Category Archives: Uncategorized

99% av de kommunala skolorna hjälper ej de elever som behöver stöd

Det är snart dags att göra en analys av beslutsfattande inom svensk politik och hur media tillsammans med myndigheter och intresseorganistioner lyckas förtiga och trycka undan obehagliga fakta.

Faktaresistens är inte unikt för skolans domän.

Men den liksom miljöförstöringen får mycket långtgående och troligen irreversibla konsekvenser.

Visst är det då hårresande att läsa ledarinlägg från exempelvis SvD i gårdagens tidning, där det konstateras att:

”I  dagarna fick vi genom en utvärdering från Skolverket veta mer om vad de tidigare betygen faktiskt har medfört. Skolverkets huvudslutsats är att stödbehoven upptäcks med betyg, men att stödet så här långt har uteblivit.”

Vän av ordningen undrar varför Skolverkets studie är så kittlande att det renderar textmassa i Sveriges andra tidning, till stöd för betyg i årskurs 6. Det här med betyg är onekligen en religiös fråga, på samma sätt som en del aldrig rör annat än en Appledator, andra endast håller sig till Windows.

Men fakta och varningsklockorna fanns avseende brist i stöd till elever med behov redan för tre år sedan. I den undersökning som KMF Ventures AB gjorde, blev det uppenbart att stödet i svenska kommunala skolor är obefintligt och att det redan behövdes åtgärder för att identifiera och sätta in åtgärder till de som har behov redan i årskurs ett.

För SvD som fick undersökningen tillsänd sig, liksom alla större tidningar, var resultaten inte värda vare sig textrad eller ord.

Sagan ”Kejsarens nya kläder” visar på att sanningen kan komma från det enklaste håll.

Tyvärr har de senaste tre årens elever inte fått den hjälp de har rätt till enligt skollagen p.g.a. inkompetenta lagstiftare och huvudmän, tillsammans med medbrottslingarna i tredje statsmakten som uppenbarligen inte är skolade journalister.

En stiftelse bland Sveriges bästa och sämsta skolor 2016

Du finner här resultaten från vårens nationella prov för årskurs 9 presenterade för de 10 bästa liksom de fem sämsta.

Värt att notera så här i debatten kring vinst i skola är att på tredje plats hittar vi Stiftelsen BMSL, som är akronym för ”Bilingual Montessori School of Lund”.

Det är enklast om de presenterar sig själva:

”Vi heter Bilingual Montessori School of Lund. BMSL har barn/elever från förskolan upp till och med årskurs nio.  Vi arbetar utifrån den svenska läroplanen, men redan från förskolan lär sig barnen att prata engelska och franska och detta med hjälp av en italiensk pedagogik. Våra lärare kommer från Frankrike, USA, Kanada, Australien, England, Skottland, Irland, Togo, Martinique, Filippinerna, Spanien, Polen, Korea och Sverige, bara för att nämna några. Allt i lilla världsstaden Lund. Vi tror att språk öppnar dörrar och med Montessori som pedagogiskt verktyg hjälper vi ditt barn att nå sina mål.

Vår skola är en stiftelse och är inte vinstdrivande utan alla pengar går tillbaka till verksamheten och eleverna. Sedan skolan startades 2003 har eleverna bevisat att vårt koncept fungerar. För att kunna nå framgång handlar det om att må bra, att nå självinsikt och harmoni och att lära sig att lära. Gör man det finns det goda möjligheter att också lyckas med sina egna kunskapsmål och detta har eleverna även visat med sina resultat på de nationella proven. Vi är säkra på att det här har gjort oss till en av Sveriges bästa skolor.”

Så det tycks gå alldeles utmärkt att bedriva en toppresterande skola utan aktiebolagsform och där vinsten kvarstår för skolans utveckling. Nu är det inte något nytt utan gäller även Handelshögskolan i Stockholm liksom Lundsberg skola, men ändå värt att lyfta fram i samband med resultaten från nationella prov i årskurs 9.

Förövrigt är Carlssons skola, på delad förstaplats, en ideell förening; skulle det nu vara okänt för allmänheten.

Nu presenteras Sveriges bästa och sämsta skolor och skolkommuner 2015

Denna vecka presenterar vi Sveriges bästa och sämsta skolor likväl kommuner.

Du finner de 10 bästa skolorna här.

De åtta bästa skolkommunerna finner du här, tillsammans med de fem sämsta skolkommunerna.

Vi kommer fortsätta med fördjupade analyser av de nationella proven för årskurs 9 under kommande dagar.

Filmade möten mellan elev och lärare avslöjar varför betygen är för höga

Även om det för fler än mig säkerligen inte känns som att Ilona Rinnes avhandling är nyskapande till sitt innehåll, är det ändå bra för att fräscha upp och komplettera tyckande med fakta om hur betygssättningen går till i praktiken.

Hon konkluderar att relationen mellan eleven och läraren påverkar betygen, att det inte bara är elevens kunskaper som vägs in i betyget och att den ökade konkurrensen med friskolornas intåg också påverkar.

Ilona har filmat samtal mellan elev och lärare vilket visar att omdömen som ”hon har kämpat”, ”vill inte göra eleven ledsen” och ”intresserad” spelar en stor roll i betygsättningen.

Att Sverige inte har någon extern kontroll av en lärares betygsättning eller rättning av prov menar Ilona är en orsak. Hon nämner Skolverkets omrättning av nationella prov som gav en sänkning av betyget för hälften av eleverna relativt vad den ordinarie läraren kommit fram till i sin rättning och betygsättning.

Det visar på behovet av oberoende rättning av nationella prov och att resultat av nationella prov bör vara nivåsättande för vilka betyg en skola, klass och elev får dela ut. Det skulle kännas som en återgång till gamla tiders centrala prov med normalfördelningskurva, men om inte dagens lärare har kompetens att skilja på sak och person i rättning och betygsättning, är det som Ilona Rinne skriver ett hot mot rättssäkerheten.

Samtidigt är de exempel som Ilona ger på hur elever skyller ifrån sig på läraren för ett dåligt betyg än eleven väntade sig, symptomatiskt för samhällets minskande ansvarstagande och lustigt nog går det hand i hand med jagsamhällets utbredning.

Hur tror man då att daglig och löpande återkoppling till eleverna redan som små skall fungera när så många lärare inte vågar vara ärliga och stå rakryggade när de sätter betyg?

Ett viktigt och kunskapshöjande inlägg, som jag inte förväntar mig att någon politiker eller beslutsfattare bryr sig om, som vanligt.

Senaste rangordningen av bästa och sämta grundskolorna

Rangordningen av skolor har gjorts i media, men den baserar sig på betyg vilket bekant är behäftat med en stor del inflation.

Detsamma kan visserligen sägas om nationella prov som rättas av respektive skolas egna lärare, men det är åtminstone fritt från de värsta avarterna som betyg ger uttryck för.

Här kan du hitta rangordningen per skola baserat på nationella prov hos 4RIL.

Totalt för alla skolor ser andelen underkända ut på följande sätt per ämne.

  •                                              Kommunala      Fristående
  • Biologi                                         14%              6%
  • Engelska                                       2%               0%
  • Fysik                                              7%                3%
  • Geografi                                       6%                2%
  • Historia                                     17%                 7%
  • Kemi                                           11%                 5%
  • Matematik                               10%                 4%
  • Religionskunskap                 11%                 8%
  • Samhällskunskap                    1%                 0%
  • Svenska                                       2%                 0%

Totalt antal underkända prov 25 864 (ommunala 24 104 och fristående  1761).

Av de 1 647 skolorna nådde 552 stycken 0% underkända om ingen hänsyn tas till om respektive skola gjorde ett eller sju prov. Av de 552 var det 521 som genomförde fyra eller fler som nådde noll underkända vilket motsvarar 31%.

Förstelärare eller i första hand lärare?

När skall det självklara nå ytan?

Mitt Flippade Klassrum

Ja, jag måste erkänna att jag sitter med ansökningsblanketten till förstelärare framför mig. Lite lätt avundsjukt har jag sneglat på förstelärarna på skolan, och då handlar det inte om nedsatt tid eller pengar, utan om de möten de får gå på där de får möjligheten att träffa andra eldsjälar som brinner för skolutveckling och skola. Så är det, jag vill också vara en av dem som får ta del av allt utbyte som sker på dessa möten, jag vill vara mitt i smeten av skolutveckling i Halmstad kommun. Därför sitter jag nu en söndag med en bunt papper där jag ska förklara varför jag anser mig vara  ”lämpligt” förstelärarmaterial?

Men det enda som slår mig när jag läser dessa frågor är borde inte alla lärare arbeta med försteläraruppdraget? Låt mig förklara. När jag läser på pappret ser jag frågeställningar som ”beskriv ditt intresse för att utveckla undervisningen” eller ”beskriv din…

View original post 672 fler ord

Nu har rapporten släppts och du hittar den här!

Pressrelease 2014-02-24
Studie av den kommunala skolan och stöd till elever
Hur kommer det sig att elever överhuvudtaget kan vara underkända när de lämnar grundskolans årskurs 9?

KMF Ventures visar i studien ”Det som inte mäts finns inte” som offentliggörs idag att 99 procent av Sveriges kommuner inte aktivt mäter och styr arbetet med elevstöd och att

  • 92% av kommunerna inte använder objektiva metoder för att identifiera behov av stöd.
  • 80% av kommunerna har för få elever i stödinsats.
  • 65% av kommunerna prioriterar stödinsatser felaktigt.
  • 20% av eleverna är underkända i matematik i åk 9, vilket är 5 till 7 gånger fler än i engelska och svenska.
  • Färre elever per lärare visar ingen minskning i andelen underkända elever.
  • Färre lärare per rektor visar ingen minskning i andelen underkända elever.
  • De kommuner som aktivt mäter och styr arbetet med elevstöd når bättre resultat.
  • Det finns en mycket hög andel lågpresterande matematiklärare i grundskolan.

Studien pekar på att Sveriges dåliga resultat i allmänhet och i internationella jämförelser som PISA är ett resultat av att Sveriges Riksdag inte har ett mätbart mål i skollagen för andelen underkända elever i årskurs 9.
Det är inte organisation mellan stat och kommun som är problemet, inte heller om grundskolan är nio eller tio år, utan frånvaron av ett mätbart mål som huvudmannen ser till att uppfylla med alla medel.
Studien visar att den kommun som vill inte behöver vänta på att Sveriges Riksdag skall ändra lagen utan på egen hand kan nå noll underkända elever i årskurs 9 och ger konkreta rekommendationer om hur det skall gå till.
Studien presenteras i rapporten ”Det som inte mäts finns inte” och kan hämtas via länken Det som inte mäts finns inte  eller påKMF Ventures hemsida http://www.kmfventures.se/Vår expertis/Det som inte mäts finns inte.