Author Archives: 4ril

Finland på väg att krascha?

Finland har toppresultat i PISA och reformerar nu sin skola.

”Lärarna ska bli mer handledare än lärare, eleverna ska vara mer aktiva i sin kunskapsinhämtning och landet strävar bort från så kallad katederundervisning.”

Du kan läsa mer om det i SvD.

Läraren Hanna Niemeläs entusiasm och okunskap är viktig att lyssna till. Hon är:

”… anhängare av idéer som informellt lärande, aktiva elever och ämnesöverskridande undervisning. Hon menar att den nya tekniken lämpar sig extra väl för den typen av lärande.

– Elever ska inte lära sig saker enbart i klassrummet. Lärande är ett mind set, det sker överallt. I de här ämnena, programmering och robotteknik, lär sig dessutom lärare och elever samtidigt.”

Se det hon säger i slutet; att lärare lär sig.

Så har då även Finland drabbats av sjukan hos Sveriges lärare.

Lärarna kan ingenting om ämnena programmering, robotteknik, AI eller det som förut gick under beteckningen ”IT”.

Men de vill lära sig själva och vara en del av samhällsutvecklingen, dock med betalning och under sin egen arbetstid. Det här är en stor anledning till att vi har den undervisning vi ser i dag i Sverige, låtsaslärare.

Självklart skall ämnen som programmering och robotteknik kunna finnas på schemat, men då behöver skolan endera utöka timmarna eller stryka andra ämnen, inte ändra lärarens roll eller sätta in okunniga lärare som låtsaslärare, eller ”handledare” som det så fint kallas ibland, så även i denna artikel, d.v.s. leka universitetslärare som är handledare till studenter som skriver en omfattande uppsats.

Det är inte låtsaslärare elever i grundskolan behöver.

Robotteknik som nämns i artikeln är förövrigt mer likt ämnen som teknik eller slöjd:

”Under lektionerna i robotteknik har han designat en drönare, som sen har skrivits ut i 3d-skrivaren i skrubben. Det gäller att göra en drönare som är lätt nog för att flyga, men ändå tillräckligt tålig och robust för att klara en krasch.”

För att lära sig snabbt behövs en lärare som kan ämnet och fort kan visa eleverna hur de tar sig vidare, tillhandahåller en röd tråd i undervisningen och fort kan överföra sitt kunnande.

Det gäller inte minst ett ämne som programmering där det skulle kunna handla om att förstå och skriva maskinkod för att därefter in i naturliga språk. När eleven lärt sig ett eller ett par av dessa blir det lätt att ta till sig fler om intresse finns,men framförallt får eleven möjlighet att själv skapa program snabbt för olika ändamål, endera inom andra ämnen eller av rent eget intresse. Det är dock ett helt eget ämne som också kräver kunniga lärare som snabbt kan visa vägar runt praktiska hinder.

Finland låter lärare utan gedigen kunskap i programmering och robotteknik vara ”handledare”. Det är en väg som luktar återvändsgränd och samtidigt tappa kunskap i andra ämnen eftersom det inte betonar det som är bildning.

Till de finska lärarna, ja även de svenska som inte kan något om programmering och robotteknik så föreslår vi att titta på dessa UR-program till att börja med.

Och som rekommendation till svenska skolan; öka utbildningstiden till att även inkludera lördagar. Det plus längre dagar för att hantera fler ämnen som programmering, robotteknik, bildning och läxläsning i skolans regi lägger grunden för att satsa på skolan.

Annonser

Varför är inte Engelska skolan bättre än andra skolor i Skärholmen?

Det nationella provet i årskurs 9 är det minst dåliga att jämföra kunskapsnivån hos elever i Sveriges skolor.

Bristen på tillgång till varje elevs resultat gör det omöjligt att helt korrekt relatera varje elevs kunskapsutveckling över tid.

Då kan vi endera säga att det inte går att jämföra överhuvudtaget eftersom den data vi önskar för att utan osäkerhet eller så kan vi öppet deklarera var det finns brister, bedöma dess påverkan på analysen och med det som underlag generera hypoteser.

En hypotes är självklart inte en slutsats, men hjälper oss att leta i de mest sannolika områdena och med hjälp av detaljerad data från skolorna verifiera eller förkasta.

Vi har tidigare intresserat oss för Engelska skolan, en friskolekoncern som det talas mycket gott om inom skolbranschen. I media omnämns t.o.m. att nuvarande gymnasieministern lyfter luren och ber om råd av Barbara Bergström, grundaren av Engelska skolan.

Det vi fann var att tio skolor av de 27 nådde noll underkända elever vid 2017 års nationella prov i årskurs 9.

Otvetydigt har Engelska skolan högre betygspoäng vid nationella proven i årskurs 9 än genomsnittet och de presterar även bättre vad avser andelen underkända elever, både i jämförelse med kommunala skolor och friskolor.

Men varför har de inte noll underkända i alla skolor?

Kan det bero på var varje elev startar ifrån?

Tanken med ett sådant resonemang är att det är svårt att springa ifatt tätklungan innan målgång om den har för stort försprång. Se med denna liknelse att tätklungan är elevens egen potential vid gynnsammaste omgivning och förutsättningar från skolan och där den som går i mål först är elevens bästa möjliga resultat och den sista i klungan når godkänt. Om eleven inte kommer ifatt den sista så är det detsamma som underkänt.

Det finns inte officiell data tillgänglig om varje elev i skolan, det finns endast hos Engelska skolan liksom hos alla andra skolor, men vi kan se på eleverna tillsammans i varje skola och hur de presterat vid nationella prov i årskurs 9, 6 och 3 förutsatt de har gjort nationella prov.

Självklart byter elever skola och det betyder både in- och utflöde ur respektive skola men det har alla skolor i Sverige som verklighet. Det torde gå att argumentera för att en bra skola inte tappar sina duktiga elever utan att de går kvar, samt att de mindre bra skolorna tappar de bra när en duktig elev får möjlighet att byta skola.

Därmed kan vi antaga att Engelska skolan behåller sina elever när de väl börjat.

Analys ES alla skolor 6-9

Bild 1: Resultaten vid nationella proven i Engelska skolans olika skolor; röd linje visar årskurs 6 och blå linje årskurs 9.

Om vi tittar på alla Engelska skolans skolor i grafen ovan ser vi den röda linjens resultat i årskurs 6 och den blå linjen i årskurs 9. Skolan i Halmstad presterar bra med en resa från 7% till 0% underkända. Som grafen visar finns flera exempel på stora skillnader mellan årskurs 6 och 9 vilket indikerar att skolorna gör ett bra arbete. Några bibehåller samma goda nivå, noll underkända från årskurs 6 till 9.

Men det finns fyra skolor som faktiskt presterar sämre i ärskurs 9 än vid nationellaproven i årskurs 6, Järfälla, Täby, Enskede och Karlstad.

Det är i sig förvånande och värt en egen studie, men vi väljer att fokusera på Internationella engelska skolan i Skärholmen som från årskurs 6 till årskurs 9 visar hela 12 procentenheter bättre resultat. Fortfarande väldigt hög andel underkända, men eftersom Skärholmen är ett område i Sverige som omnämns med blandad entusiasm är det särskilt spännande att se hur Engelska skolans sätt att bedriva skola lyckas där.

För att återigen ta upp liknelsen med att springa ett lopp med sig själv och att komma ifatt tätklungan så menar en del menar att utländsk bakgrund i svensk miljö innebär mer att springa ifatt. Andra lyfter fram att föräldrars utbildningsnivå innebär att starta långt efter.

Och om vi ser på Engelska skolans alla skolor utifrån dessa två dimensioner så visar det sig att Skärholmens skola utmärker sig med högst andel med utländsk bakgrund och föräldrar med lägst eftergymnasial utbildning.

Vi har ringat in Skärholmens skola i diagrammen nedan.

Analys ES föräldrars utbildning

Bild 2: Engelska skolans olika skolors andel föräldrar med eftergymnasial utbildning ställt mot andelen underkända elever vid nationella prov i årskurs 9.

 

Analys ES utländsk bakgrund

Bild 3: Engelska skolans skolors andel elever med utländsk bakgrund ställt mot andelen underkända elever vid nationella proven i årskurs 9.

Men om vi analyserar korrelationen mellan Engelska skolans elevers utländska bakgrund respektive föräldrars utbildningsnivå med andelen underkända så finns inte något samband överhuvudtaget.

Det tycks alltså inte ha någon betydelse för Engelska skolans elever om de har utländsk bakgrund eller om föräldrarna har låg utbildning för resultat i nationella prov i årskurs 9.

Kuriöst kan påpekas att skolor med noll underkända elever för andel med utländsk bakgrund rör sig från dryg 10% till knappt 70% och för föräldrar med eftergymnasial utbildning från knappt 60% till knappt 90%. För varje sådan skola finns en eller flera med samma förutsättning men betydligt högre andel underkända.

Det vore värdefullt om andelen föräldrar med högst grundskola liksom analfabeter kunde anges. Med tanke på den omfattande invandring som Sverige haft från länder med endera ingen utbildning för flickor eller kort utbildning för pojkar, så är det alldeles för stor risk att det i kategorin föräldrar utan eftergymnasial utbildning finns ett betydligt större gap mellan olika elever än vad uppgifterna från Skolverket anger.

Men denna brist måste vi tyvärr bortse från.

Vi konstaterar att med befintliga uppgifter så finns inget samband.

Detsamma gäller om vi ser på utveckling från årskurs 6 till årskurs 9 om vi räknar bort skolan i Skärholmen, se bild 4 och 5 nedan med Skärholmens skola inringad i rött.

Övriga skolor inom koncernen Engelska skolan är tämligen homogena vad gäller utländsk bakgrund och eftergymnasial utbildning hos föräldrarna. Och de startar från ett utgångsläge som inte är lika extremt som Skärholmens skola och kan därför inte uppnå lika stor resultatförbättring.

Analys ES utländsk bakgrund 6-9

Bild 4: Engelska skolans skolors skilnad i resultat för samma grupp elever vid respektive skola i årskurs 9 och årskurs 6 ställt mot utländsk bakgrund hos gruppen elever.

 

Analys ES föräldrars utbildning 6-9

Bild 5: Engelska skolans skolors skillnad i resultat för samma grupp elever vid respektive skola i årskurs 9 och årskurs6 ställt mot elevernas föräldrars andel eftergymnasial utbildning.

Så förändringen från åk 6 till åk 9 verkar inte bero på föräldrars eftergymnasiala utbildning eller utländsk bakgrund för skolorna hos Engelska skolan.

Det är däremot intressant att jämföra Engelska skolan med de andra skolorna i Skärholmen.

Och det kommer vi att göra och du kan ta del av i fortsättningen som följer senare i veckan.

 

 

 

Har du överhuvudtaget läst ”Barnkonventionen”?

Det slängs då och då med ”Barnkonventionen”, ”Europakonventionen” och andra lagrum eller internationella överenskommelser när det är tal om rättigheter och skyldigheter.

Nu pågår en debatt om konfessionella skolor och en av dem som slänger sig med konventioner, Europadomstolen och FN är Antje Jackelén, som talar för sin sjuka mor i SvD.

Hon uttalar sig starkt för rätten till konfessionella skolor, naturligtvis. Det ironiska är att hon inte uteslutande talar sig varm för kristna skolor, utan för utökning av alla möjliga slags konfessionella skolor, Nu är det mer ett tecken på hur förvirrad den svenska kyrkan är, men ändå talande för att ärkebiskopen i Sverige önskar religionernas ökade inflytande på samhällsapparaten.

Det är dags att sätta ned foten i denna fråga.

Som nation behöver Sverige klargöra vad man vill få ut av den obligatoriska skolan utöver att lära sig grundläggande färdigheter som läsa, skriva och räkna. Är det att utbilda barn i människors lika värde, rättigheter och skyldigheter för att fortsatt främja en sammanhållen nation som talar svenska?

Som rättsstat behöver Sverige klargöra hur religiösa åskådningar som går på tvärsen med officiellt uttalade värderingar som alla människors lika värde och med samma rättigheter och skyldigheter oavsett kön, ålder, sexuell läggning, handikapp, ursprung, hudfärg etc. överhuvudtaget tillåts verka.

Vi ser i omvärlden vad religiös uppdelning medför, där vi inte behöver gå tillbaka till korstågen eller den till synes olösliga släktfejden mellan sunniter och shiiter. Nu är det hinduer som mördar muslimer i Indien, buddister mördar muslimer i Burma, muslimer dödar kristina i Syrien, muslimer dödar sekulariserade i Sudan o.s.v.

Går vi till USA så är hela samhällen uppdelade i religiösa grupperingar, vilket återspeglar sig i boendeområden. Ett land som är fyllt av religiösa flyktingar och lycksökare under århundraden.

Sverige har varit religiöst homogent sedan asatron trängdes undan av kristendomen, som bekant inte utan våld då heller.

Varje religion innehåller sin uppfattning om vad som är rätt och fel, hur en människa skall leva och förhålla sig till sina medmänniskor, vad livets mening är och hur mycket religionen har rätt att blanda sig i andra människors liv.

Det är helt nödvändigt att staten inser att alla religioner försöker pådyvla sin uppfattning på samhället det befinner sig i och att det beror på statens maktutövning om en eller flera religioner tillåts bryta mot statens ambition med samhället.

Slutsatsen kan endast vara att om Sverige som nation vill hindra splittring mellan intolleranta grupperingar baserat på religiös åskådning, är det staten som har monopol på vad som är rätt och fel och hur människor skall leva. Detta har till nu grundat sig på alla människors lika värde och med samma rättigheter och skyldigheter oavsett kön, ålder, sexuell läggning, handikapp, ursprung, hudfärg etc.

Med konfessionella skolor släpper staten lös krafter som inte ser att dessa värderingar är grundläggande och att religiös åskådning tillhör den privata sfären.

Den enda lösningen är att helt sluta finansiera konfessionella skolor och att stänga dem med omedelbar verkan då de agerar söndrande mot samhället, i detta fall mot Sverige.

Om sedan kristendom, islam, hinduism, buddism, judendom m.fl. och deras företrädare i media säger sig stå bakom nämnda värderingar så är det självklart bra, men det är endast vad de säger för att vinna fördelar och kunna fortsätta verka långsiktigt.

Religioner har inga kvartalsmål eller ens femårsplaner. De arbetar under årtionden och sekler för att nå sina positioner.

Tvärtom behöver Sverige som stat ta sig in i den privata sfären, i hemmen, för att sprida statens värderingar om alla människors lika värde och med samma rättigheter och skyldigheter oavsett kön, ålder, sexuell läggning, handikapp, ursprung, hudfärg etc. Och det är en bra början med skolan genom att långsiktigt arbeta med alla elever och ungdomar.

Det enda rätta att förbjuda skolor med konfessionell inriktning.

Religion hör i Sverige endast hemma som ett ämne för att informera om vad de står för och hur de motsäger Sverige och statens intentioner med ett gott samhälle.

Det kanske har undgått dig?

Bristande ledarskap i skolan legitimerar förföljelse av judar.

Vi samtalade med Aftonbladets reporter Helena Trus efter hennes artikel om hur en flicka i högstadiet på en Södermalmsskola i Stockholm trakasserades för att hon är judinna.

Syftet med samtalet var att få namnet på skolan, men reportern menade att det skulle kunna avslöja vem flickan är och att löften givits om att så ej skulle ske, för att 4RIL skulle kunna samtala med rektorn på skolan.

Det blev därmed ej möjligt.

I samtalet med Helena Trus framkom att rektorn inte velat tala med henne heller och att artikeln helt skrivits utifrån elevens berättelse.

Du som läser detta kanske ställer dig frågor med anledning av denna information?

Nu fortsätter Aftonbladet med fler artiklar i ämnet.

Och även skolpolitikerna uttalar sig nu i frågan, bl.a. Lotta Edholm (L) som citeras: ”…Skolan måste ta i med hårdhandskarna omedelbart…”.

Det låter bra, men kommer som alltid inte betyda någonting konkret, inte bara för att Lotta Edholm är oppositionspolitiker.

Det är inte skolan som skall göra något. Skolan är en organisation, en byggnad och en verksamhet.

För att ändra något behövs en rektor som agerar, både som föredöme och genom att ange för personalen vad som gäller. En lärare som inte agerar skall bort, på samma sätt som en vaktmästare eller ekonom som jobbar på skolan. Och de elever som är kriminella i olika hög grad, skall omedelbart få konsekvenser som utskällning, avstängning, polisanmälan när den gränsen nås och möte med föräldrarna samma dag tillsammans med rektor.

Först då  kommer det att börja hända något.

Engelska skolan – myt och sanning

Det talas ofta om Engelska skolan och dess internationella dito och att de når exceptionella resultat därför har vi undersökt deras prestationer vid nationella proven för årskurs 9 föregående år, 2017.

Engelska skolans resultat NP åk 9 2017

Då framkommer att 10 skolor når noll procent underkända elever medan 17 skolor hade från 1 till 9% underkända elever. Genomsnittligt har alla skolor 2,1% underkända elever.

Det är förvisso betydligt bättre än kommunala skolors genomsnitt på 8,6%, men endast en procentenhet bättre än alla friskolors genomsnitt på 3,1% underkända elever.

Genomsnittligt provbetyg ligger på 15,5 mot friskolornas 14,1 och här syns en markant skillnad även mot övriga friskolor, självklart med engelska i topp men även betydligt bättre resultat i matematik, geografi och samhällskunskap.

Slutsatsen är att i jämförelse med andra friskolor så presterar Engelska skolan bättre vad gäller provbetyg i alla ämnen, men de har oväntat många underkända elever i flera av sina skolor.

Det är fakta som vi kommer att följa upp med Engelska skolan för att höra deras eget svar på hur det kan komma sig.

Att vilja något – det går att mäta i skolan

I friskoledebatten är möjligheten för eleven att välja skola, eller föräldrarna för den delen när det gäller de yngre åldrarna, den grundpelare som förenar människor i alla läger.

Det som lyfts fram som invändning mot denna möjlighet, vilket inte avser vinster i privat ägda bolag, är att det slår mot målsättningen att skapa en likvärdig skola med möjligheter för alla och att de svagare eleverna vinner på att ha klasskamrater som är duktigare.

Låt oss för ett ögonblick lämna dessa bastioner därhän och se hur vi kan mäta skillnaden mellan elever som vill något och de som inte vill lika mycket. De sistnämna är de som är kvar i kommunal skola för att de inte gjort något val.

Alla ämnen NP 2013-2017

Då ser vi att det finns en skillnad mellan kommunala skolors och friskolors förmåga att nå godkänt vid nationella proven i årskurs nio som är densamma över tid.

Detta är ett tydligt mått på vad motivation betyder vare sig det är i skolan eller i arbetslivet, vi kallar det motivationsgap som oscillerar mellan 4 och 5 procentenheter.

Vi förutsätter att intelligensen är jämnt fördelad mellan friskolor och kommanala dito, vilket utesluter att det vi ser är ett intelligensgap.

Och att det inte beror på friskolornas överlägsna pedagogiska förmåga skall vi återkomma till i morgon.

Tid med elev – en bristvara

I SvD i söndags den 21:a januari så uppmärksammas att eleverna vid Universitet och högskolor får allt mindre tid med läraren.

De främsta orsakerna till detta uppges vara

  1. Statens finansiering som minskat med sju miljarder mellan 1994 och 2011, som anses relaterat till det s.k. ”produktivitetsavdraget” d.v.s. näringslivets produktivitetsökning används för att minska den högre utbildningens finansiering.
  2. Det anses ofint att undervisa, istället vill lärare och professorer forska, eller på näringslivsjargong: osexigt.

Uppenbarligen är det inte samma problem vid exempelvis Stanford i USA, som omnämns i artikeln. Där är det fint att undervisa och det ställs höga krav på att kunna undervisa för att ens bli anställd som lärare, samtidigt som det betalas ordentligt. Siffran 70% anges också som andelen undervisning för en lärare vid Stanford.

I dagens Sverige berättar en historielektor att han lade 2,5 gånger mer tid på samma kurs på 80-talet än vad han i dag gör.

Det är det utbudsteoretiska inslaget.

Vad gäller efterfrågan så är det inte nytt att det redan på 80-talet fanns önskemål om mer tid med lärare, men det var kanske mer av intresseskäl, och nog fanns det individer som lyckades komma in på exempelvis ekonomlinjen utan att kunna räkna.

Och med den allt sämre kvaliteten på lärare i grund- och gymnasieskolan, samt att det som följd spottas ut elever med bristande kunskaper som ändå tas in i det svällande Universitets- och högskolemaskineriet, menar artikeln att efterfrågan på mer tid med lärare blir ännu mer akut. I rubriken sammanfattas det som: ”Katastrof för svaga elever”.

Nu är det inget nytt att det är tid med elev som är grunden för all undervisning. Se exempelvis KMF Ventures banbrytande forskning inom området i början av år 2000.

Naturligtvis förutsatt hög kvalitet på läraren och dennes undervisning, inte som anges i artikeln att seminariets första timme körs lärarlöst då det inte finns finansiering att betala för undervisning.

Kvaliteten i mötet med elev och andelen tid med elev sätter tonen redan i grundskolan. Det är där lärarna skall styras med ekonomiska medel och tydliggöras att det är mötet med elev som är det fina och värdefulla i all slags lärande.

Men denna insikt är ingalunda unik. I alla möjliga sammanhang i Sverige så premieras inte det gedigna arbetet, vare sig det är i näringslivet, det offentliga eller som facklig representant. På många ställen är det betydligt mer lukrativt att sitta som mellanchef, samordnare eller fackrepresentant än att arbeta.