Category Archives: Fakta

Vågar du läsa dessa fakta om friskolorna?

Så har då Daniel Suhonen tillsammans med Mats Arnhög, Anne-Marie Pålsson och Sten Svensson skrivit ett inlägg i DN, d.v.s. de var fina nog att tas in på DN debatt.

Det tragikomiska är för det första att de talar om att: ”Aktiebolagets fokus på lönsamhet innebär att de är tvungna att försöka exkludera svagpresterande elever.”

Nu är detta något som förts fram sedan 2001 av Mikael Flovén som visat att skolpengen är felberäknad både i beskrivningar här på 4RIL och i media, bl.a. i Borås tidning 2013. Utskick gjordes till alla Sveriges kommuner år 2013 i ämnet liksom till alla större tidningar, se debattartikeln i Skolpengen är felaktig.

Det är dessutom något som Daniel Suhonen fick förklarat av Mikael Flovén när de träffades i december 2014. Tyvärr valde Daniel Suhonen att skriva artiklar i ämnet på egen hand eller med andra istället för med Mikael Flovén som gav honom underlag och fakta i ämnet. Eller som han uttryckte i februari 2015 på frågan om de skulle göra något tillsammans eftersom det var var de tillsammans diskuterade under genomgången av de strukturella fördelarna friskolor har och vad det medför:

”Tack!

Just nu har vi fullt, vi återkommer.

D”

Debattörerna talar även om att friskolor vill ha elever som kostar lite att undervisa:

Grundskolan är obligatorisk för alla barn och enligt skollagen ska den vara likvärdig. Det innebär att alla barn har rätt till en utbildning av hög kvalitet utan hänsyn till föräldrarnas ekonomiska eller sociala förhållanden. Den övergripande principen för skolpolitiken i en demokrati är att alla ska inkluderas. Skolpolitiken skall inriktas på att alla elever garanteras rätten att få gå i en bra skola och få en bra utbildning av hög kvalitet. Alla skolor ska vara bra skolor.

Den principen blir omöjlig att leva upp till om man har aktiebolagsskolor. Enligt aktiebolagslagen ska ett aktiebolag ha som mål att gå med vinst. Drivkraften att vända sig främst till de elever som kostar lite att undervisa blir därför mycket stark för det är ju dessa som genererar den största vinsten. De fungerar väl i skolan och presterar bra även med låg lärartäthet och de behöver inget eller lite extra stöd för att nå målen. Den skolpeng dessa elever tilldelas räcker väl till att täcka de kostnader aktiebolaget har för utbildningen och det blir dessutom över till vinst.

Det är exakt vad Mikael Flovén betonade för Daniel Suhonen och även skrivit artiklar om i media tidigare bl.a. i GP 2013. Självklart är detta skåpmat sedan länge då Mikael Flovén släppt två rapporter i ämnet tillsammans med Svenskt Näringsliv 2006 och 2009 vilka du hittar här.

Och som lök på laxen tar de upp Peje Emilsson och hans försvar för vinster i skolan.

Senare när det blev möjligt att tjäna mycket pengar på skolaktiebolag ändrade sig tydligen Peje Emilsson. I dag är han en av de flitigaste förespråkarna för att aktiebolag ska kunna göra vinster i skolan dock utan att driva i bevis att just vinstintresset bidrar till att uppfylla det demokratiska målet.

De ideellt drivna friskolorna däremot, precis som Peje Emilsson sa, är den bästa formen att driva privat/valfri skola. Allt eventuellt överskott i dessa återinvesteras i skolverksamheten till gagn för dess elever i motsats till aktiebolagen som delar ut eventuellt överskott till gagn för sina aktieägare.

Att Peje talar för sin sjuka mor är inte underligt, men det har Mikael Flovén också tagit upp tidigare, dessutom i artiklar som ratats av DN och SvD som exempel.

Här har även visats att vinsten inom exempelvis skolkoncernen Academedia egentligen är fyra gånger större, jämfört med vad de officiellt redovisar.

Att stiftelseformen är den enda möjliga är dessutom det Mikael Flovén diskuterat länge, även med Daniel Suhonen och även försökt få in i media som DN år 2014 under rubriken

”Lyft in all aktiebolagsägd skolverksamhet i en stiftelse”

Se debattartikeln som ej publicerades av DN här: Replik av Mikael Flovén på Peje Emilssons debattartikel

och i SvD år 2016 under rubriken

”Förbjud strukturella vinster i välfärden”

Se debattartikeln som ej publicerades av SvD här: Replik på förbjud förluster i välfärden

i båda fallen utan att lyckas.

Det är alltså inget nytt, utan som vanligt kopierat och stulet material utan att ange upphovsman, liksom senkommet från de som kunnat göra något i åratal, liksom att media under så många år tryckt tillbaka sanningen.

Det är inte utan att frågan om varför de inte gjort något tidigare måste ställas när fakta har funnits tillgängliga så länge.

Hur kan de underpresterande eleverna i nationella prov 2015 göra bättre ifrån sig i PISA?

De nationella proven år 2016 visar på några intressanta skillnader gentemot tidigare år för matematik och fysik.

Andelen underkända elever har för fysik närmat sig nivån för 2013 års nationella prov.

fysik-2013-2016

Och för matematik har det t.o.m. blivit bättre.

matematik-2013-2016

Det intressanta är att enligt PISA var de deltagande elevernas resultat 2015 bättre än de som medverkade vid 2012 års PISA.

Och enligt de nationella proven var 2015 års elever osedvanligt underpresterande, samma årskull som nu visade sig göra bättre ifrån sig än 2012 års elevkull.

Nu deltager inte alla skolor i Sverige i PISA, vilket de gör vad avser nationella prov, vilket i sig kan ge skevheter om urvalet inte är korrekt gjort.

Vi har ej heller ännu sammanställt resultaten för 2012 års nationella prov, vilket kommer att presenteras senare beroende på att 2012 års elever hade ett annat betygssystem än de som kom 2013 och till nu.

Vi ser även att friskolor generellt har en lägre andel underkända än de kommunala skolorna. Det beror på vad vi refererar till som en skillnad i elevsammansättning och som är en strukturell fördel och vi kommer att återkomma i just detta ärende igen, till dess kan du som läsare ta del av exempelvis denna artikel i frågan.

Men beror det lägre antalet underkända elever på en faktisk kunskapsskillnad, är de nationella proven enklare än föregående år eller är det en fortsatt betygsinflation vi ser?

En stiftelse bland Sveriges bästa och sämsta skolor 2016

Du finner här resultaten från vårens nationella prov för årskurs 9 presenterade för de 10 bästa liksom de fem sämsta.

Värt att notera så här i debatten kring vinst i skola är att på tredje plats hittar vi Stiftelsen BMSL, som är akronym för ”Bilingual Montessori School of Lund”.

Det är enklast om de presenterar sig själva:

”Vi heter Bilingual Montessori School of Lund. BMSL har barn/elever från förskolan upp till och med årskurs nio.  Vi arbetar utifrån den svenska läroplanen, men redan från förskolan lär sig barnen att prata engelska och franska och detta med hjälp av en italiensk pedagogik. Våra lärare kommer från Frankrike, USA, Kanada, Australien, England, Skottland, Irland, Togo, Martinique, Filippinerna, Spanien, Polen, Korea och Sverige, bara för att nämna några. Allt i lilla världsstaden Lund. Vi tror att språk öppnar dörrar och med Montessori som pedagogiskt verktyg hjälper vi ditt barn att nå sina mål.

Vår skola är en stiftelse och är inte vinstdrivande utan alla pengar går tillbaka till verksamheten och eleverna. Sedan skolan startades 2003 har eleverna bevisat att vårt koncept fungerar. För att kunna nå framgång handlar det om att må bra, att nå självinsikt och harmoni och att lära sig att lära. Gör man det finns det goda möjligheter att också lyckas med sina egna kunskapsmål och detta har eleverna även visat med sina resultat på de nationella proven. Vi är säkra på att det här har gjort oss till en av Sveriges bästa skolor.”

Så det tycks gå alldeles utmärkt att bedriva en toppresterande skola utan aktiebolagsform och där vinsten kvarstår för skolans utveckling. Nu är det inte något nytt utan gäller även Handelshögskolan i Stockholm liksom Lundsberg skola, men ändå värt att lyfta fram i samband med resultaten från nationella prov i årskurs 9.

Förövrigt är Carlssons skola, på delad förstaplats, en ideell förening; skulle det nu vara okänt för allmänheten.

Alla kommuners resultat vid nationella prov 2016

Plats Kommun Totalt medel alla genomförda prov Andel underkända
1 Vellinge 15,1 0%
2 Eda 13,7 0%
3 Berg 13,6 0%
4 Bräcke 13,5 0%
5 Malung-Sälen 13,6 0%
6 Åre 13,5 0%
7 Essunga 14,4 0%
8 Sorsele 13,9 0%
9 Ydre 13,8 0%
10 Dals-Ed 13,5 0%
11 Norsjö 13,4 0%
12 Ödeshög 13,3 0%
13 Boxholm 13,3 0%
14 Munkfors 13,2 0%
15 Arjeplog 13,0 0%
16 Kungsör 12,9 0%
17 Vilhelmina 12,7 0%
18 Överkalix 12,5 0%
19 Dorotea 12,4 0%
20 Ljusnarsberg 12,2 0%
21 Lomma 15,4 0%
22 Lidingö 15,7 0%
23 Danderyd 15,7 0%
24 Täby 15,2 0%
25 Höganäs 14,2 0%
26 Sollentuna 15,1 1%
27 Hammarö 14,6 1%
28 Nacka 15,3 1%
29 Gällivare 13,2 1%
30 Umeå 14,5 1%
31 Mölndal 14,1 1%
32 Tibro 13,6 1%
33 Gagnef 13,9 1%
34 Borgholm 14,8 1%
35 Rättvik 12,9 1%
36 Lund 14,9 1%
37 Tranås 14,3 1%
38 Vaggeryd 13,8 1%
39 Kungsbacka 14,3 1%
40 Partille 14,3 1%
41 Vadstena 14,0 2%
42 Salem 14,4 2%
43 Härryda 14,3 2%
44 Tidaholm 13,0 2%
45 Leksand 13,7 2%
46 Storuman 13,0 2%
47 Robertsfors 13,2 2%
48 Nykvarn 13,8 2%
49 Osby 13,6 2%
50 Uppsala 14,1 2%
51 Aneby 13,9 2%
52 Österåker 13,9 2%
53 Surahammar 13,1 2%
54 Ovanåker 13,1 2%
55 Oskarshamn 13,7 2%
56 Norrtälje 12,8 2%
57 Trosa 13,6 2%
58 Ystad 13,8 2%
59 Kinda 13,6 2%
60 Bollebygd 13,3 2%
61 Vännäs 13,6 2%
62 Vallentuna 13,6 3%
63 Solna 13,4 3%
64 Gotland 13,3 3%
65 Orust 13,3 3%
66 Luleå 13,4 3%
67 Örnsköldsvik 13,4 3%
68 Malå 12,3 3%
69 Norberg 13,4 3%
70 Sotenäs 13,4 3%
71 Varberg 13,7 3%
72 Piteå 13,7 3%
73 Huddinge 14,0 3%
74 Tanum 13,3 3%
75 Stockholm 14,4 3%
76 Vaxholm 13,8 3%
77 Strömsund 12,8 3%
78 Östhammar 13,3 3%
79 Lerum 13,1 3%
80 Valdemarsvik 13,2 3%
81 Knivsta 14,4 3%
82 Värnamo 13,4 3%
83 Nässjö 13,9 3%
84 Laxå 13,0 3%
85 Ängelholm 13,6 3%
86 Ekerö 14,2 3%
87 Sölvesborg 13,4 3%
88 Tingsryd 13,1 3%
89 Kalmar 13,6 3%
90 Habo 13,7 3%
91 Nynäshamn 13,3 3%
92 Tyresö 14,0 3%
93 Töreboda 12,8 3%
94 Mark 13,9 3%
95 Filipstad 12,5 3%
96 Jokkmokk 12,7 3%
97 Vänersborg 13,4 4%
98 Sundbyberg 13,2 4%
99 Helsingborg 13,7 4%
100 Halmstad 13,4 4%
101 Skellefteå 12,8 4%
102 Tierp 12,7 4%
103 Östersund 13,6 4%
104 Krokom 12,9 4%
105 Kil 12,9 4%
106 Kramfors 13,1 4%
107 Kungälv 13,3 4%
108 Härnösand 13,2 4%
109 Alingsås 13,6 4%
110 Motala 13,4 4%
111 Herrljunga 12,8 4%
112 Upplands-Bro 14,0 4%
113 Eksjö 12,7 4%
114 Söderhamn 13,0 4%
115 Storfors 13,1 4%
116 Båstad 13,3 4%
117 Svedala 13,6 4%
118 Västervik 13,3 4%
119 Grästorp 14,3 4%
120 Tjörn 13,5 4%
121 Boden 12,9 4%
122 Sala 13,3 4%
123 Lycksele 13,3 4%
124 Bjuv 13,0 4%
125 Smedjebacken 13,1 5%
126 Mullsjö 12,4 5%
127 Växjö 13,5 5%
128 Övertorneå 12,0 5%
129 Kristianstad 13,3 5%
130 Falun 13,9 5%
131 Nora 12,6 5%
132 Ockelbo 12,9 5%
133 Staffanstorp 13,7 5%
134 Forshaga 11,8 5%
135 Älmhult 13,1 5%
136 Kävlinge 14,4 5%
137 Ragunda 13,1 5%
138 Karlshamn 13,0 5%
139 Jönköping 13,4 5%
140 Borås 13,1 5%
141 Hässleholm 13,1 5%
142 Skara 13,5 5%
143 Falköping 13,0 5%
144 Enköping 12,8 5%
145 Arvidsjaur 12,6 5%
146 Säter 13,0 5%
147 Kiruna 13,5 5%
148 Perstorp 13,4 6%
149 Örebro 12,6 6%
150 Falkenberg 13,2 6%
151 Ulricehamn 13,1 6%
152 Nybro 13,6 6%
153 Ljungby 13,0 6%
154 Heby 12,9 6%
155 Götene 12,7 6%
156 Värmdö 13,2 6%
157 Lidköping 13,0 6%
158 Lekeberg 12,0 6%
159 Vara 12,8 6%
160 Mjölby 12,8 6%
161 Ånge 11,7 6%
162 Uppvidinge 12,0 6%
163 Sunne 12,4 6%
164 Upplands Väsby 13,4 6%
165 Sjöbo 12,6 6%
166 Karlstad 13,0 6%
167 Avesta 12,7 6%
168 Simrishamn 13,2 6%
169 Östra Göinge 12,4 6%
170 Härjedalen 13,2 6%
171 Vetlanda 12,6 6%
172 Eslöv 13,1 6%
173 Stenungsund 12,9 6%
174 Askersund 12,4 6%
175 Åmål 12,9 6%
176 Skövde 13,1 6%
177 Söderköping 13,5 6%
178 Bjurholm 11,0 7%
179 Klippan 12,7 7%
180 Öckerö 13,3 7%
181 Karlskrona 12,5 7%
182 Trollhättan 13,1 7%
183 Mönsterås 12,5 7%
184 Arvika 12,2 7%
185 Hjo 13,6 7%
186 Mörbylånga 12,3 7%
187 Svenljunga 12,8 7%
188 Markaryd 13,1 7%
189 Järfälla 12,8 7%
190 Gnosjö 12,2 7%
191 Burlöv 12,6 7%
192 Färgelanda 12,6 7%
193 Håbo 12,5 7%
194 Sävsjö 13,2 7%
195 Linköping 13,3 7%
196 Gävle 12,6 8%
197 Mariestad 12,1 8%
198 Mora 12,4 8%
199 Vimmerby 12,6 8%
200 Älvsbyn 12,3 8%
201 Laholm 12,7 8%
202 Lindesberg 12,1 8%
203 Göteborg 12,8 8%
204 Älvdalen 12,4 8%
205 Eskilstuna 13,1 8%
206 Ljusdal 11,8 8%
207 Hallstahammar 13,5 8%
208 Vårgårda 13,3 8%
209 Trelleborg 12,4 8%
210 Hofors 12,1 8%
211 Karlskoga 12,8 8%
212 Hylte 12,4 8%
213 Malmö 12,6 8%
214 Haninge 12,4 8%
215 Torsby 12,0 8%
216 Gnesta 12,7 8%
217 Botkyrka 12,6 8%
218 Flen 12,8 8%
219 Arboga 12,8 8%
220 Årjäng 12,1 8%
221 Sundsvall 12,5 8%
222 Södertälje 12,7 8%
223 Munkedal 12,8 8%
224 Gislaved 12,6 8%
225 Åsele 12,3 8%
226 Vansbro 12,5 8%
227 Lysekil 12,9 8%
228 Ronneby 12,7 8%
229 Tomelilla 12,2 9%
230 Åtvidaberg 12,5 9%
231 Svalöv 12,5 9%
232 Hörby 12,3 9%
233 Torsås 12,1 9%
234 Olofström 12,5 9%
235 Orsa 12,6 9%
236 Höör 12,5 9%
237 Strängnäs 11,6 9%
238 Bromölla 12,8 9%
239 Fagersta 12,2 9%
240 Ale 12,6 9%
241 Finspång 12,5 9%
242 Sigtuna 12,5 9%
243 Karlsborg 12,1 9%
244 Kalix 12,2 10%
245 Grums 11,9 10%
246 Nyköping 12,7 10%
247 Emmaboda 11,9 10%
248 Landskrona 12,7 10%
249 Hudiksvall 11,8 10%
250 Hagfors 12,0 10%
251 Strömstad 12,6 10%
252 Alvesta 13,0 10%
253 Ludvika 11,8 10%
254 Kristinehamn 12,4 10%
255 Högsby 12,3 10%
256 Vindeln 11,7 10%
257 Haparanda 12,7 10%
258 Sandviken 12,3 10%
259 Pajala 11,6 11%
260 Västerås 12,5 11%
261 Uddevalla 11,8 11%
262 Skurup 12,1 11%
263 Bengtsfors 12,5 11%
264 Örkelljunga 11,9 11%
265 Skinnskatteberg 11,0 11%
266 Timrå 12,7 11%
267 Älvkarleby 11,1 11%
268 Oxelösund 11,6 11%
269 Bollnäs 11,9 11%
270 Degerfors 11,8 11%
271 Mellerud 11,7 11%
272 Kumla 12,1 11%
273 Norrköping 11,8 12%
274 Nordmaling 12,0 12%
275 Katrineholm 11,7 12%
276 Åstorp 12,2 12%
277 Köping 11,5 12%
278 Hedemora 11,9 12%
279 Nordanstig 11,5 12%
280 Tranemo 12,1 13%
281 Säffle 11,7 13%
282 Sollefteå 11,3 14%
283 Borlänge 12,1 14%
284 Lilla Edet 11,4 15%
285 Hallsberg 11,5 15%
286 Hultsfred 11,3 16%
287 Gullspång 10,4 17%
288 Hällefors 10,2 19%
289 Vingåker 10,6 20%
290 Lessebo 10,7 21%
Totalt 13,2 5,4%

Vellinge kommun är 2016 års bästa skolkommun

Baserat på resultaten för årskurs 9 vid 2016 års nationella prov

Bäst kommuner 2016

Följande 6 kommuner i Sverige har noll procent underkända elever vid 2015 års nationella prov i åk 9. Men ingen kommun nådde till noll antal underkända elever. Kommunerna är rangordnade från flest antal gjorda testade ämnen och därefter genomsnittligt meritvärde. Förra årets placering anges inom parentes bredvid årets placering.

  1. (11)   Vellinge (9 testade ämnen; 15,1 i meritvärde; 288 elever i kommunen i åk 9)
  2. (197)     Eda (7 testade ämnen; 13,7 i meritvärde; 77 elever)
  3. (230)   Berg (7 testade ämnen; 13,6 i meritvärde; 88 elever)
  4. (93)   Bräcke (7 testade ämnen; 13,5 i meritvärde; 77 elever)
  5. (72)   Malung-Sälen (6 testade ämnen; 13,6 i meritvärde; 113 elever)
  6. (138)   Åre (6 testade ämnen; 13,5 i meritvärde; 110 elever)

Totalt har ytterligare 18 kommuner nått noll procent underkända elever. Det mest anmärkningsvärda är dock de fem kommuner som placerat sig bakom Vellinge då de tidigare varit långt från toppen.

Sämst kommuner 2016

Följande är de sämsta kommunerna i Sverige. Andelen underkända elever och totalt antal elever i hela kommunen i åk 9 visas i parentes efter kommunens namn.

  1. (217) Hultsfred (16% underkända – 140 elever i kommunen i åk 9)
  2. (285) Gullspång (17% – 61 elever)
  3. (262) Hällefors (19% – 73 elever)
  4. (247) Vingåker (20% – 99 elever)
  5. (288) Lessebo (21% – 191 elever)

Antalet elever per kommun och skola visar sig återigen vara irrelevant för resultatet.

Återigen parkerar Vingåker kommun i det absoluta bottenskiktet.

Om du önskar mer information och analys av skolornas och kommunernas resultat kommer generell information att läggas upp på 4RIL.se de kommande dagarna, bl.a. visas vilka ämnen som fått sämre resultat jämfört med föregående år.

Samtliga kommuners resultat och rangordning hittar du här.

Det är skolans ansvar att erbjuda eleverna hjälp med läxorna

Behövs läxor?

Vad innebär det att ge läxor till elever som har föräldrar som inte vill och kan hjälpa sina barn eller rentutav motarbetar sina barns studier?

Staten har åtminstone kommit fram till att skolan skall hjälpa elever med läxorna och för det vaskat fram ”läxhjälpsbidraget” som kommuner och deras skolor kan ansöka om.

Det är inte utan att man frågar sig vem som skall utföra detta läxhjälpsstöd?

Sannolikt är det samma lärare som redan finns i skolan.

Kanske det är studenter som kallas in, alternativt privata företag som säljer sina tjänster där studenter eller lärare gör jobbet mot betalning från skolan eller kommunen.

Men på vilket sätt är det nytt?

SvD vill verka banbrytande och talar i braskande rubriker om att ”Läxhjälpen går till fel elever”.

Men det är ingetdera.

Rapporten om bristen på stöd till elever som riskerade underkänt publicerades redan i januari 2014, då utan intresse från SvD.

Och inte är det heller någon nyhet att oavsett förutsättningarna som finns i samhället behöver skolan flytta om sina resurser så att de går till mötet med eleven, vilket självklart inkluderar läxhjälp och all slags hjälp överhuvudtaget för att nå nollvisionen vad avser antalet underkända elever.

Man behöver inte vara intelligent för att bli godkänd i skolan.

Sveriges bästa skolor 2016

Lika pålitlig som Julafton, kommer 4RIL att presentera 2016 års bästa och sämsta skolor liksom dito kommuner.

Det sker första veckan i december och du kan redan nu säkerställa att du blir först med att ta del av denna unika rankning genom att anmäla dig för uppdateringar via e-post eller följa 4RIL.

Extra intressant blir utfallet av PISA 2015 som vi kommer att presentera första veckan i december och sätta i relation till Sveriges bästa och sämsta skolor 2016.

Ett särskilt intressant år i år.

Du hittar resultatet här.