Category Archives: Mobbning av elever

Rädslan i svenska skolan

Går det att skapa ett gott samhälle när skolan trycker ned och bestraffar den som tar upp det obehagliga även om det är sant?

Det beskrivs av Inger Enkvist som:

I den intellektuella världen och inte minst på universiteten pågår en dragkamp mellan dem som anser att deras uppgift är att försvara det de menar är gott, och dem som sätter sökandet efter sanning först.

Den som gräver fram fakta som strider mot en värdering kommer att utsättas för mobbning, förtal, trakasserier som i förlängningen leder till att möjligheten att försörja sig hotas.

Inger refererar till forskning av Alice Dreger som:

”Vill få oss att se att upplysningstiden, som kan sägas inledas med Galileo, går mot sitt slut om vi inte försvarar fakta både i pressen och på universiteten, och att vi måste fortsätta med grävande journalistik och förutsättningslös forskning”.

När den akademiska världens sökande efter fakta, samband och sanning hotas är steget inte långt från att krig börjar kallas fred.

Det börjar dock inte där, utan åtminstone redan i grundskolan med vad som får sägas, göras och uttryckas.

Då är det med stor sorg jag kan konstatera att det inte är bättre ställt där eftersom behovet av att upprätthålla skolans varumärke är så viktigt för att kunna attrahera elever att välja skolan.

Varje negativitet som kan påvisas som mobbning av elever, våldtäkter av elever, dåliga lärare, brister i stöd till elever, ineffektivitet i verksamheten; inget av det får komma ut och helst skall det inte talas om utan tryckas ned och gömmas med rektor och kommunledning  i spetsen, medhjälpare i form av lärare och personal.

Det är i en sådan omgivning som berättelser från Helena Edlund blir självklara, att allt skall ske anonymt:

”Häromdagen fick jag ett långt mail från en lärare på en helt vanlig svensk skola. Berättelsen från våra barns vardag var hårresande – men läraren var redo att berätta först om jag avidentifierade personen, ”annars förlorar jag mitt jobb…”

Vi har alldeles för ofta tagit del av händelser där den som våldtagits, mobbats eller på annat sätt utsatts som elev av andra elever eller lärare, flyttats från skolan medan den kriminelle gärningsmannen går kvar.

Ingen vill heller tala om hur lärande bedrivs i många skolor, där läraren kommer in och ger eleverna ett papper med uppgifter som de sedan får arbeta med på egen hand när läraren gått ut för att komma tillbaka igen när lektionen skall till att sluta.

Ingen vill protestera mot de glädjebetyg som rektor tvingar läraren att sätta eller mot de kollegor som förklarar att annars hotas våra jobb.

Ingen vill tala om att den ineffektiva kommunala skolan givit upphov till friskolornas expansion då skolpengen sätts med utgångspunkt i den ineffektiva kommunala skolans kostnadsnivå, vilket alltid kommer att vara högre än en friskolas då det även finns strukturella kostnadsskillnader som vare sig lärarfack eller kommunalledning vill göra något åt.

Denna rädsla för fakta och sanning sitter djupt i skolans ledning, hos personalen och sprids till eleverna som lär sig att det bästa är att ljuga, vidmakthålla ytan, bortse från fakta och tillsammans med gruppen jubla över kejsarens nya kläder.

När eleverna tagit sig igenom grundskolan,  gymnasieskolan och  universitetet väntar så anställning inom offentlig eller privat verksamhet där begreppet ”högt i tak” används på samma sätt som i Djurfarmen. Istället kan den som arbetat de senaste 30 åren vittna om en tilltagande rädsla hos personalen, i Sverige, där få vågar säga att kejsaren är naken.

Svensken håller tand för tunga. Psykologer, poliser, lärare och socialsekreterare. Sjuksköterskor, präster, väktare, affärsbiträden. Handläggare på Migrationsverket. Jurister. Journalister. Gode män. Politiker. Affärsmän. Personer ur alla läger förenas i samma ställningstagande: ”Jag har så mycket jag vill berätta om men jag kan inte göra det öppet.”

Dessa personer är också föräldrar.

Det finns ett uttryck ”Fisken ruttnar från huvudet och ned”, men vad göra när hela fisken förmultnat?

Annonser

Nya problem i skolan som bottnar i bristande ledarskap

Mobbning och uselt ledarskap är väl känt i skolans värld, men nu har vi nått nya höjder i och med rapporteringen från Borlänge där elever som inte är muslimer, åtminstone inte muslimer på rätt sätt, d.v.s. som flicka inte täcker sitt hår med sjal, får skorna spolade i toaletten.

Tydligen spottar även elever på vuxna, med vilket vi får antaga menas lärare och annan skolpersonal, liksom att de inte får hjälpa vissa elever. Med detta är det lätt att antaga att det antingen är en kvinnlig lärare som inte får hjälpa en pojke som anser att kvinnor inte är lika mycket värda som män, eller att läraren inte är muslim och därmed ovärdig.

Nu är beteendet helt horribelt.

Tyvärr är nog situationen runt omkring ännu mer skrämmande då skolchefen inte säger sig känna till situationen.

Hur skall ett olagligt och tillika från alla grundläggande värderingar i Sverige, kunna kvävas i sin linda om inte högste chefen känner till vad som händer i den egna verksamheten?

Troligen talar skolchefen Stefan Forsmark inte sanning utan han har blundat för att det förekommer och hoppats att det skall gå över eller att han skall få ett nytt uppdrag någon annanstans innan bomben bristerade. Att kunna påstå en sådan sak är naturligtvis magstarkt, om det inte vore för att röster som Nancy Olsen offentligt bekräftar det redan kända för de verksamma i skolans värld.

Nu är det usla ledarskapet i skolan redan känt, men det är troligen inte bättre ovanför skolchefen varför det är dåliga odds för att Sverige skall våga ta tag och lösa problem med religionsfrihet, yttrandefrihet och trygghet.

Det handlar om oss

Svt har en programserie om mobbning i skolan som jag av en slump kom att titta på i dag.

För mig som utanför stående skolans dagliga liv, men ändå arbetat med den med analys av dess verksamhet och intervjuer med hundratals personer på alla nivåer och uppgifter, är det med viss förundran som jag kan konstatera att ingenting konkret händer och att ingen tycks förstå.

Vad tror människor egentligen är orsaken till att det sker skolskjutningar i USA, förutom att tillgången på handeldvapen ger tillvägagångssättet?

Mobbning förekommer även i vuxenvärlden.

Utan någon som helst grund, endast en gnagande känsla baserad på ett liv bland alla slags människor, påstår jag att även flera av de som gjort denna programserie mobbar i sitt arbets- eller privatliv.

Vad har nu detta påstående med mobbningen i skolan att göra, kanske du frågar dig?

Jag återkommer till det, men först vill jag ställa ytterligare en fråga.

Varför skall föräldrar behöva driva mobbningsfrågor inom en skola eller som i programmet, där en rektor sade till den mobbade elevens mamma att det vore bäst om barnet slutade i hans skola, behöva stå ut med inkompetent och mobbande lärare och rektorer?

För det är just detta som är svaret på konstaterandet att mobbning även förekommer i vuxenvärlden.

Inte minst i organisationer som skolan, kyrkan och sjukvård.

Och att höra hur skolan förväntas skapa dokumentation kring ett mobbningsfall, där det skall ”utredas” d.v.s. föras samtal med den mobbade och mobbare, samt ”vittnen”. Jag menar, har de inget som helst vett i skallen? Tror de att en klass som mobbar en enskild elev, där den ynkryggade läraren och lärarna som ser detta varje dag utan att göra något åt det, skall vara vittnen för den mobbade?

Och att man efter denna utredning skall vänta några veckor för att därefter höra om det har blivit bättre, det är så att man tar sig för pannan.

Nej, problemet är brist på ledarskap och konsekvens, förövrigt den sjukdom som drabbat hela Sverige som samhälle.

Om en skolas rektor, med en förvaltningschef som stödjer rektorn och en nämnd som stödjer förvaltningschefen och en kommunledning och -fullmäktige som stödjer förvaltningschefen och en Riksdag som stödjer kommunledningen, genom att ge direktiv till Skolverket, Skolinspektionen och Rättskedjan, gör det solklart att all mobbning som är återkommande och systematisk direkt ALDRIG tolereras utan renderar en fet smäll, avstängning från skolan och vid behov polisanmälan och relegering, så kommer mobbningen att tryckas ned till en uthärdlig nivå för alla elever.

För att tro att människans inre väsen att trycka ned andra helt skall upphöra, är som att tro att samtal i grupp skall hindra solens bana.

Nej, det enda som får mobbning och dåligt uppförande mot varandra att minska drastiskt är att göra det klart för ALLA elever, föräldrar, lärare och övrig personal, att det blir omedelbar konsekvens. Inga löjliga pappersutredningar med möten som tar tid och resurser från skolans uppgift, att undervisa.

Det räcker att dagligen följa upp om det finns någon eller några som mobbas i skolan och omedelbart göra det j-igt klart för den eller de som ens försöker att det inte är accepterat och trycka ned det fula trynet igen.

Med det förstås att det inte är föräldrars ansvar att driva mobbningsfrågor, utan rektors. Om denne inte klarar av det skall rektor omedelbart avlägsnas från sitt uppdrag, detsamma gäller lärare och personal.

Men för att detta skall fungera kan inte föräldrar till barn som mobbar tillåtas möjligheten att komma och klaga på att ”lille Per” fått en fet smäll av sin lärare för att denne blivit upptäckt som mobbare.

Det får ej heller tillåtas att facken har rätt att kräva skadestånd eller driva processer mot rektorn, skolan eller kommunen när en lärare åker ut eftersom denne inte stävjar mobbning i de klasser som läraren undervisar i.

Som du som läser detta förstår du att orsaken till mobbningen ligger i människans natur och att det behövs starka ledare för att säkerställa att rätt kultur och beteende blommar ut i skolan, på samma sätt som i alla sociala sammanhang.

Av den anledningen kan inte någon förälder få komma och ha synpunkter på att deras ”lilla Lisa” minsann inte mobbar för föräldrarna tror på sin dotter.

Skulle däremot föräldrarna till den mobbande ”lilla Lisa” vara missnöjda med att rektor eller lärare lyfter ut ”lilla Lisa” i håret och förklarar att en gång till och hon blir avstängd, så istället de välja att byta skola.

Frågan är om Sverige förstår detta och är moget att införa omedelbara konsekvenser för att kväsa många människors innersta väsen och vilja att mobba?

Om inte blir program som dessa från Svt bara kvasiterapi och lite omanliga samtal som inte leder någonstans, utan borgar för att tusentals elever fortsätter må dåligt i skolan.

En rektor utan moralisk kompass

Att vara chef kräver ryggrad.

En person som vill få vänner och vill vara omtyckt kan inte vara chef.

Det finns många exempel på rektorer som får lön och tar upp plats, samtidigt som de inte gör sitt jobb.

Nu har vi ett exempel på en rektor i Örnsköldsvik, Inger Karlsson, som inte står upp på den våldtagna flickans sida.

En riktig ledare vet vad den står för och visar det mot eleverna.

Men Inger Karlsson vill vara neutral. Neutral i brott.

Och personalen på Bjästaskolan tycks ställa upp på sin chefs sida.

Och hela samhället tycker att det är bra att rektor Inger Karlsson är neutral i ett våldtäktsfall.

Gissa om det händer fler saker i den skolan.

Vilken skola att gå i.

Vilket samhälle att bo i.

Och nu i TV sitter rektor och pratar om att vi måste jobba med värdegrundsfrågor.

Hur kan en person utan ryggrad och moral arbeta med värdegrundsfrågor.

Det finns endast en lösning!

Sparka rektorn.

Sparka lärarna.

Men naturligtvis kommer inget sådant att hända i Sverige. Ett land fyllt av människor utan ryggrad som bara bryr sig om att inte sticka ut, få vara med i gruppen och få sin lön den 25:e varje månad fram till pensionen.