innehåller troligen främst hyror liksom marknadsföringskostnader och sett till normala hyresnivåer för kommunala skolor är det troligen även andra poster som är relaterade till konsultkostnader relativt andra intressenter och som skall återläggas relativt jämförelse med kommunala skolor. Uppskattningen är att åtminstone 30% av uppgivet belopp skall återläggas. Därtill är det oklart om lokalerna hyrs från ett företag som ägs av närstående till skolorna och därmed skapar ytterligare värde men dolt.

Specificeras ej per område 1 876 MSEK, där 30% motsvarar 585 MSEK.

Officiellt resultat 2015/2016 är enligt ovan 495 MSEK, efter skatt om 18% 406 MSEK.

Ett korrekt resultat 2015/2016 med återläggning för poster som inte skulle återfinnas hos en koncern motsvarande Academedia i kommunal regi är 1 724 MSEK, efter skatt med samma procentsats om 18% 1 414 MSEK.

Vinstmarginal officiellt är 4,7%

Vinstmarginal med återläggning för att kunna jämföra med kommunal skola är 16,4%

Vi stannar där och konstaterar att friskolorna, utan att tillföra något nytt pedagogiskt värde och utan att anstränga sig för att rationalisera skolan, gör fyra gånger högre vinst än vad de officiellt säger.

Det enda rätta är att om friskolor skall tillåtas skall det ske i stiftelseform, vilket är så som privatskolor bedrivs, först då attraheras de som vill göra något bra i skolan, och med en helt ny metod för att beräkna skolpengen så att den blir korrekt.