Category Archives: Elevers betyg

Finland på väg att krascha?

Finland har toppresultat i PISA och reformerar nu sin skola.

”Lärarna ska bli mer handledare än lärare, eleverna ska vara mer aktiva i sin kunskapsinhämtning och landet strävar bort från så kallad katederundervisning.”

Du kan läsa mer om det i SvD.

Läraren Hanna Niemeläs entusiasm och okunskap är viktig att lyssna till. Hon är:

”… anhängare av idéer som informellt lärande, aktiva elever och ämnesöverskridande undervisning. Hon menar att den nya tekniken lämpar sig extra väl för den typen av lärande.

– Elever ska inte lära sig saker enbart i klassrummet. Lärande är ett mind set, det sker överallt. I de här ämnena, programmering och robotteknik, lär sig dessutom lärare och elever samtidigt.”

Se det hon säger i slutet; att lärare lär sig.

Så har då även Finland drabbats av sjukan hos Sveriges lärare.

Lärarna kan ingenting om ämnena programmering, robotteknik, AI eller det som förut gick under beteckningen ”IT”.

Men de vill lära sig själva och vara en del av samhällsutvecklingen, dock med betalning och under sin egen arbetstid. Det här är en stor anledning till att vi har den undervisning vi ser i dag i Sverige, låtsaslärare.

Självklart skall ämnen som programmering och robotteknik kunna finnas på schemat, men då behöver skolan endera utöka timmarna eller stryka andra ämnen, inte ändra lärarens roll eller sätta in okunniga lärare som låtsaslärare, eller ”handledare” som det så fint kallas ibland, så även i denna artikel, d.v.s. leka universitetslärare som är handledare till studenter som skriver en omfattande uppsats.

Det är inte låtsaslärare elever i grundskolan behöver.

Robotteknik som nämns i artikeln är förövrigt mer likt ämnen som teknik eller slöjd:

”Under lektionerna i robotteknik har han designat en drönare, som sen har skrivits ut i 3d-skrivaren i skrubben. Det gäller att göra en drönare som är lätt nog för att flyga, men ändå tillräckligt tålig och robust för att klara en krasch.”

För att lära sig snabbt behövs en lärare som kan ämnet och fort kan visa eleverna hur de tar sig vidare, tillhandahåller en röd tråd i undervisningen och fort kan överföra sitt kunnande.

Det gäller inte minst ett ämne som programmering där det skulle kunna handla om att förstå och skriva maskinkod för att därefter in i naturliga språk. När eleven lärt sig ett eller ett par av dessa blir det lätt att ta till sig fler om intresse finns,men framförallt får eleven möjlighet att själv skapa program snabbt för olika ändamål, endera inom andra ämnen eller av rent eget intresse. Det är dock ett helt eget ämne som också kräver kunniga lärare som snabbt kan visa vägar runt praktiska hinder.

Finland låter lärare utan gedigen kunskap i programmering och robotteknik vara ”handledare”. Det är en väg som luktar återvändsgränd och samtidigt tappa kunskap i andra ämnen eftersom det inte betonar det som är bildning.

Till de finska lärarna, ja även de svenska som inte kan något om programmering och robotteknik så föreslår vi att titta på dessa UR-program till att börja med.

Och som rekommendation till svenska skolan; öka utbildningstiden till att även inkludera lördagar. Det plus längre dagar för att hantera fler ämnen som programmering, robotteknik, bildning och läxläsning i skolans regi lägger grunden för att satsa på skolan.

Annonser

Varför är inte Engelska skolan bättre än andra skolor i Skärholmen?

Det nationella provet i årskurs 9 är det minst dåliga att jämföra kunskapsnivån hos elever i Sveriges skolor.

Bristen på tillgång till varje elevs resultat gör det omöjligt att helt korrekt relatera varje elevs kunskapsutveckling över tid.

Då kan vi endera säga att det inte går att jämföra överhuvudtaget eftersom den data vi önskar för att utan osäkerhet eller så kan vi öppet deklarera var det finns brister, bedöma dess påverkan på analysen och med det som underlag generera hypoteser.

En hypotes är självklart inte en slutsats, men hjälper oss att leta i de mest sannolika områdena och med hjälp av detaljerad data från skolorna verifiera eller förkasta.

Vi har tidigare intresserat oss för Engelska skolan, en friskolekoncern som det talas mycket gott om inom skolbranschen. I media omnämns t.o.m. att nuvarande gymnasieministern lyfter luren och ber om råd av Barbara Bergström, grundaren av Engelska skolan.

Det vi fann var att tio skolor av de 27 nådde noll underkända elever vid 2017 års nationella prov i årskurs 9.

Otvetydigt har Engelska skolan högre betygspoäng vid nationella proven i årskurs 9 än genomsnittet och de presterar även bättre vad avser andelen underkända elever, både i jämförelse med kommunala skolor och friskolor.

Men varför har de inte noll underkända i alla skolor?

Kan det bero på var varje elev startar ifrån?

Tanken med ett sådant resonemang är att det är svårt att springa ifatt tätklungan innan målgång om den har för stort försprång. Se med denna liknelse att tätklungan är elevens egen potential vid gynnsammaste omgivning och förutsättningar från skolan och där den som går i mål först är elevens bästa möjliga resultat och den sista i klungan når godkänt. Om eleven inte kommer ifatt den sista så är det detsamma som underkänt.

Det finns inte officiell data tillgänglig om varje elev i skolan, det finns endast hos Engelska skolan liksom hos alla andra skolor, men vi kan se på eleverna tillsammans i varje skola och hur de presterat vid nationella prov i årskurs 9, 6 och 3 förutsatt de har gjort nationella prov.

Självklart byter elever skola och det betyder både in- och utflöde ur respektive skola men det har alla skolor i Sverige som verklighet. Det torde gå att argumentera för att en bra skola inte tappar sina duktiga elever utan att de går kvar, samt att de mindre bra skolorna tappar de bra när en duktig elev får möjlighet att byta skola.

Därmed kan vi antaga att Engelska skolan behåller sina elever när de väl börjat.

Analys ES alla skolor 6-9

Bild 1: Resultaten vid nationella proven i Engelska skolans olika skolor; röd linje visar årskurs 6 och blå linje årskurs 9.

Om vi tittar på alla Engelska skolans skolor i grafen ovan ser vi den röda linjens resultat i årskurs 6 och den blå linjen i årskurs 9. Skolan i Halmstad presterar bra med en resa från 7% till 0% underkända. Som grafen visar finns flera exempel på stora skillnader mellan årskurs 6 och 9 vilket indikerar att skolorna gör ett bra arbete. Några bibehåller samma goda nivå, noll underkända från årskurs 6 till 9.

Men det finns fyra skolor som faktiskt presterar sämre i ärskurs 9 än vid nationellaproven i årskurs 6, Järfälla, Täby, Enskede och Karlstad.

Det är i sig förvånande och värt en egen studie, men vi väljer att fokusera på Internationella engelska skolan i Skärholmen som från årskurs 6 till årskurs 9 visar hela 12 procentenheter bättre resultat. Fortfarande väldigt hög andel underkända, men eftersom Skärholmen är ett område i Sverige som omnämns med blandad entusiasm är det särskilt spännande att se hur Engelska skolans sätt att bedriva skola lyckas där.

För att återigen ta upp liknelsen med att springa ett lopp med sig själv och att komma ifatt tätklungan så menar en del menar att utländsk bakgrund i svensk miljö innebär mer att springa ifatt. Andra lyfter fram att föräldrars utbildningsnivå innebär att starta långt efter.

Och om vi ser på Engelska skolans alla skolor utifrån dessa två dimensioner så visar det sig att Skärholmens skola utmärker sig med högst andel med utländsk bakgrund och föräldrar med lägst eftergymnasial utbildning.

Vi har ringat in Skärholmens skola i diagrammen nedan.

Analys ES föräldrars utbildning

Bild 2: Engelska skolans olika skolors andel föräldrar med eftergymnasial utbildning ställt mot andelen underkända elever vid nationella prov i årskurs 9.

 

Analys ES utländsk bakgrund

Bild 3: Engelska skolans skolors andel elever med utländsk bakgrund ställt mot andelen underkända elever vid nationella proven i årskurs 9.

Men om vi analyserar korrelationen mellan Engelska skolans elevers utländska bakgrund respektive föräldrars utbildningsnivå med andelen underkända så finns inte något samband överhuvudtaget.

Det tycks alltså inte ha någon betydelse för Engelska skolans elever om de har utländsk bakgrund eller om föräldrarna har låg utbildning för resultat i nationella prov i årskurs 9.

Kuriöst kan påpekas att skolor med noll underkända elever för andel med utländsk bakgrund rör sig från dryg 10% till knappt 70% och för föräldrar med eftergymnasial utbildning från knappt 60% till knappt 90%. För varje sådan skola finns en eller flera med samma förutsättning men betydligt högre andel underkända.

Det vore värdefullt om andelen föräldrar med högst grundskola liksom analfabeter kunde anges. Med tanke på den omfattande invandring som Sverige haft från länder med endera ingen utbildning för flickor eller kort utbildning för pojkar, så är det alldeles för stor risk att det i kategorin föräldrar utan eftergymnasial utbildning finns ett betydligt större gap mellan olika elever än vad uppgifterna från Skolverket anger.

Men denna brist måste vi tyvärr bortse från.

Vi konstaterar att med befintliga uppgifter så finns inget samband.

Detsamma gäller om vi ser på utveckling från årskurs 6 till årskurs 9 om vi räknar bort skolan i Skärholmen, se bild 4 och 5 nedan med Skärholmens skola inringad i rött.

Övriga skolor inom koncernen Engelska skolan är tämligen homogena vad gäller utländsk bakgrund och eftergymnasial utbildning hos föräldrarna. Och de startar från ett utgångsläge som inte är lika extremt som Skärholmens skola och kan därför inte uppnå lika stor resultatförbättring.

Analys ES utländsk bakgrund 6-9

Bild 4: Engelska skolans skolors skilnad i resultat för samma grupp elever vid respektive skola i årskurs 9 och årskurs 6 ställt mot utländsk bakgrund hos gruppen elever.

 

Analys ES föräldrars utbildning 6-9

Bild 5: Engelska skolans skolors skillnad i resultat för samma grupp elever vid respektive skola i årskurs 9 och årskurs6 ställt mot elevernas föräldrars andel eftergymnasial utbildning.

Så förändringen från åk 6 till åk 9 verkar inte bero på föräldrars eftergymnasiala utbildning eller utländsk bakgrund för skolorna hos Engelska skolan.

Det är däremot intressant att jämföra Engelska skolan med de andra skolorna i Skärholmen.

Och det kommer vi att göra och du kan ta del av i fortsättningen som följer senare i veckan.

 

 

 

Engelska skolan – myt och sanning

Det talas ofta om Engelska skolan och dess internationella dito och att de når exceptionella resultat därför har vi undersökt deras prestationer vid nationella proven för årskurs 9 föregående år, 2017.

Engelska skolans resultat NP åk 9 2017

Då framkommer att 10 skolor når noll procent underkända elever medan 17 skolor hade från 1 till 9% underkända elever. Genomsnittligt har alla skolor 2,1% underkända elever.

Det är förvisso betydligt bättre än kommunala skolors genomsnitt på 8,6%, men endast en procentenhet bättre än alla friskolors genomsnitt på 3,1% underkända elever.

Genomsnittligt provbetyg ligger på 15,5 mot friskolornas 14,1 och här syns en markant skillnad även mot övriga friskolor, självklart med engelska i topp men även betydligt bättre resultat i matematik, geografi och samhällskunskap.

Slutsatsen är att i jämförelse med andra friskolor så presterar Engelska skolan bättre vad gäller provbetyg i alla ämnen, men de har oväntat många underkända elever i flera av sina skolor.

Det är fakta som vi kommer att följa upp med Engelska skolan för att höra deras eget svar på hur det kan komma sig.

Att vilja något – det går att mäta i skolan

I friskoledebatten är möjligheten för eleven att välja skola, eller föräldrarna för den delen när det gäller de yngre åldrarna, den grundpelare som förenar människor i alla läger.

Det som lyfts fram som invändning mot denna möjlighet, vilket inte avser vinster i privat ägda bolag, är att det slår mot målsättningen att skapa en likvärdig skola med möjligheter för alla och att de svagare eleverna vinner på att ha klasskamrater som är duktigare.

Låt oss för ett ögonblick lämna dessa bastioner därhän och se hur vi kan mäta skillnaden mellan elever som vill något och de som inte vill lika mycket. De sistnämna är de som är kvar i kommunal skola för att de inte gjort något val.

Alla ämnen NP 2013-2017

Då ser vi att det finns en skillnad mellan kommunala skolors och friskolors förmåga att nå godkänt vid nationella proven i årskurs nio som är densamma över tid.

Detta är ett tydligt mått på vad motivation betyder vare sig det är i skolan eller i arbetslivet, vi kallar det motivationsgap som oscillerar mellan 4 och 5 procentenheter.

Vi förutsätter att intelligensen är jämnt fördelad mellan friskolor och kommanala dito, vilket utesluter att det vi ser är ett intelligensgap.

Och att det inte beror på friskolornas överlägsna pedagogiska förmåga skall vi återkomma till i morgon.

Sveriges elever förstår svenska allt sämre

Svenska NP 2013 - 2107

Trenden för elevernas resultat i årskurs nio vid nationella prov i svenska är oroande. Redan 2016 skedde en förändring, men i och med 2017 års resultat så är det inte längre en engångshändelse.

Både hos fristående och kommunala skolor är försämringen påtaglig. Från att ha legat konstant lågt, inte minst hos fristående skolor där det knappt varit mätbart, är resultaten i svenska nu i paritet med de i samhällskunskap och fysik. Numera är engelska det ämne där eleverna presterar bäst.

Och om svenska språket blir svårare att hantera för eleverna som skall börja gymnasiet, vad kommer det att innebära för hur de lyckas tillgodogöra sig ämnena i de fortsatta studierna, inte minst när de kommer till Universitetet, om de ens klarar av att ta sig in där med språksvårigheter.

Vad innebär denna försämring i elevernas möjlighet att vara en del av samhället om bristerna i det egna språket kvarstår?

Stor skillnad mellan kommuner i Sverige

Nedan följer den kompletta listan för Sveriges kommuner. Den vaksamme noterar att andelen underkända börjar om med låga värden vid två tillfällen i listan. Anledningen är att den första gruppen har gjort fem av de mest utslagsgivande proven, grupp två har gjort fyra och den sista tre eller färre.

För att kunna sålla fram de bästa krävs jämförbarhet vad avser insats vid provtillfällena så att inte den som gör de lättare proven kan segla upp högt på resultatlistan.

Placering  Kommun Andel underkända
1 Lidingö 0,9%
2 Vellinge 1,7%
3 Nacka 2,3%
4 Lund 2,4%
5 Umeå 2,7%
6 Höganäs 3,4%
7 Sollentuna 3,5%
8 Örnsköldsvik 3,7%
9 Piteå 3,8%
10 Oskarshamn 4,1%
11 Partille 4%
12 Stockholm 4%
13 Varberg 4%
14 Mölndal 5%
15 Lerum 6%
16 Kristianstad 6%
17 Norrtälje 6%
18 Huddinge 6%
19 Östersund 6%
20 Skellefteå 7%
21 Helsingborg 7%
22 Sundbyberg 7%
23 Uppsala 7%
24 Karlstad 7%
25 Eslöv 7%
26 Gällivare 7%
27 Jönköping 8%
28 Falun 8%
29 Vetlanda 8%
30 Nässjö 8%
31 Kiruna 9%
32 Trollhättan 9%
33 Ljusdal 9%
34 Växjö 9%
35 Örebro 9%
36 Mark 9%
37 Falkenberg 9%
38 Halmstad 9%
39 Linköping 10%
40 Skövde 10%
41 Håbo 10%
42 Hässleholm 10%
43 Borås 10%
44 Alvesta 11%
45 Haninge 11%
46 Sundsvall 11%
47 Malmö 11%
48 Karlskrona 11%
49 Göteborg 12%
50 Nynäshamn 12%
51 Botkyrka 12%
52 Eskilstuna 13%
53 Östra Göinge 13%
54 Gävle 13%
55 Västerås 16%
56 Norrköping 17%
57 Täby 1,0%
58 Lomma 1,2%
59 Härryda 2,9%
60 Kungsbacka 2,9%
61 Malung-Sälen 3,3%
62 Luleå 5%
63 Solna 5%
64 Trelleborg 5%
65 Kalmar 5%
66 Motala 6%
67 Laholm 6%
68 Gotland 6%
69 Ekerö 6%
70 Svedala 6%
71 Tyresö 6%
72 Upplands Väsby 7%
73 Upplands-Bro 7%
74 Kungälv 7%
75 Osby 7%
76 Ljungby 8%
77 Lidköping 8%
78 Falköping 8%
79 Mjölby 9%
80 Ale 9%
81 Bjuv 9%
82 Enköping 9%
83 Härjedalen 9%
84 Söderhamn 10%
85 Värnamo 10%
86 Järfälla 10%
87 Östhammar 11%
88 Landskrona 11%
89 Storuman 11%
90 Strängnäs 11%
91 Sjöbo 11%
92 Vänersborg 12%
93 Gnosjö 13%
94 Södertälje 14%
95 Ludvika 15%
96 Sala 15%
97 Avesta 15%
98 Haparanda 16%
99 Heby 16%
100 Timrå 16%
101 Rättvik 16%
102 Bollnäs 17%
103 Borlänge 17%
104 Sandviken 17%
105 Kristinehamn 18%
106 Sorsele 0%
107 Danderyd 0%
108 Ödeshög 0%
109 Bjurholm 0%
110 Arjeplog 0%
111 Karlsborg 0%
112 Dorotea 0%
113 Storfors 0%
114 Båstad 1%
115 Leksand 2%
116 Älvdalen 2%
117 Forshaga 2%
118 Tanum 2%
119 Vännäs 2%
120 Österåker 3%
121 Hammarö 3%
122 Orust 3%
123 Hjo 3%
124 Gnesta 3%
125 Herrljunga 4%
126 Vaxholm 4%
127 Tierp 4%
128 Lekeberg 4%
129 Mörbylånga 4%
130 Bollebygd 4%
131 Eda 4%
132 Jokkmokk 5%
133 Filipstad 5%
134 Vallentuna 5%
135 Krokom 5%
136 Aneby 5%
137 Eksjö 5%
138 Tranås 5%
139 Knivsta 5%
140 Salem 5%
141 Kramfors 6%
142 Ydre 6%
143 Ystad 6%
144 Berg 6%
145 Stenungsund 6%
146 Övertorneå 6%
147 Staffanstorp 6%
148 Ljusnarsberg 6%
149 Tidaholm 6%
150 Ängelholm 6%
151 Tjörn 6%
152 Habo 6%
153 Värmdö 7%
154 Ockelbo 7%
155 Strömstad 7%
156 Hofors 7%
157 Borgholm 7%
158 Askersund 7%
159 Dals-Ed 7%
160 Kinda 7%
161 Sotenäs 7%
162 Munkedal 8%
163 Vara 8%
164 Åtvidaberg 8%
165 Säter 8%
166 Åsele 8%
167 Hylte 8%
168 Sävsjö 8%
169 Strömsund 8%
170 Ovanåker 8%
171 Uppvidinge 8%
172 Öckerö 8%
173 Alingsås 8%
174 Svalöv 8%
175 Robertsfors 8%
176 Arvika 8%
177 Kävlinge 8%
178 Valdemarsvik 9%
179 Ragunda 9%
180 Gagnef 9%
181 Surahammar 9%
182 Smedjebacken 9%
183 Vimmerby 9%
184 Sölvesborg 9%
185 Vadstena 9%
186 Essunga 9%
187 Ronneby 9%
188 Härnösand 9%
189 Norberg 9%
190 Mullsjö 9%
191 Mariestad 9%
192 Kungsör 9%
193 Åre 9%
194 Kil 9%
195 Svenljunga 9%
196 Överkalix 10%
197 Mönsterås 10%
198 Markaryd 10%
199 Torsby 10%
200 Mora 10%
201 Skurup 10%
202 Norsjö 10%
203 Torsås 10%
204 Bengtsfors 10%
205 Arvidsjaur 10%
206 Boden 10%
207 Söderköping 10%
208 Ulricehamn 11%
209 Västervik 11%
210 Hörby 11%
211 Skara 11%
212 Nykvarn 11%
213 Örkelljunga 11%
214 Säffle 11%
215 Orsa 11%
216 Arboga 11%
217 Oxelösund 11%
218 Tranemo 11%
219 Tibro 11%
220 Nyköping 11%
221 Klippan 11%
222 Hallstahammar 11%
223 Åstorp 12%
224 Uddevalla 12%
225 Hudiksvall 12%
226 Vilhelmina 12%
227 Lycksele 12%
228 Sollefteå 12%
229 Kalix 12%
230 Vansbro 12%
231 Gislaved 12%
232 Boxholm 12%
233 Högsby 12%
234 Skinnskatteberg 12%
235 Ånge 12%
236 Nybro 12%
237 Grums 12%
238 Älvsbyn 12%
239 Karlskoga 13%
240 Bräcke 13%
241 Malå 13%
242 Sigtuna 13%
243 Nordmaling 13%
244 Åmål 13%
245 Hagfors 13%
246 Trosa 13%
247 Lysekil 13%
248 Vaggeryd 13%
249 Lindesberg 13%
250 Vindeln 13%
251 Köping 14%
252 Färgelanda 14%
253 Katrineholm 14%
254 Hedemora 14%
255 Götene 14%
256 Pajala 14%
257 Kumla 14%
258 Höör 14%
259 Hällefors 14%
260 Olofström 14%
261 Finspång 14%
262 Fagersta 14%
263 Sunne 14%
264 Laxå 15%
265 Grästorp 15%
266 Nora 15%
267 Simrishamn 15%
268 Töreboda 16%
269 Karlshamn 16%
270 Vårgårda 16%
271 Älmhult 16%
272 Emmaboda 17%
273 Burlöv 17%
274 Degerfors 17%
275 Nordanstig 17%
276 Årjäng 17%
277 Tomelilla 17%
278 Bromölla 17%
279 Tingsryd 17%
280 Lessebo 19%
281 Älvkarleby 19%
282 Flen 21%
283 Hallsberg 21%
284 Lilla Edet 21%
285 Perstorp 21%
286 Vingåker 21%
287 Mellerud 22%
288 Gullspång 22%
289 Munkfors 25%
290 Hultsfred 26%

Därför ramlar föregående års bästa skolor ut från tio i topp

Det har skett en del ändringar på tio i topplistan över Sverige bästa skolor och här ser vi närmare på varför inte listan 2017 har samma skolor med som 2016, även om två skolor är det. Förra årets etta är återigen på första plats och föregående års fyra än nu på plats tre.

Vissa ändringar har skett för att fem skolor inte har lika många genomförda prov i de mer utslagsgivande ämnena, men några har även tappat i medelpoäng och en skola har detta år hela sex procent underkända elever mot noll föregående år med en mycket stor skillnad i medelpoäng.

Läs mer om respektive skola nedan där fetstil anger 2016 års resultat och texten under varje skola beskriver 2017 års nationella prov i årskurs 9 och vad som föranleder förändringen i skolans placering.

1. Carlssons skola (fristående) Stockholm – 18,3 i medelpoäng

På första plats 2017, vilket även var placeringen 2016, med 17,8 i medelpoäng vilket ändå är en minskning som inte går obemärkt förbi.

1. Nya tidens montessoriskola Täby(fristående) Täby – 18,3 i medelpoäng

I år på plats 16 med 17,0 i medelpoäng och med oklara uppgifter från Skolverket om alla pojkar hade godkänt i Svenska. Fortfarande ett toppresultat men en stor skillnad i medelpoäng från föregående år, dubbelt så mycket som Carlssons skola.

3. Stiftelsen BMSL (fristående) Lund – 17,9 i medelpoäng

Har två prov av de svårare ämnena medan andra har tre och är inte jämförbar med de som har gjort ett prov mer. Faller därför ned till plats 506 med 16,9 i medelpoäng, en stor skillnad mot föregående år, och där flickor i Kemi inte anges som 100% godkända. De behöver säkerställa att de gör minst lika många svåra prov som de andra i toppen.

4. Fredrikshovs slotts skola (fristående) Stockholm – 17,7 i medelpoäng

På plats 3 i år och därmed en placering bättre med 17,6 i medelpoäng. De har samma jämna standard i år som föregående år.

5. Montessoriskolan i Bjärred (fristående) Lomma – 17,5 i medelpoäng

På plats 36 i år med 15,9 i medelpoäng och där flickor och pojkar inte entydigt anges som 100% godkända i Skolverket, men den stora anledningen till tappet är den betydande minskningen i medelpoäng.

5. Musikskolan lilla akademien (fristående) Stockholm – 17,5 i medelpoäng

Plats 24 med 16,5 i medelpoäng. Pojkar anges inte entydigt som 100% godkända, men även här är skillnaden i placering främst beroende på ett tapp på en poäng i medelbetyg.

5. Europaportens grundskola (fristående) Malmö – 17,5 i medelpoäng

Har två prov av de svårare ämnena medan andra har tre och är inte jämförbar med de som har gjort ett prov mer. Faller därför ned till plats 478 med 17,0 i medelpoäng. De behöver säkerställa att de gör minst lika många svåra prov som de andra i toppen.

8. Vittra Lambohov (fristående) Linköping – 17,4 i medelpoäng

Förutom att de har två prov i de mer utslagsgivande ämnena så har de nu hela 6% underkända elever vilket gör att de ramlar ned till plats 873, endast jämförbar med skolor som också har två genomförda prov. Medelpoängen är 12,0 och en direkt chockerande stor skillnad mot föregående år vilket föranleder en fråga om vad som har hänt. Vi återkommer i ärendet.

9. Kungliga svenska balettskolan (kommunal) Stockholm – 17,2 i medelpoäng

Har två prov av de svårare ämnena medan andra har tre och är inte jämförbar med de som har gjort ett prov mer. Faller därför ned till plats 507 med 16,8 i medelpoäng. Pojkar anges inte heller entydigt som 100% godkända av Skolverket. De behöver säkerställa att de gör minst lika många svåra prov som de andra i toppen

10. Järna friskola(fristående) Södertälje – 17,1 i medelpoäng

Återigen med höga 17,0 i medelpoäng men då de endast gjort ett prov i något av de mer utslagsgivande ämnena (Matematik) så ramlar de automatiskt ned långt, till plats 1201, trots att de har noll underkända i elever i de totalt fem prov som gjordes. För att tillhöra toppen måste de göra minst lika många prov som de övriga av utslagsgivande ämnen.