Category Archives: Vinst i friskolor

Ilmar Reepalu gick över ån efter vatten, men det gör även hans belackare

På ledarplats i dagens SvD får Jesper Sandström utrymme att klämma i med rubriken ”Vilken klåpare som helst kan göra förlust”.

Det är svårt att säga något om den rubrikens innehåll, inte heller ett par till paroller i nämnda artikel som:

  • ”Malmö, där Reepalu var kommunalråd i nästan 30 år, är en ekonomisk tragedi och hålls vid liv helt och hållet genom bidrag från andra kommuners skattebetalare.” Vilket är en helt korrekt återgivning av det ekonomiska moraset i Malmö.
  • ”Välfärden hotas inte av vinstintresse utan av ointresse.” Som undertecknat sett handfasta exempel på under 15 års försök att intressera politiker, tjänstemän och media är intresset för att effektivisera och utveckla skolan, liksom att skolpengen är felberäknad lika med noll.

Men att dessa korrekta beskrivningar på något sätt skulle leda till slutsatsen:

  • ”Alla som är intresserade av en så bra vård, skola och omsorg som möjligt borde försvara vinster i välfärden.”

Är minst sagt underligt för den som tänker längre än de rabiata privatiseringsförespråkarna.

Självklart är vinst något positivt för ett företag. Det ger frihet och möjlighet att välja. Det är endast lika rabiata vänstermänniskor och de som aldrig satt sin fot utanför offentliga sektorn som inte förstår att överskott i en verksamhet är helt avgörande för att kunna utveckla densamma.

Om nu denna debatt kunde föras med fakta på bordet om skolan, dess kostnader och drivare, hur skolpengen i dag beräknas och att det sker på felaktiga grunder ur konkurrenshänseende, och en diskussion om alternativa associationsformer skulle svenska skattebetalare dels slippa bli rånade på flera miljarder per år bara i skolan p.g.a. för hög skolpeng och dels ett rejält förändringstryck på de kommunala skolorna kunna etableras.

Vi ser nu en nästan kosmisk kullerbytta av Jesper Sandström:

  • ”När sådana incitament saknas, blir resultatet en välfärd som är både dyrare och sämre för alla inblandade.”

Med dagens system med felaktig skolpeng och aktiebolag som associationsform får vi:

  1. Dyrare friskolor
  2. Ineffektivare kommunala skolor

än vad som skulle kunna vara fallet med en faktabaserad debatt utan ideologiska förtecken från vare sig höger eller vänster.

Enklaste lösningen på den helt menlösa vinstdebatten är att friskolor endast får bedrivas i stiftelseform.

Och för att få ett förändringstryck på de kommunala skolorna skall de som går med förlust till de förbrukat sitt egna kapital, likväl de som inte når de kvalitativa målen läggas ned och erbjudas att drivas av stiftelser.

Skolpengen skall samtidigt räknas på ett korrekt sätt med grund i exempelvis den modell som utvecklats av KMF Ventures AB.

När en hel kommun fallerar i att nå målen skall självklart alla kommunens skolor tvångsförvaltas, som då kan leda till att stiftelser tar över en, flera eller alla kommunens skolor.

Åtgärder i skolan för att nå framgång

Blå pil = följden av ”ja/kriterium uppfyllt”, röd pil = följden av ”nej/kriterium ej uppfyllt”.

Regeringen ger extra vinst till friskolorna med lärarlyftet

Det har undrats över varför inte friskolor är lika snabba på att ta del av regeringens tillförda medel för lärarlyft, förstelärare och andra påfund.

Sedan har lärarfacken varit sura över att friskolorna har lägre löner än de kommunala skolorna.

Kan verkligen lärarfack och andra vara så inskränkta att de inte kan lista ut varför friskolor agerar som de gör?

Svaret är väldigt enkelt; de vill göra vinst.

Och eftersom löner utgör nära 70% av en kommunal skolas omkostnader, innebär sättet att beräkna skolpengen på att varje höjning av lärarlönerna i den kommunala skolan automatiskt leder till motsvarande vinstökning i friskolorna.

Så ineffektivitet i den kommunala skolan, parat med helt felaktig beräkningsmodell för att ersätta friskolor; den s.k. skolpengen, plus de strukturella skälen vi lyft fram i åtskilliga artiklar både här och i vissa progressiva tidningar som GP, gör att regering och Riksdag skänker lika mycket extra vinst till de friskolor som är verksamma i en kommun som tar emot lärarlyfts- och förstelärarstödpengar.

Hade de läst någon av artiklarna och därefter grundskoleförmåga att analysera skulle dessa pengar aldrig sett dagens ljus innan skolpengsberäkningen gjorts om.

bild-till-4ril

 

 

 

 

Detta vill SvD inte att du skall veta

Förbjud strukturella vinster i välfärden

I sin debattartikel i SvD den 2 november propagerar styrelseordförande och VD för Praktikertjänst en lagstiftning mot förluster i välfärden, en fyndig och träffande rubrik, specifikt inom vården. Som modell anför de skolan där kommunens ersättning till privata aktörer skall grunda sig på kommunens budget för motsvarande kommunal skolverksamhet, eller det som populärt kallas ”skolpeng”.

Debattörerna menar att ett sådant system skapar rättvisa och sund konkurrens. Det är dessvärre inte korrekt eftersom skolpengen ger friskolebranschen strukturella och riskfria vinster.

Skolpengen är för hög då det vid kommunernas beräkning inte tas hänsyn till avgörande strukturella skillnader mellan en kommunal skola och en friskola; exempelvis vilka typer av elever skolan attraherar, läraravtal, hyresvillkor och överkompensation för moms.

Det är stor skillnad i kostnader mellan olika typer av elever, mellan de som behöver lite eller mycket stöd från skolan, mellan de som kämpar och inte kämpar och mellan de som har det stökigt hemma och de som skapar problem på skolan. Kostnadsnackdelen mellan skolor som har den enklare kategorin elever och de svårare är 6%.

Läraravtalet som de kommunala skolorna sitter med baseras på den s.k. ferietjänst som lärarna har. Kortfattat innebär det att läraren är ledig när eleverna är lediga, att lärarens arbetsvecka anges till 45 timmar varav 10 timmar är förtroendearbetstid vilken i praktiken rektor inte styr över och läraren kan välja att arbeta eller inte. Friskolornas lärare har i regel semestertjänst, vilket är den vanliga arbetsmarknadsregleringen, med 40 timmars arbetsvecka och 25 dagars semester. Denna kostnadsnackdel är störst och cirka 13% till friskolornas fördel.

De sämre hyresvillkoren för en kommunal skola beror främst på en hyressättning från det egna kommunala fastighetsbolaget som inte speglar lokalernas faktiska marknadsvärde och att det är svårt att utnyttja äldre skollokalers ytor lika effektivt som friskolornas nyare lokaler och uppgår till cirka 7% kostnadsnackdel.

Överkompensationen för moms utgör cirka 1% kostnadsnackdel och beror på att en schablon används istället för att se till varje skolas reella momsnetto.

bild-till-4ril

Och eftersom en kommun där de privata aktörerna etablerar sig dessutom vanligtvis har flera skolor och beräknar en skolpeng som bygger på kommunens genomsnittliga kostnad per elev, garanteras den privata skolan att alltid få för hög ersättning eftersom det utöver den strukturella kostnadsnackdelen även läggs på en ineffektivitetsmarginal.

Hade den kostnadseffektivaste skolan i kommunen använts som riktmärke för skolpengen, hade felräkningen blivit mindre, men fortfarande innehållit upp till 28% i strukturella kostnadsnackdelar vilket i dag utgör en riskfri vinstmöjlighet för den friskolekoncern som etablerar sig i en kommun.

Då debattörerna talar sig varma för system som gynnar medborgare och skattebetalare, kan de därmed inte använda sig av dagens modell för skolan för införande inom vården. En rättvis konkurrens måste självklart innebära att förutsättningarna är lika och det är de inte innan de strukturella skillnaderna elimineras; endera konkret genom att ta bort ferietjänst för lärare, kommunala hyresbolags överprissättning, schablonkompensation för moms och börja skilja på alla typer av elever, eller via nedskrivning av skolpengens nivå.

Därtill kan det vara värt att fundera över själva drivkraften från ägarna och om likvärdighet även kräver att endera de kommunala skolorna får till uppgift från sin ägare att som friskolorna generera vinst som kan delas ut till kommunen, eller att vinstintresset hos friskolorna elimineras genom att de omvandlas till stiftelser där all vinst kvarstår, på det sätt som privata skolor som exempelvis Handelshögskolan i Stockholm och Lundsberg.

Betygsinflation och marknadskrafter

Det är inte nytt att det finns skillnader i betygssättning mellan skolor. Redan för 30-40 år sedan såg jag hur elever som hade haft 5,0 i snittbetyg från grundskolan kunskapsmässigt var ljusår efter andra elever som hade upp till en hel poäng lägre snittbetyg när de kom till gymnasiet. På samma sätt minns jag hemska föreläsningar i nationalekonomi där det satt studenter som med sina frågor och förklaringar visade sig ha missat inte bara gymnasieundervisningen i matematik utan även grundskolans elementära räknesätt.

Nytt sedan tjugo är tillbaka är den ökade konkurrensen mellan skolor i och med det fria skolvalet. Nu kan elever välja att resa mellan olika skolor för att få just den där de vill studera, åtminstone om de har höga betyg nog. Då för 30-40 år sedan gällde närhetsprincipen både grund- och gymnasieskolan och det var inte eleven eller föräldrarna som kunde försöka välja.

Och eftersom skolans ekonomi beror på skolpengen, vilken är felberäknad som vi skrivit om under 15 års tid, som varje elev drar med sig så är attraktion avgörande. Hela skolans ekonomi bygger på volym elever för att uppnå stordriftsfördelar. Och det enda som attraherar är möjligheten att kunna klättra vidare i studiekarriären på väg mot ett toppjobb. De som nu inte är födda med rika föräldrar som kan köpa dig en plats på en skola eller garantera ett toppjobb trots vederbörandes bristande förmåga, agerar därmed helt rationellt genom att leta efter de enkla vägarna. Det är så vårt samhälle är uppbyggt i dag.

Då blir effekten självklart betygsinflation. Det har nu uppmärksammats av SvD och Ivar Arpi i och med att uppdrag granskning gjort detta till ett område att genomlysa. Nu är de inte först med detta, som jag sagt är det en fråga jag drivit i 15 år men det är väl trevligt att det bubblar upp nu på Svt.

Lätt att sänka värdet för Engelska skolan och Academedia

Dags för ytterligare en börsnotering av en skolkoncern, då vet man att högkonjunkturen nått zenit och att grundarna vill casha hem medan de har möjlighet.

Men det är lätt att sänka viljan att investera i dessa bolag om politikerna bara vill, men det är där skon klämmer. Miljöpartister förstår inte att de måste skilja på sina Waldorfskolor och skolkoncerner. Socialdemokraterna förstår inte att skolpengen är felberäknad eftersom de har låg utbildningsnivå. Liberalerna slits mellan marknadsvurmande och det sociala patoset. Kristdemokrater vill ha kristna skolor. Centerpartiet är rabiata marknadsanhängare och ser det som den enda lösningen på allt. Moderaterna har många vänner i Friskolornas Riksförbund och vill inte bli ovän med dem då det förstör semesterstämningen. Sverigedemokraterna har inte förstått frågan även om de utifrån de stora framväxande mängden muslimska friskolor borde säga nej av den anledningen. Vänsterpartiet pratar bara om vinstförbud och fattar inte att en verksamhet behöver gå plus för att kunna utvecklas och att det borde gälla även offentliga skolor.

Ett alternativ är att helt vända på debatten och lagstifta om att endast stiftelser baserade i Sverige får driva friskolor och det under förutsättning att allt ekonomiskt överskott skall stanna i stiftelsen.

Ett annat alternativ är att som skrivits om här på 4RIL under flera år, att korrekt beräkna kostnaden för respektive elevkategori och sätta skolpengen i relation till detta.

Med båda metoderna skulle värdet på skolkoncerner falla drastiskt och kvar skulle de vara som vill bedriva skola av andra skäl än att primärt tjäna pengar.

Academedias vinst är fyra gånger högre än officiellt redovisat

Debatten om vinster inom friskolor fortsätter och du som följt våra inlägg inom området vet att baserat på de analyser som gjordes mellan 2001 och 2009 av kommunala och privata skolor, har vi med fog kunnat påstå att skolpengen är felprissatt och för hög.

Utredaren Ilmar Reepalu förväntas komma med ett förslag att sätta ett tak på vinstutdelning för friskolor.

LO säger nu att de helt vill stoppa vinster i friskolor, men om det innebär ett totalt stopp för utdelning eller någon annan modell tycks oklart.

En av förespråkarna för vinster och fri utdelning av desamma är Dan Olofsson som i ett inlägg talar om protektionism.

Den sistnämndas inlägg ger ärligt talat ett direkt förvirrat intryck eller är avsiktligt tänkt att blanda ihop korten när han talar om andra branscher som dikteras av marknadspriser och med helt andra förutsättningar än skolan och planhushållssatta priser.

Under denna period har även Academedias siffror varit föremål för bevis för att det inte görs några exceptionella vinster i friskolor. Nu är självfallet detaljerade siffror inte tillgängliga ens på förfrågan, men det som är officiellt kan användas för att förstå att om inte osanning, så lyfts inte det verkliga resultatet fram varför vi får göra det åt dem.

Nedan anges Acamedias uppgifter från årsredovisningen 2015/2016 och vi har per post kommenterat varför den ej är korrekt och vad det får för effekt på resultatet. Slutligen har vi jämfört totalt officiellt resultat med ett korrekt resultat för Academedia om de vore en kommunal skolkoncern.

Intäkter 2015/2016

  • För- och grundskola 951 MSEK
  • Gymnasium 655 MSEK
  • Vuxenutbildning 381 MSEK
  • Internationell förskola 390 MSEK
  • Totalt 8 608 MSEK

EBITDA 2015/2016, rörelseresultat innan avskrivningar, räntor och skatter

  • För- och grundskola 255 MSEK
  • Gymnasium 298 MSEK
  • Vuxenutbildning 154 MSEK
  • Internationell förskola 110 MSEK
  • Totalt 817 MSEK

Avskrivningar 2015/2016, avser goodwillavskrivningar för köp av friskolor och är därmed en post som skall återläggas relativt jämförelse med kommunala skolor.

  • För- och grundskola 49 MSEK
  • Gymnasium 100 MSEK
  • Vuxenutbildning 6 MSEK
  • Internationell förskola 26 MSEK
  • Totalt 181 MSEK

Räntor 2015/2016, avser lån för att finansiera köp av friskolor och är därmed en post som skall återläggas relativt jämförelse med kommunala skolor.

Specificeras ej per område 141 MSEK

Kostnad såld vara 2015/2016, specificeras ej men med tanke på dess storlek är det troligen detsamma som skollunch och därmed är det en kostnad som kvarstår och ej påverkar vinstberäkningen relativt om det skulle ha varit en kommunal skola.

Övriga externa kostnader 2015/2016, innehåller troligen främst hyror liksom marknadsföringskostnader och sett till normala hyresnivåer för kommunala skolor är det troligen även andra poster som är relaterade till konsultkostnader relativt andra intressenter och som skall återläggas relativt jämförelse med kommunala skolor. Uppskattningen är att åtminstone 30% av uppgivet belopp skall återläggas. Därtill är det oklart om lokalerna hyrs från ett företag som ägs av närstående till skolorna och därmed skapar ytterligare värde men dolt.

Specificeras ej per område 1 876 MSEK, där 30% motsvarar 585 MSEK.

Officiellt resultat 2015/2016 är enligt ovan 495 MSEK, efter skatt om 18% 406 MSEK.

Ett korrekt resultat 2015/2016 med återläggning för poster som inte skulle återfinnas hos en koncern motsvarande Academedia i kommunal regi är 1 724 MSEK, efter skatt med samma procentsats om 18% 1 414 MSEK.

Vinstmarginal officiellt är 4,7%

Vinstmarginal med återläggning för att kunna jämföra med kommunal skola är 16,4%

Vi stannar där och konstaterar att friskolorna, utan att tillföra något nytt pedagogiskt värde och utan att anstränga sig för att rationalisera skolan, gör fyra gånger högre vinst än vad de officiellt säger.

Det enda rätta är att om friskolor skall tillåtas skall det ske i stiftelseform, vilket är så som privatskolor bedrivs, först då attraheras de som vill göra något bra i skolan, och med en helt ny metod för att beräkna skolpengen så att den blir korrekt.

Dags att insourca skolans kärnverksamhet

Det intressant med försöket i Utah är att den offentliga myndigheten förstod att de inte skall outsourca kärnverksamheten, d.v.s. utbildning av de elever som de har förmåga att ta hand om och utbilda på ett nöjaktigt eller mycket bra sätt, utan de som den offentliga skolan inte klarade av d.v.s. det som uppenbarligen inte var kärnverksamheten eller åtminstone där kompetensen saknades alternativt viljan och drivkraften hos den egna personalen.

Denna lösning är helt omvänd mot hur det privata tillåtits komma in i den offentliga skolan i Sverige.

I Sverige outsourcas kärnverksamheten dessutom till alldeles för hög ersättning medan de elever som verkligen behöver hjälp i många fall lämnas därhän eller inte är önskekunden för de privata skolorna eftersom det drar kostnader.

Utahs försök rimmar väl med de idéer som lagts fram här på 4RIL med att beräkna en korrekt ersättning för respektive typ av elev och på det sättet svälta ut intresset för att inte göra något bra för Sveriges elever och skola och istället fokusera på att ersätta de skolor som arbetar med de elever som behöver professionellt stöd för att att lyfta sig och komma in i åtminstone godkäntfåran.

Som sagts skall endast stiftelser tillåtas för privat skolverksamhet om nu Sverige överhuvudtaget skall ha privat skola.

Och för att hjälpa elever som man gjort i Utah skulle en rent privat lösning kunna vara ett alternativ med prestationsbaserad ersättning. Det blir troligen billigare och med bättre resultat för det offentliga och eftersom det privata alternativet då gör mätbar nytta är en hög ersättning med någon slags förutbestämd vinstmultipel helt försvarbar.