Kategoriarkiv: Elevers betyg

Hamid Zafar lämnar skeppet, vad kommer hända med Sjumilaskolan?

Sjumilaskolan har med sin tydliga rektor Hamid Zafar gjort det klart för lärare, fack, elever, föräldrar och förvaltning att det är han som bestämmer och vad han förväntar sig av dem alla.

Med en 29-procentig andel av föräldrarna som har minst gymnasieutbildning mot ett snitt för kommunala huvudmän om 60% förväntar sig de som tror att det är avgörande inte mycket.

Att facket är ett problem är inte nytt eftersom facket glömt bort att lärarens roll är att lära ut och att göra allt för att uppnå detta. Istället har facket blivit personaltillvänt till den milda grad att man motsätter sig att utöka tid med elev och tydliga rollbeskrivningar.

Så för att vända en skola som varit så usel som Sjumilaskolan behöver personalen kastas ut om den inte förstår sitt uppdrag.

Resultatet är att 2018 var att en procent av eleverna ej var godkända vid de nationella proven. Jämför det med de omkring 30% underkända de fyra föregående åren, där Hamid Zafar varit rektor från 2015 och därmed i praktiken från de nationella proven 2016 och framåt.

Enda frågetecknet är den markanta minskningen av antalet elever och om de elever som inte ställer upp på rektorns regler och förväntningar helt enkelt lämnat. Det som anges som bortfallsandel vid nationella proven utgör helt enkelt hur stor andel av skolans niondeklassare som inte dök upp när det var dags att skriva prov.

Nu har Hamid Zafar tagit steget till Mullsjö kommun som barn- och utbildningschef. Mullsjö är en kommun med en högstadieskola och som redan presterar hyfsat med 1% underkända elever 2018 vid de nationella proven.

Den ena stora frågan är varför Hamid Zafar valde ett så enkelt uppdrag som Mullsjö?

Och den andra är vad som händer i Sjumilaskolan vid de nationella proven 2019?

Annonser

Trenden för andel underkända i årskurs 9

Sakta men säkert rör sig andelen underkända nedåt både för de kommunala skolorna och friskolorna.

  • Är det ett tecken på hur mycket smartare Sveriges 15-åringar blir år för år?
  • Har de nationella proven blivit lite lättare år för år?
  • Ser vi en successiv förbättring i lärarnas förmåga att lära ut?

För dig som är på väg att ta fram linjalen för att mäta skillnaden år för år mellan kommunala skolor och friskolor, så gör inte det. Svaret finns under bilden.


Skillnaden mellan den blå och röda kurvan i bilden ovan är:
2013 – 4,6 poäng
2014 – 4,6 poäng
2015 – 5,1 poäng
2016 – 4,0 poäng
2017 – 5,4 poäng
2018 – 4,0 poäng

Och sett till 2018 mot 2013 är det en minskning i antalet underkända med 36%.

  • Eller beror förbättringen på att friskolornas dragkamp om eleverna leder till både, skall vi säga ”överseende” bedömning av elevernas svar, liksom högre betyg?

Det är trots allt elevernas egna lärare på skolan som rättar de nationella proven.

Oxelösund sämst skolkommun 2018, men det är trångt i botten

De fem sämsta skolkommunerna 2018

Det finns 290 kommuner, men då det vid deltagandet vid nationella proven i årskurs 9 under 2018 endast varit friskolor från Mölndals kommun, så faller denna kommun bort vid jämförelse av kommuners egna skolor.

Endast kommunala skolor

285. Vansbro (16% underkända och 11,1 i medelpoäng och ett svårt prov.)
286. Bollnäs (17% underkända och 11,4 i medelpoäng med två svåra prov.)
287. Svenljunga (17% underkända och 10,7 i medelpoäng och inga svåra prov.)
288. Oxelösund (19% underkända och 10,5 i medelpoäng med två svåra prov.)
289. Hultsfred (19% underkända och 11,0 i medelpoäng med ett svårt prov.)

Att Oxelösund hamnar före Hultsfred beror på antalet svåra prov som gjorts. I övrigt är inte mycket att säga mer än att det stora antalet underkända väcker många frågor.

  • Är det p.g.a. nyanlända som inte kan svenska språket eller med mycket dålig utbildningsbakgrund?
  • Är det p.g.a. lägre intelligens i dessa kommuner?
  • Är det så stor skillnad i motivation hos eleverna i dessa kommuner mot de fem bästa kommunerna?
  • Är lärarna så extremt mycket sämre i dessa kommuner?

 

Alla skolor i kommunen som deltagit

286. Hultsfred (16% underkända och 12,6 i medelpoäng, därav 19% underkända och 11,0 i medelpoäng för kommunal skola mot 0% och 14,1 i friskolan.)
287. Köping (Endast kommunala skolor. 16% underkända och 11,2 i medelpoäng med två svåra prov.)
288. Vansbro (Endast kommunala, som tidigare.)
289. Svenljunga (Endast kommunala, som tidigare.)
290. Oxelösund (Endast kommunala, som tidigare.)

När vi ger oss ut på bottenfiske ser vi samma effekt som bland de fem bästa kommunerna, att en friskola lyfter upp medelpoängen för en kommun. Det gäller Hultsfred som med 19% underkända och 11,0 i medelpoäng för den kommunala skolan lyfts upp av friskolans 0% underkända och 14,1 i medelpoäng, från sistaplatsen till en i och för sig icke smickrande plats 286 men ändå inte längre sämst i Sverige. Detsamma gäller Bollnäs som med 17% och 11,4 i kommunala skolan, lyfts av friskolans 7% underkända och 12,8 i medelpoäng. Det är inte samma markanta skillnad som i Hultsfred mellan kommunal skola och friskola, men tillräckligt för att lyfta från de fem sämsta till plats 281.

Salem bäst skolkommun 2018, efter sensationell förbättring från 2017

De fem bästa skolkommunerna 2018

Endast kommunala skolor

  1. (plats 140 föregående år) Salem (0% underkända elever och 15,5 i medelpoäng med fyra svårare prov)
  2. (2) Vellinge (0% och 15,3 i medelpoäng med tre svårare prov)
  3. (58) Lomma (0% men en elev mer än föregående och 16,5 i medelpoäng med tre svårare prov)
  4. (83) Härjedalen (0% och 13,9 i medelpoäng med tre svårare prov)
  5. (245) Hagfors (0% och 13,9 i medelpoäng med tre svårare prov, men färre totalt antal gjorda prov än föregående)

Det kan tyckas underligt att Lomma som har 16,5 i medelpoäng inte är etta på listan, men eftersom grunden för värdering av en kommuns resultat beror först på antalet ”svåra” prov som gjorts trillar man automatiskt ned vid jämförelse med en kommun som har gjort fler av dessa. Antagandet är att med ett svårt prov är sannolikheten för att någon eller några elever skall få underkänt större och därmed har de som gjort färre svåra prov inte riktigt prövats lika hårt. Med svåra prova menas de sju ämnen som vid nationella prov i årskurs 9 över tid har haft flest andel underkända elever; matematik, fysik, kemi, biologi, historia, geografi och religionskunskap. Att de därtill inte passerar Vellinge grundas på att 0% underkända elever är en avrundning och då Vellinges hade en elev mindre som underkänd än Lomma så blir effekten att Vellinge placeras sig före. Först därefter jämförs medelpoängen varvid Lomma är klart före Härjedalen och Hagfors på listan. Principen som används är därmed som inom militären, ingen lämnas bakom och det är den svagaste länken som avgör stridsförmågan.

 

Alla skolor i kommunen som deltagit

  1. Salem (som ovan, endast kommunala skolor.)
  2. Lomma (som ovan, endast kommunala skolor.)
  3. Vellinge (som ovan, endast kommunala skolor.)
  4. Härjedalen (som ovan, endast kommunala skolor.)
  5. Hagfors (som ovan, endast kommunala skolor.)

När listan görs upp utifrån alla verksamma skolor i kommunen så är topp fem densamma. Skillnaden är att Mölndal, som inte har någon kommunal skola med årskurs nio med i årets nationella prov, helt enkelt inte rapporterat in sina sju kommunala skolor till Skolverket, därmed skulle ha kunnat klättra in på fjärde plats och peta ned till plats sex. Men vi har diskvalificerat Mölndal p.g.a. ofullständigt underlag.

Bäst skolor 2018, med en besk bismak

Internationella Engelska skolan i Bromma.

De har liksom ytterligare 142 skolor noll underkända elever vid de tre nationella prov i årskurs 9 de genomförde i våras.

Att de rangordnats först av alla med noll underkända elever beror på att skolorna därefter sorterats efter antal ”svåra prov” (De sju ämnen som vid nationella prov i årskurs 9 över tid har haft flest andel underkända elever; matematik, fysik, kemi, biologi, historia, geografi och religionskunskap.) och därefter högst medelbetygspoäng.

Detta år är speciellt med många ogiltiga prov p.g.a. ersättningsprov efter misstankar om fusk. Matematik har strukits som underlag för statistik då hela 76% av landets skolor använt s.k. ersättningsprov efter att originalprovet misstänkts kommit eleverna tillhanda i förväg. I ämnet svenska har 126 skolor också använt ersättningsprov, däribland Internationella Engelska skolan Bromma, vilket solkar ned skolan och väcker frågor om övriga ämnen. Även Internationella Engelska skolan Borås och KMS Kullaviks Montessoriskola bland de 10 bästa skolorna, har använt ersättningsprov i svenska, vilket på motsvarande sätt får varningsklockorna att ringa.

Om du är nyfiken på dina barns skola eller hur kommunens olika skolor presterat, kontakta oss.

  1. Internationella Engelska skolan Bromma (fristående) Stockholm – 18,3 i medelpoäng
  2. Enskilda gymnasiet, gr (fristående) Stockholm – 17,9 i medelpoäng
  3. Sthlms Int. Montessoriskola (fristående) Stockholm – 17,8 i medelpoäng
  4. Internationella Engelska skolan Borås (fristående) Borås – 17,8 i medelpoäng
  5. Stiftelsen BMSL (fristående) Lund – 17,7 i medelpoäng
  6. Utbildning Silverdal (kommunal) Sollentuna  – 17,6 i medelpoäng
  7. Flens kristna skola (fristående) Flen – 17,4 i medelpoäng
  8. KMS Kullaviks Montessoriskola (fristående) Kungsbacka – 17,2 i medelpoäng
  9. Bjärehovsskolan (kommunal) Lomma  – 16,9 i medelpoäng
  10. Franska skolan Göteborg 6-9 (fristående) Göteborg – 16,8 i medelpoäng.

Att betygsinflationen fortsätter ser vi med dessa 10 skolor och 17,5 i medelbetygspoäng jämfört med föregående års 16,9.

Mer sömn minskar adhd och ökar resultaten i skolan

Blir du förvånad över att forskningsresultat kring sömn visar att ungdomar som får börja skoldagen senare direkt visar avsevärt bättre skolresultat?

I Svenska Dagbladets artikelserie baserad på Mathew Walkers bok ”Sömngåtan” om sömn har forskningsresultat presenterats som visar på behovet av NREM-sömn (Icke drömsömn) och REM-sömn (drömsömn) för att på olika sätt bearbeta känslor, och hur människor blir psykotiska och aggressiva när deras REM-sömn störs eller helt hindras liksom att ungdomar under just tonåren får en biologisk förskjutning i dygnsrytmen som gör att deras sömnklocka ligger efter både de yngre syskonens och föräldrarnas.

I boken omtalas en tidig studie i staden Edina i Minnesota, där eleverna istället för att börja 07:25 fick börja 08:30, med resultat att tonåringarna sov 43 minuter längre inför varje skoldag. Resultatet i skolan blev att det standardprov där de främsta eleverna tidigare nått 605 poäng för ett delprov nu nådde 761 poäng. Det var en mindre enskild studie, men denna har senare bekräftats av flera ”väl kontrollerade och mer systematiska studier på andra håll”.

Utöver de förbättrade resultaten så har studier visat på ökad närvaro i skolan, mindre uppförandeproblem, mindre psykologiska problem samt minskat alkohol- och narkotikabruk. Det sistnämnda tros även orsakas av att tiden mellan att skolan slutar och föräldrarna kommit hem minskar i och med förskjutningen av skoldagen.

Som om det inte räckte så minskar dödligheten bland eleverna också, vilket beror på att färre trafikolyckor. Ett exempel är staden Teton i Wyoming där skolstarten ändrades från 07:35 till 08:55 och trafikolyckorna med elever i åldersintervallet 16 till 18 minskade med 70 procent.

En riktigt intressant iakttagelse från dessa sömnstudier från amerikanska skolor är sambandet mellan bristfällig sömn och ökningen av adhd-diagnoser. Här säger Mathew Walker att de typiska symptomen koncentrationssvårigheter, inlärningsproblem, beteendeproblem och instabil psykisk hälsa, i det närmaste är identiska med symptomen för ett barn med sömnproblem, men att samma samlade symptom även fått etiketten adhd klistrat på sig. Som om en felaktig diagnos av brist på sömn istället för adhd inte var nog,  så innehåller den medicin som används mot adhd i USA tydligen preparat som amfetamin och metylfenidat som Mathew Walker menar är två av de starkaste preparat vi har för att förhindra sömn och hålla hjärnan klarvaken.

Studier har även visat att 70 procent av föräldrarna uppfattar att deras barn i åldrarna 11 till 18 sover tillräckligt medan mätningar av deras barns sömn visat att endast 25 procent verkligen fick tillräckligt med sömn. Visst är det så att föräldrar till stor del glömt bort sitt eget sömnbehov när de var i samma ålder, att det finns en lathetsstämpel på den som sover mycket och vaknar sent, och för den delen även att många anser att det är fult att sova de 8 till 9 timmar som kroppen tycks behöva. Istället finns många exempel på ledare som framhållit sin egen extermt korta sömn, där Margret Thatcher och hennes fyra timmar per natt kan nämnas.

Det är förvisso inte vanligt att skolan börjar 07:35 i Sverige, men med resultaten från sömnforskning bör skoldagen för Sveriges elever omedelbart schemaläggas annorlunda med start kring 09:30 eller 10:00 och slut omkring 17 eller 18.

Finland på väg att krascha?

Finland har toppresultat i PISA och reformerar nu sin skola.

”Lärarna ska bli mer handledare än lärare, eleverna ska vara mer aktiva i sin kunskapsinhämtning och landet strävar bort från så kallad katederundervisning.”

Du kan läsa mer om det i SvD.

Läraren Hanna Niemeläs entusiasm och okunskap är viktig att lyssna till. Hon är:

”… anhängare av idéer som informellt lärande, aktiva elever och ämnesöverskridande undervisning. Hon menar att den nya tekniken lämpar sig extra väl för den typen av lärande.

– Elever ska inte lära sig saker enbart i klassrummet. Lärande är ett mind set, det sker överallt. I de här ämnena, programmering och robotteknik, lär sig dessutom lärare och elever samtidigt.”

Se det hon säger i slutet; att lärare lär sig.

Så har då även Finland drabbats av sjukan hos Sveriges lärare.

Lärarna kan ingenting om ämnena programmering, robotteknik, AI eller det som förut gick under beteckningen ”IT”.

Men de vill lära sig själva och vara en del av samhällsutvecklingen, dock med betalning och under sin egen arbetstid. Det här är en stor anledning till att vi har den undervisning vi ser i dag i Sverige, låtsaslärare.

Självklart skall ämnen som programmering och robotteknik kunna finnas på schemat, men då behöver skolan endera utöka timmarna eller stryka andra ämnen, inte ändra lärarens roll eller sätta in okunniga lärare som låtsaslärare, eller ”handledare” som det så fint kallas ibland, så även i denna artikel, d.v.s. leka universitetslärare som är handledare till studenter som skriver en omfattande uppsats.

Det är inte låtsaslärare elever i grundskolan behöver.

Robotteknik som nämns i artikeln är förövrigt mer likt ämnen som teknik eller slöjd:

”Under lektionerna i robotteknik har han designat en drönare, som sen har skrivits ut i 3d-skrivaren i skrubben. Det gäller att göra en drönare som är lätt nog för att flyga, men ändå tillräckligt tålig och robust för att klara en krasch.”

För att lära sig snabbt behövs en lärare som kan ämnet och fort kan visa eleverna hur de tar sig vidare, tillhandahåller en röd tråd i undervisningen och fort kan överföra sitt kunnande.

Det gäller inte minst ett ämne som programmering där det skulle kunna handla om att förstå och skriva maskinkod för att därefter in i naturliga språk. När eleven lärt sig ett eller ett par av dessa blir det lätt att ta till sig fler om intresse finns,men framförallt får eleven möjlighet att själv skapa program snabbt för olika ändamål, endera inom andra ämnen eller av rent eget intresse. Det är dock ett helt eget ämne som också kräver kunniga lärare som snabbt kan visa vägar runt praktiska hinder.

Finland låter lärare utan gedigen kunskap i programmering och robotteknik vara ”handledare”. Det är en väg som luktar återvändsgränd och samtidigt tappa kunskap i andra ämnen eftersom det inte betonar det som är bildning.

Till de finska lärarna, ja även de svenska som inte kan något om programmering och robotteknik så föreslår vi att titta på dessa UR-program till att börja med.

Och som rekommendation till svenska skolan; öka utbildningstiden till att även inkludera lördagar. Det plus längre dagar för att hantera fler ämnen som programmering, robotteknik, bildning och läxläsning i skolans regi lägger grunden för att satsa på skolan.