Category Archives: 4RIL personal

Ferietjänst och semestertjänst

Ferietjänst, ett mycket känsligt ämne, men eftersom det är så många lärare som läser denna blogg finns förutsättningarna för att få värdefull insikt.

Mot det ställs semestertjänst. Vad innebär det för ett stort antal kunskapsarbetare?

1) 40-timmars arbetsvecka
2) Ingen övertidsersättning
3) Förtroendearbetstid, d.v.s. så länge prestation sker i enlighet med förväntat resultat så har ingen något att invända mot var den anställde är eller vad denne gör. Men den anställdes kunder kräver naturligtvis tillgänglighet för att träffa dem och hjälpa dem men det är en del i att kunna nå resultat.

Från vad jag sett vill jag påstå att 40 timmar i princip är miniminivån och det kan skifta väldeliga från dag till dag, vecka till vecka eftersom behoven är olika. Helgarbete är naturligtvis inget undantag och självklart är det ingen som kontrollerar att den anställde arbetar på helgen, utan det som kontrolleras är att leveranser sker i tid för att resultatet skall kunna uppnås.

4) Tillgänglighet förväntas i regel när som helst, men självklart kan den anställde stänga av telefonen och inte läsa e-post för att utföra sitt arbete, liksom att markera att ”nu kommer jag inte vara tillgänglig” för att skapa en balans mellan arbete och fritid med hänsyn till de resultat som skall nås.
5) Arbetsgivaren kan beroende på behov bestämma om den anställde behöver vara på en viss plats eller inte utifrån organisationens krav och behov, på samma sätt som kunderna kan göra detsamma vilket de naturligtvis gör om behovet påkallar det. Det är något som en kunskapsarbetare inser eftersom mötet är det som upplevs som värdeskapande av kund.
6) Inga lediga höstlov, vinterlov, jullov, juni, juli och augusti utan fem veckors semester som tas ut i enlighet med arbetsgivarens tillstånd, oftast helt kopplat till kundens behov.

Det var bakgrunden för att sprida lite ljus över ”40-timmarsvecka” och vad det innebär för kunskapsarbetare.

Du som är lärare eller verksam inom skolan.

Fråga 1) På vilket sätt skulle införande av semestertjänst enligt ovan kunna fungera för en kunskapsarbetare som exempelvis dig som lärare?
Fråga 2) Vad är det i ovan beskrivna arbetsförutsättningar för ett stort antal kunskapsarbetare, som skulle innebära svårigheter i uppdraget att lära elever?

Vad menar de politiska partierna (Folkpartiet, Centern, Moderaterna, Socialdemokraterna) att det skulle innebära?

Förstelärare och skolutveckling

En ny debattartikel i DN och nu handlar det om förstelärare och att det inte räcker med att ge ett antal förstelärare, enligt debattören Pia Kangas ”duktiga pedagoger” i snitt 5 000 kr mer per månad, för att få bättre skolresultat.

Tänk det anser jag också!

Men varför kasta in 5 000 kr per månad plus arbetsgivaravgifter på det (85 000 kr per förstelärare och år samt 170 000 kr för en lektor) för 15 000 förstelärare i Sverige, totalt 1,3 miljarder om året, om det inte kommer ge bättre skolresultat?

Det måste vara första frågan att ställa till Pia Kangas och till Regeringen, där stackars Jan Björklund som vanligt får klä skott.

  • Enligt Pia Kangas är en anledning till att det inte kommer bli bättre skolresultat att 40% av kommunerna inte kommer skjuta till resurser för att förstelärarna skall få ”extra tid i sina tjänster”. Tydligen gäller det även friskolekoncernen Academedia.  För dig som inte är verksam i skolan och inte förstår begreppet ”extra tid” betyder det att Pia Kangas vill ta bort arbetsuppgifter hon har idag för att arbeta med det som kallas ”Skolutveckling”.

Pia Kangas vill alltså ha högre lön men arbeta på ett annat sätt än hon gör idag, men vad var det som hindrade henne från att börja arbeta annorlunda redan innan hon blev förstelärare?

  • Enligt Pia Kangas är en annan anledning till att det inte kommer bli bättre att alla andra lärare också behöver få ”extra tid” för att ha ”möjlighet till professionellt samarbete”, för att främja kollegialt samarbete bland såväl lärare som skolledare och exempelvis visa på innovativ undervisning. På motsvarande sätt som ovan, betyder det att Pia Kangas vill ta bort arbetsuppgifter som lärarna har idag för att arbeta med det som kallas ”Skolutveckling”.

Det är nästan så att de som inte är verksamma i skolan förleds tro att det inte förekommer någon tid för ”Skolutveckling” i dagens skola!

Men det är naturligtvis inte sant. Istället är aktiviteten ”Skolutveckling” omfattande i de flesta skolor. Beroende på skolornas prioriteringar läggs mellan 5 och 9% på ”Skolutveckling”. Det är därmed inte brist på tid för vare sig lärare eller skolledare som är anledningen till att dagens ”Skolutveckling” ger så dåligt resultat. Det beror på att utvecklingen i sig bedrivs ineffektivt, ofta utan fokus och med massmöten utan tydlig ledning och syfte.

Därtill utförs idag aktiviteter i form av ”Planera lärande” och ”Efterarbete lärande” som tillsammans utgör 16-26% av lärarnas tid och som på motsvarande sätt skulle kunna utföras effektivare om det fanns tydlig ledning och syfte.

Detta kan du läsa mer om i t.ex. följande rapporter av KMF Ventures från 2006 och 2009.

Inget av detta är okänt för skolledningar, lärare, kommunledningar eller Regeringen. Det är bara det att ingen gör något, eller rättare sagt är det få som gör någonting. Självklart arbetar friskolekoncerner som Academedia med detta eftersom det innebär att de kan skära sina kostnader och göra högre vinst.

Kommunerna skulle kunna göra detsamma av två anledningar.

  • För det första att få ut mer effekt av verksamheten, d.v.s. att personalen gör något vettigt av sin tid och att alla elever kan bli godkända.
  • För det andra att effektivisera sin verksamhet för att sänka kostnaderna och därmed minska skolpengen till friskolorna för att istället spendera dem på elever som riskerar att annars få underkänt i årskurs 9.

Men vad är det då som hindrar skolorna?

Naturligtvis är hindret lärare, skolledare och kommuner som inte vill arbeta annorlunda och mer effektivt utan istället skriker efter mer resurser utan att göra sig förtjänt av det.

  • Som att ge 5000 kr mer per månad i snitt till 15 000 lärare utan att de visar på resultat, som att alla lärarens elever når minst godkänt vid nationella prov och i PISA.
  • Som att de som Pia Kangas vill arbeta mindre och göra mer av det som de redan idag gör ineffektivt och med uselt resultat, som grupp sett. Det finns naturligtvis de som gör ett bra resultat och då skulle ha 10 000 kr mer i månadslön medan andra gjort sig förtjänta av lönesänkning.

Självklart är det underpresterande skolledningar som är den grundläggande orsaken, men eftersom lärarna har en sådan enorm makt i skolan går det inte att blunda för att drivkraften, vare sig det beror på kompetens eller ovilja, saknas hos lärarna och deras samlade fackliga kraft.

Det är fackföreningarna som är ett stort hinder för att en förändring skall komma till stånd och att skolorna börjar arbeta effektivt med resultatet noll underkända elever i fokus.

Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet har inte gjort någonting under de 15 år jag varit engagerad i skolan för att förändra hur skolan skall arbeta, det som Pia Kangas efterlyser.

  • Naturligtvis är det viktigt att ta bort meningslösa aktiviteter som idag utförs i svenska skolor av lärare, skolledare och annan personal men som inte innebär att eleverna lär sig mer eller bättre och att alla elever når minst godkänt.
  • Att därutöver frigöra lärare från nödvändiga administrativa uppgifter genom att tillhandahålla administrativ personal eller tekniska hjälpmedel som fungerar för att effektivisera skolans resursanvändning är naturligtvis ypperliga förslag.

Men det är inte där skon klämmer eftersom det har varje skola, kommun och lärare kunnat göra redan innan förstelärare infördes.

Nu har Pia Kangas och snart 15 000 lärare fått i snitt 5 000 kr mer per månad för att lärarfacken lurat Regeringen och Jan Björklund att tro att det är vad som behövs.

Och som förut fortsätter facken att kräva mer resurser till skolan som de alltid gjort istället för att titta på sig själva och göra något.

Jag förstår att Pia Kangas är frustrerad eftersom det snart kommer visa sig att kejsaren är naken, igen. Men det går inte att fuska sig igenom livet och hela tiden skylla på andra om något skall hända.

Istället föreslår jag att Pia Kangas, skolledare, kommunledningar och övriga som skriver och läser om skolan läser följande material som är en del från de senaste 15 åren vad avser resursanvändning i skolan. Där finns fakta att använda för att ta faktabaserade beslut istället för att den okunnighet och vidskeplighet som råder i dagens skola.

Därefter bör Pia Kangas, skolledare, kommunledningar och Regeringen vända sig till KMF Ventures som skrivit rapporterna och som utarbetat modellen ”Resursanvändning i lärande”, som är experter på organisationsutveckling, med förståelse för svenska skolan och som har ryggrad nog att säga som det är för att sprida vetenskapliga fakta och kunna nå resultat, d.v.s. att alla elever når minst godkänt.

Det är inte pengar som är problemet utan bristen på toppresterande ledarskap och personal som förstår devisen

Att vara bäst förutsätter konstant inlärning och vilja till förändring

En kort liten historia om inflation i betyg

Denna lilla historia handlar om betygsstatistik.

När betygssnitten från skolor i kommunen presenteras på personalkonferensen så ligger ”vårat” solklar etta med en stor marginal ner till de övriga.

Jag och många med mig tänker naturligtvis att detta inte är bra och att det ser väldigt illa ut. Med all tydlighet så har vi problem med betygssättningen och att en stor del lärare således brister i kunskap gällande betygssättning.

Rektorn däremot sträcker upp händerna och brister ut i ett ”Jaaa!”

Friskola, till glädje för rektorns bankkonto?

Låt inte överskriften lura er att tro att jag är en motståndare till friskolor. Tvärtom kan det med rätt personer i ledningen borga för ökad valfrihet och kvalitet för alla inblandade.

Men i den skola norr om Stockholm där jag arbetar är det tyvärr inte så. Innan denna onämnda skola övergick i privat regi så tog jag mig friheten att ta reda på rektorns ekonomiska, månatliga ersättning.

Ett år efter övergången till friskola hade styrelsen –  i vilken hon själv sitter ihop med 2 andra – sett till att öka denna ersättning med 34%………..året därefter 17% om jag minns rätt.

Året därefter fanns en helsida i den lokala tidningen där en reporter tagit notis om att hon hade tagit ut en ”vinst” ur bolaget på 200 000 vilket denne Janne Josefsson wannabee naturligtvis frågade om.

Rektorn motiverade bland annat detta uttag med, ”vi har under de här första åren stått tillbaka lönemässigt för att slippa bli konfronterade med att det kan finnas ekonomiska argument till att vi startade friskola. Men nu fanns möjlighet att få en liten ekonomisk ersättning för allt merjobb det har inneburit vilket jag är övertygad om att människor förstår”

Detta var ett exempel på hur denna rektor agerar och jag kommer att fortsätta att skriva flera både om penningstörst men också om annat intressant om hur en rektor och ledningsgrupp agerar i vissa frågor. Vissa kan man anknyta till det faktum att det är en friskola, vissa till en skola i allmänhet.