Kategoriarkiv: Elevers betyg

Bäst skolor 2018, med en besk bismak

Internationella Engelska skolan i Bromma.

De har liksom ytterligare 142 skolor noll underkända elever vid de tre nationella prov i årskurs 9 de genomförde i våras.

Att de rangordnats först av alla med noll underkända elever beror på att skolorna därefter sorterats efter antal ”svår prov” (De fem ämnen som vid nationella prov i årskurs 9 över tid har haft flest andel underkända elever; matematik, kemi, biologi, historia och religionskunskap.) och därefter högst medelbetygspoäng.

Detta år är speciellt med många ogiltiga prov p.g.a. ersättningsprov efter misstankar om fusk. Matematik har strukits som underlag för statistik då hela 76% av landets skolor använt s.k. ersättningsprov efter att originalprovet misstänkts kommit eleverna tillhanda i förväg. I ämnet svenska har 126 skolor också använt ersättningsprov, däribland Internationella Engelska skolan Bromma, vilket solkar ned skolan och väcker frågor om övriga ämnen. Även Internationella Engelska skolan Borås och KMS Kullaviks Montessoriskola bland de 10 bästa skolorna, har använt ersättningsprov i svenska, vilket på motsvarande sätt får varningsklockorna att ringa.

Om du är nyfiken på dina barns skola eller hur kommunens olika skolor presterat, kontakta oss.

  1. Internationella Engelska skolan Bromma (fristående) Stockholm – 18,3 i medelpoäng
  2. Enskilda gymnasiet, gr (fristående) Stockholm – 17,9 i medelpoäng
  3. Sthlms Int. Montessoriskola (fristående) Stockholm – 17,8 i medelpoäng
  4. Internationella Engelska skolan Borås (fristående) Borås – 17,8 i medelpoäng
  5. Stiftelsen BMSL (fristående) Lund – 17,7 i medelpoäng
  6. Utbildning Silverdal (kommunal) Sollentuna  – 17,6 i medelpoäng
  7. Flens kristna skola (fristående) Flen – 17,4 i medelpoäng
  8. KMS Kullaviks Montessoriskola (fristående) Kungsbacka – 17,2 i medelpoäng
  9. Bjärehovsskolan (kommunal) Lomma  – 16,9 i medelpoäng
  10. Franska skolan Göteborg 6-9 (fristående) Göteborg – 16,8 i medelpoäng.

Att betygsinflationen fortsätter bli ser vi med dessa 10 skolor och 17,5 i medelbetygspoäng jämfört med föregående års 16,9.

Annonser

Mer sömn minskar adhd och ökar resultaten i skolan

Blir du förvånad över att forskningsresultat kring sömn visar att ungdomar som får börja skoldagen senare direkt visar avsevärt bättre skolresultat?

I Svenska Dagbladets artikelserie baserad på Mathew Walkers bok ”Sömngåtan” om sömn har forskningsresultat presenterats som visar på behovet av NREM-sömn (Icke drömsömn) och REM-sömn (drömsömn) för att på olika sätt bearbeta känslor, och hur människor blir psykotiska och aggressiva när deras REM-sömn störs eller helt hindras liksom att ungdomar under just tonåren får en biologisk förskjutning i dygnsrytmen som gör att deras sömnklocka ligger efter både de yngre syskonens och föräldrarnas.

I boken omtalas en tidig studie i staden Edina i Minnesota, där eleverna istället för att börja 07:25 fick börja 08:30, med resultat att tonåringarna sov 43 minuter längre inför varje skoldag. Resultatet i skolan blev att det standardprov där de främsta eleverna tidigare nått 605 poäng för ett delprov nu nådde 761 poäng. Det var en mindre enskild studie, men denna har senare bekräftats av flera ”väl kontrollerade och mer systematiska studier på andra håll”.

Utöver de förbättrade resultaten så har studier visat på ökad närvaro i skolan, mindre uppförandeproblem, mindre psykologiska problem samt minskat alkohol- och narkotikabruk. Det sistnämnda tros även orsakas av att tiden mellan att skolan slutar och föräldrarna kommit hem minskar i och med förskjutningen av skoldagen.

Som om det inte räckte så minskar dödligheten bland eleverna också, vilket beror på att färre trafikolyckor. Ett exempel är staden Teton i Wyoming där skolstarten ändrades från 07:35 till 08:55 och trafikolyckorna med elever i åldersintervallet 16 till 18 minskade med 70 procent.

En riktigt intressant iakttagelse från dessa sömnstudier från amerikanska skolor är sambandet mellan bristfällig sömn och ökningen av adhd-diagnoser. Här säger Mathew Walker att de typiska symptomen koncentrationssvårigheter, inlärningsproblem, beteendeproblem och instabil psykisk hälsa, i det närmaste är identiska med symptomen för ett barn med sömnproblem, men att samma samlade symptom även fått etiketten adhd klistrat på sig. Som om en felaktig diagnos av brist på sömn istället för adhd inte var nog,  så innehåller den medicin som används mot adhd i USA tydligen preparat som amfetamin och metylfenidat som Mathew Walker menar är två av de starkaste preparat vi har för att förhindra sömn och hålla hjärnan klarvaken.

Studier har även visat att 70 procent av föräldrarna uppfattar att deras barn i åldrarna 11 till 18 sover tillräckligt medan mätningar av deras barns sömn visat att endast 25 procent verkligen fick tillräckligt med sömn. Visst är det så att föräldrar till stor del glömt bort sitt eget sömnbehov när de var i samma ålder, att det finns en lathetsstämpel på den som sover mycket och vaknar sent, och för den delen även att många anser att det är fult att sova de 8 till 9 timmar som kroppen tycks behöva. Istället finns många exempel på ledare som framhållit sin egen extermt korta sömn, där Margret Thatcher och hennes fyra timmar per natt kan nämnas.

Det är förvisso inte vanligt att skolan börjar 07:35 i Sverige, men med resultaten från sömnforskning bör skoldagen för Sveriges elever omedelbart schemaläggas annorlunda med start kring 09:30 eller 10:00 och slut omkring 17 eller 18.

Finland på väg att krascha?

Finland har toppresultat i PISA och reformerar nu sin skola.

”Lärarna ska bli mer handledare än lärare, eleverna ska vara mer aktiva i sin kunskapsinhämtning och landet strävar bort från så kallad katederundervisning.”

Du kan läsa mer om det i SvD.

Läraren Hanna Niemeläs entusiasm och okunskap är viktig att lyssna till. Hon är:

”… anhängare av idéer som informellt lärande, aktiva elever och ämnesöverskridande undervisning. Hon menar att den nya tekniken lämpar sig extra väl för den typen av lärande.

– Elever ska inte lära sig saker enbart i klassrummet. Lärande är ett mind set, det sker överallt. I de här ämnena, programmering och robotteknik, lär sig dessutom lärare och elever samtidigt.”

Se det hon säger i slutet; att lärare lär sig.

Så har då även Finland drabbats av sjukan hos Sveriges lärare.

Lärarna kan ingenting om ämnena programmering, robotteknik, AI eller det som förut gick under beteckningen ”IT”.

Men de vill lära sig själva och vara en del av samhällsutvecklingen, dock med betalning och under sin egen arbetstid. Det här är en stor anledning till att vi har den undervisning vi ser i dag i Sverige, låtsaslärare.

Självklart skall ämnen som programmering och robotteknik kunna finnas på schemat, men då behöver skolan endera utöka timmarna eller stryka andra ämnen, inte ändra lärarens roll eller sätta in okunniga lärare som låtsaslärare, eller ”handledare” som det så fint kallas ibland, så även i denna artikel, d.v.s. leka universitetslärare som är handledare till studenter som skriver en omfattande uppsats.

Det är inte låtsaslärare elever i grundskolan behöver.

Robotteknik som nämns i artikeln är förövrigt mer likt ämnen som teknik eller slöjd:

”Under lektionerna i robotteknik har han designat en drönare, som sen har skrivits ut i 3d-skrivaren i skrubben. Det gäller att göra en drönare som är lätt nog för att flyga, men ändå tillräckligt tålig och robust för att klara en krasch.”

För att lära sig snabbt behövs en lärare som kan ämnet och fort kan visa eleverna hur de tar sig vidare, tillhandahåller en röd tråd i undervisningen och fort kan överföra sitt kunnande.

Det gäller inte minst ett ämne som programmering där det skulle kunna handla om att förstå och skriva maskinkod för att därefter in i naturliga språk. När eleven lärt sig ett eller ett par av dessa blir det lätt att ta till sig fler om intresse finns,men framförallt får eleven möjlighet att själv skapa program snabbt för olika ändamål, endera inom andra ämnen eller av rent eget intresse. Det är dock ett helt eget ämne som också kräver kunniga lärare som snabbt kan visa vägar runt praktiska hinder.

Finland låter lärare utan gedigen kunskap i programmering och robotteknik vara ”handledare”. Det är en väg som luktar återvändsgränd och samtidigt tappa kunskap i andra ämnen eftersom det inte betonar det som är bildning.

Till de finska lärarna, ja även de svenska som inte kan något om programmering och robotteknik så föreslår vi att titta på dessa UR-program till att börja med.

Och som rekommendation till svenska skolan; öka utbildningstiden till att även inkludera lördagar. Det plus längre dagar för att hantera fler ämnen som programmering, robotteknik, bildning och läxläsning i skolans regi lägger grunden för att satsa på skolan.

Varför är inte Engelska skolan bättre än andra skolor i Skärholmen?

Det nationella provet i årskurs 9 är det minst dåliga att jämföra kunskapsnivån hos elever i Sveriges skolor.

Bristen på tillgång till varje elevs resultat gör det omöjligt att helt korrekt relatera varje elevs kunskapsutveckling över tid.

Då kan vi endera säga att det inte går att jämföra överhuvudtaget eftersom den data vi önskar för att utan osäkerhet eller så kan vi öppet deklarera var det finns brister, bedöma dess påverkan på analysen och med det som underlag generera hypoteser.

En hypotes är självklart inte en slutsats, men hjälper oss att leta i de mest sannolika områdena och med hjälp av detaljerad data från skolorna verifiera eller förkasta.

Vi har tidigare intresserat oss för Engelska skolan, en friskolekoncern som det talas mycket gott om inom skolbranschen. I media omnämns t.o.m. att nuvarande gymnasieministern lyfter luren och ber om råd av Barbara Bergström, grundaren av Engelska skolan.

Det vi fann var att tio skolor av de 27 nådde noll underkända elever vid 2017 års nationella prov i årskurs 9.

Otvetydigt har Engelska skolan högre betygspoäng vid nationella proven i årskurs 9 än genomsnittet och de presterar även bättre vad avser andelen underkända elever, både i jämförelse med kommunala skolor och friskolor.

Men varför har de inte noll underkända i alla skolor?

Kan det bero på var varje elev startar ifrån?

Tanken med ett sådant resonemang är att det är svårt att springa ifatt tätklungan innan målgång om den har för stort försprång. Se med denna liknelse att tätklungan är elevens egen potential vid gynnsammaste omgivning och förutsättningar från skolan och där den som går i mål först är elevens bästa möjliga resultat och den sista i klungan når godkänt. Om eleven inte kommer ifatt den sista så är det detsamma som underkänt.

Det finns inte officiell data tillgänglig om varje elev i skolan, det finns endast hos Engelska skolan liksom hos alla andra skolor, men vi kan se på eleverna tillsammans i varje skola och hur de presterat vid nationella prov i årskurs 9, 6 och 3 förutsatt de har gjort nationella prov.

Självklart byter elever skola och det betyder både in- och utflöde ur respektive skola men det har alla skolor i Sverige som verklighet. Det torde gå att argumentera för att en bra skola inte tappar sina duktiga elever utan att de går kvar, samt att de mindre bra skolorna tappar de bra när en duktig elev får möjlighet att byta skola.

Därmed kan vi antaga att Engelska skolan behåller sina elever när de väl börjat.

Analys ES alla skolor 6-9

Bild 1: Resultaten vid nationella proven i Engelska skolans olika skolor; röd linje visar årskurs 6 och blå linje årskurs 9.

Om vi tittar på alla Engelska skolans skolor i grafen ovan ser vi den röda linjens resultat i årskurs 6 och den blå linjen i årskurs 9. Skolan i Halmstad presterar bra med en resa från 7% till 0% underkända. Som grafen visar finns flera exempel på stora skillnader mellan årskurs 6 och 9 vilket indikerar att skolorna gör ett bra arbete. Några bibehåller samma goda nivå, noll underkända från årskurs 6 till 9.

Men det finns fyra skolor som faktiskt presterar sämre i ärskurs 9 än vid nationellaproven i årskurs 6, Järfälla, Täby, Enskede och Karlstad.

Det är i sig förvånande och värt en egen studie, men vi väljer att fokusera på Internationella engelska skolan i Skärholmen som från årskurs 6 till årskurs 9 visar hela 12 procentenheter bättre resultat. Fortfarande väldigt hög andel underkända, men eftersom Skärholmen är ett område i Sverige som omnämns med blandad entusiasm är det särskilt spännande att se hur Engelska skolans sätt att bedriva skola lyckas där.

För att återigen ta upp liknelsen med att springa ett lopp med sig själv och att komma ifatt tätklungan så menar en del menar att utländsk bakgrund i svensk miljö innebär mer att springa ifatt. Andra lyfter fram att föräldrars utbildningsnivå innebär att starta långt efter.

Och om vi ser på Engelska skolans alla skolor utifrån dessa två dimensioner så visar det sig att Skärholmens skola utmärker sig med högst andel med utländsk bakgrund och föräldrar med lägst eftergymnasial utbildning.

Vi har ringat in Skärholmens skola i diagrammen nedan.

Analys ES föräldrars utbildning

Bild 2: Engelska skolans olika skolors andel föräldrar med eftergymnasial utbildning ställt mot andelen underkända elever vid nationella prov i årskurs 9.

 

Analys ES utländsk bakgrund

Bild 3: Engelska skolans skolors andel elever med utländsk bakgrund ställt mot andelen underkända elever vid nationella proven i årskurs 9.

Men om vi analyserar korrelationen mellan Engelska skolans elevers utländska bakgrund respektive föräldrars utbildningsnivå med andelen underkända så finns inte något samband överhuvudtaget.

Det tycks alltså inte ha någon betydelse för Engelska skolans elever om de har utländsk bakgrund eller om föräldrarna har låg utbildning för resultat i nationella prov i årskurs 9.

Kuriöst kan påpekas att skolor med noll underkända elever för andel med utländsk bakgrund rör sig från dryg 10% till knappt 70% och för föräldrar med eftergymnasial utbildning från knappt 60% till knappt 90%. För varje sådan skola finns en eller flera med samma förutsättning men betydligt högre andel underkända.

Det vore värdefullt om andelen föräldrar med högst grundskola liksom analfabeter kunde anges. Med tanke på den omfattande invandring som Sverige haft från länder med endera ingen utbildning för flickor eller kort utbildning för pojkar, så är det alldeles för stor risk att det i kategorin föräldrar utan eftergymnasial utbildning finns ett betydligt större gap mellan olika elever än vad uppgifterna från Skolverket anger.

Men denna brist måste vi tyvärr bortse från.

Vi konstaterar att med befintliga uppgifter så finns inget samband.

Detsamma gäller om vi ser på utveckling från årskurs 6 till årskurs 9 om vi räknar bort skolan i Skärholmen, se bild 4 och 5 nedan med Skärholmens skola inringad i rött.

Övriga skolor inom koncernen Engelska skolan är tämligen homogena vad gäller utländsk bakgrund och eftergymnasial utbildning hos föräldrarna. Och de startar från ett utgångsläge som inte är lika extremt som Skärholmens skola och kan därför inte uppnå lika stor resultatförbättring.

Analys ES utländsk bakgrund 6-9

Bild 4: Engelska skolans skolors skilnad i resultat för samma grupp elever vid respektive skola i årskurs 9 och årskurs 6 ställt mot utländsk bakgrund hos gruppen elever.

 

Analys ES föräldrars utbildning 6-9

Bild 5: Engelska skolans skolors skillnad i resultat för samma grupp elever vid respektive skola i årskurs 9 och årskurs6 ställt mot elevernas föräldrars andel eftergymnasial utbildning.

Så förändringen från åk 6 till åk 9 verkar inte bero på föräldrars eftergymnasiala utbildning eller utländsk bakgrund för skolorna hos Engelska skolan.

Det är däremot intressant att jämföra Engelska skolan med de andra skolorna i Skärholmen.

Och det kommer vi att göra och du kan ta del av i fortsättningen som följer senare i veckan.

 

 

 

Engelska skolan – myt och sanning

Det talas ofta om Engelska skolan och dess internationella dito och att de når exceptionella resultat därför har vi undersökt deras prestationer vid nationella proven för årskurs 9 föregående år, 2017.

Engelska skolans resultat NP åk 9 2017

Då framkommer att 10 skolor når noll procent underkända elever medan 17 skolor hade från 1 till 9% underkända elever. Genomsnittligt har alla skolor 2,1% underkända elever.

Det är förvisso betydligt bättre än kommunala skolors genomsnitt på 8,6%, men endast en procentenhet bättre än alla friskolors genomsnitt på 3,1% underkända elever.

Genomsnittligt provbetyg ligger på 15,5 mot friskolornas 14,1 och här syns en markant skillnad även mot övriga friskolor, självklart med engelska i topp men även betydligt bättre resultat i matematik, geografi och samhällskunskap.

Slutsatsen är att i jämförelse med andra friskolor så presterar Engelska skolan bättre vad gäller provbetyg i alla ämnen, men de har oväntat många underkända elever i flera av sina skolor.

Det är fakta som vi kommer att följa upp med Engelska skolan för att höra deras eget svar på hur det kan komma sig.

Att vilja något – det går att mäta i skolan

I friskoledebatten är möjligheten för eleven att välja skola, eller föräldrarna för den delen när det gäller de yngre åldrarna, den grundpelare som förenar människor i alla läger.

Det som lyfts fram som invändning mot denna möjlighet, vilket inte avser vinster i privat ägda bolag, är att det slår mot målsättningen att skapa en likvärdig skola med möjligheter för alla och att de svagare eleverna vinner på att ha klasskamrater som är duktigare.

Låt oss för ett ögonblick lämna dessa bastioner därhän och se hur vi kan mäta skillnaden mellan elever som vill något och de som inte vill lika mycket. De sistnämna är de som är kvar i kommunal skola för att de inte gjort något val.

Alla ämnen NP 2013-2017

Då ser vi att det finns en skillnad mellan kommunala skolors och friskolors förmåga att nå godkänt vid nationella proven i årskurs nio som är densamma över tid.

Detta är ett tydligt mått på vad motivation betyder vare sig det är i skolan eller i arbetslivet, vi kallar det motivationsgap som oscillerar mellan 4 och 5 procentenheter.

Vi förutsätter att intelligensen är jämnt fördelad mellan friskolor och kommanala dito, vilket utesluter att det vi ser är ett intelligensgap.

Och att det inte beror på friskolornas överlägsna pedagogiska förmåga skall vi återkomma till i morgon.

Sveriges elever förstår svenska allt sämre

Svenska NP 2013 - 2107

Trenden för elevernas resultat i årskurs nio vid nationella prov i svenska är oroande. Redan 2016 skedde en förändring, men i och med 2017 års resultat så är det inte längre en engångshändelse.

Både hos fristående och kommunala skolor är försämringen påtaglig. Från att ha legat konstant lågt, inte minst hos fristående skolor där det knappt varit mätbart, är resultaten i svenska nu i paritet med de i samhällskunskap och fysik. Numera är engelska det ämne där eleverna presterar bäst.

Och om svenska språket blir svårare att hantera för eleverna som skall börja gymnasiet, vad kommer det att innebära för hur de lyckas tillgodogöra sig ämnena i de fortsatta studierna, inte minst när de kommer till Universitetet, om de ens klarar av att ta sig in där med språksvårigheter.

Vad innebär denna försämring i elevernas möjlighet att vara en del av samhället om bristerna i det egna språket kvarstår?