Author Archives: 4ril

Hur mycket pengar får man tjäna på skolan?

Det är engagerade lärare och rektorer som Jan Nordin som behövs i Sverige.

Läs mer om hur hans skola går ekonomiskt.

I sin artikel via Svenskt näringsliv föreslår han bl.a. följande:

• Koppla bort kommunerna från styrningen av skolan, det finns ingen kompetens i de flesta kommuner att klara det arbetet. Det skulle dessutom spara massor av pengar som kunde användas inom skolan till mycket större nytta. (Helt rätt utifrån vår erfarenhet).

• Låt skolor eller skolområden vara självstyrande, det skulle öka engagemanget både bland lärare och föräldrar, vilket är absolut nödvändigt för en positiv utveckling. (Blir automatiskt fallet vid frikoppling från kommunen, men därefter beroende på vem den nya huvudmannen blir).

• Utveckla samtidigt den nationella kontrollen och stöttningen av skolor. Fråga lärare och föräldrar! De vet mycket väl vad som bör följas upp. (En kontroll behöver ha ett mått att ställa mot, där vi dels förespråkar ”noll underkända elever” som grundläggande krav, därtill att det skall ske kontrollprov med rättning av personer obundna till skolan i fråga).

• Inför regler liknande de som gäller för t.ex. revisions- eller advokatbyråer; endast pedagoger får äga friskolor (eller åtminstone vara i majoritet). Vår skola är ett lysande exempel, men det finns många fler. (Ser vi inget som helst skäl till, eftersom det innebär skråväsende och hindrar nytänkande och talet om ”positiv utveckling” ovan. Däremot kommer det krävas kunskap och erfarenhet av lärande för att lyckas och det lär de insiktsfulla dra nytta av).

Den stora frågan är varför han inte förespråkar stiftelse som enda godkända driftsform? Det Jan Nordin talar om i sin text om att spara vinst till dåliga tider, fungerar lika bra med stiftelser utan vinstbegränsningar.

Och ett annat förslag som borde ha kommit från Jan Nordin med tanke på att han talar utifrån sin egen erfarenhet, skulle ha varit att inte tillåta privatägda koncerner, d.v.s. att flera skolor tillsammans ägs av en ägare. Det låter på Jan Nordin som att han har en skola och att det går utmärkt att driva den enskilt. En sådan begränsning kan bli svår att tillämpa utan fyrkantigt regelverk, som maximalt antal lärare i en skola eller maximalt antal elever, men det borde också ha kommit som förslag. Då skulle räntesnurror, uppköp och stordrift inte finnas i samma mening som ordet skola.

Lär dig mer om hur vinster i skolan uppstår och varför det är riskfritt.

Annonser

Ditt barns lärare kanske inte kan tala och förstå svenska

Här ett exempel på hur lärarlegitimationskrav slår mot skolan.

Grunden för att lära sig något är att förstå det språk som används och för att klara sig i det land man lever som vuxen behöver man givetvis kunna tala, skriva och förstå landets språk.

Det är självklart därför det viktigaste i svenska skolan att eleverna lär sig det svenska språket och utvecklar det med svensktalande kamrater, läsande av böcker och dialog med en lärare som talar svenska.

Att som i fallet Borlänge läsa följande citat när det visade sig att föräldrar klagat på att klassföreståndare och lärare inte kunde tala eller förstå svenska:

”Borlänges chef för för- och grundskolor, Ulrika Forsell, ombads av DT kommentera de svenskklena klassföreståndarna.

– Jag ser det som en tillgång. Det är så samhället ser ut och det är så vi vill ha det, ett rikt kulturellt samhälle,…”

Och

”Ansvarig politiker, Mari Jonsson (S), var till och med nöjd: ”I dag när det är så stor brist på lärare är jag glad att vi har rekryterat flera personer med utländsk bakgrund som har akademisk utbildning”.”

Visar som vanligt var problemet sitter, i ledningen.

Fisken ruttnar som alltid från huvudet och ned.

Enda lösningen är att skära bort det ruttna och jobba sig nedåt.

Och självklart är lärarlegitimation inte en garanti heller för kompetens eller förmåga hos lärare, utan endast ett skråtänkande.

Självklart skall Reepalus förslag skrotas då stiftelser är svaret

Detta inlägg är en replik till Mp-politikernas inlägg i SvD som inte togs in av dito tidning.

Illmar Reepalus förslag till vinstbegränsningar visar på en total oförståelse för vad som driver ett företag, dess ledning och ägare.

Han har gått vilse i teknikaliteter med sin begränsade insikt i möjligheter till kreativ bokföring som finns hos både kriminella och laglydiga.

Det enda fungerande systemet för att främja valfrihet, minimera risken för fusk och att säkerställa att verksamhetens innehåll är i fokus är att helt förbjuda aktiebolag, handelsbolag, kommanditbolag, enkla bolag, ekonomiska föreningar och enskilda firmor inom verksamhet som finansieras av medel från offentlig verksamhet, direkt eller indirekt.

Kvar står endast stiftelser som driftsform.

Och för att säkerställa rätt syfte behövs en lagstiftning som sätter ramarna för stiftelserna.

En stiftelse skall heller ej kunna äga andra driftsformer och på så sätt göra omfördelningar inom en koncern eller liknande, eller göra affärer med verksamheter som ägs direkt eller av närstående till stiftelsens styrelse eller ledande personer.

Med rätt syfte kommer verksamheten vare sig det är inom exempelvis sjukvård, skola, dagis eller äldrevård självklart att kunna göra vinst och därmed även ges möjlighet att kunna premiera sin personals arbete med att effektivisera och topprestera, med exempelvis högre löner medan konkurrerande stiftelser som är mindre innovativa och med sämre förmåga att attrahera brukare, ledare och medarbetare kommer slås ut.

I så personalintensiv verksamhet som nämnda exempel inom sjukvård, skola, dagis och äldrevård behövs nytänkande liksom ett stort personligt engagemang hos ledare och medarbetare för att skapa det sanningens ögonblick, mötet mellan verksamhet och brukare, som krävs för att kunna tala om hög kvalitet.

Det enda sättet att uppnå det är med styrelse och ledning som tillsammans med medarbetarna skapar en kultur som andas ”att göra rätt för sig” vilket är långt från dagens ”att vara smart”, ”att skylla på andra”, ”att sko sig när möjlighet ges”, ”att kräva”, ”att jobba hemifrån”, ”jag bara lydde order”, ”dagens lagstiftning ger den möjligheten” och liknande egenskaper hos dagens ägare, styrelser, ledning och medarbetare som får till följd att patienter dör i väntrummet, att elever får för höga betyg, att vinster går till utdelningar före verksamhetsutveckling m.m.

Oavsett hur valfriheten skall se ut i framtiden, är stiftelseformen den grundbult som säkerställer att de som arbetar har brukaren i fokus och inte mammon.

Med stiftelseformen är det sanningens ögonblick som är bärande för verksamheten och förmågan att utveckla arbetsformer, pedagogik, vård, tekniska hjälpmedel etc.

För det behövs ingen omfattande utredning, utan endast en detaljering av ett gemensamt ramverk för syfte samt ett förbud mot alla andra driftsformer inom verksamhet som finansieras av medel från offentlig verksamhet, direkt eller indirekt.

Jag har med detta givit utredningen dess direktiv och inriktning och förväntar mig ett färdigt förslag innan utgången av 2017 initierat av Regeringen via Miljöpartiet som kan bli lag 2018.

Bild

Så här i skolstartstider är det läge för dig som förälder att hjälpa ditt barn att hitta drivkraften

Är du säker på att du valt rätt skola till dina barn?

Det är snart på semestrarna och vad är då lika självklart som kräftpremiären?

Jo, att media intresserar sig för skolan då höstterminen snart drar igång.

Det är självklart lika trevligt som när en ny årstid gör entré, men det tycks vad gäller skolans område vara lika lite att göra åt som med väder och vind.

Nu lyfter SvD upp två faktorer som de menar stöds av forskning som relevant för elevernas resultat:

  • Lärarnas kvalitet
  • Antalet lärarledda timmar

Och för dig som vill lära dig något om hur svenska skolan svarar upp mot dessa två parametrar så rekommenderas du att läsa

  1. 2006 års rapport
  2. 2009 års rapport
  3. Det som inte mäts finns inte

Den modell som togs fram i början på år 2000 och som använts av flera kommuner och privatskola, visar hur dessa två parametrar står sig för respektive skola.

Det som skribenten Lydia Wålsten vid SvD inte frågar sig är hur det kommer sig att det inte finns aktuell information per skola om dessa två faktorer.

Resultatet är nedslående.

Sparka tillbaka okunniga elever

Nu kommer rubriker in i sommartidningen om att studenter har otillräcklig kunskap i svenska för att läsa historia.

Detsamma tycks gälla kunskaperna i engelska som är det andra språk som krävs förkunskaper i för att kunna tillgodogöra sig historiestudierna.

Paul Sjöblom vid Stockholms universitet menar att försämringen är påtaglig åtminstone de senaste 10 åren.

Han säger vidare att de vid historiska institutionen lägger tid på att lära studenter läsa och skriva svenska som inte har med historieutbildningen att göra.

Ett centralt uttalande i artikeln är: ”Det släpps igenom människor med en skriv- och läsförmåga som gör att vi inte kan börja där vi skulle önska med att lära dem historia.”

Hur kommer det sig att Stockholms universitet lägger tid på det de inte skall lägga tid på?

Varför sitter Paul Sjöblom och klagar i media över något han själv kan styra över?

Det finns endast en lösning och det är att rena vid källan när föroreningar uppstår.

Nu är Sverige förorenat av okunniga elever, som antagits till en utbildning de inte har förmåga att klara av. Dessa okunniga elever skall då kastas ut från utbildningen, naturligtvis. På så sätt löser Stockholms universitet problemet direkt.

Oavsett vad som är orsaken till att elever är okunniga, men med denna grundläggande orsakskedja att falla tillbaka på:

Inkompetent skolledning -> Inkompetent lärare -> Okunniga elever

Förklaring;

  • Inkompetent skolledning anställer inkompetenta lärare eller tar inte bort inkompetenta lärare (det finns alltid risk för felrekryteringar), se nedan, eller kräver att högre betyg än vad kunskapsnivån visar skall sättas för att det gynnar skolan/skolledningen.
  • Inkompetent lärare lär inte ut eller ställer inte krav på sina elever och sätter betyg som inte är i paritet med kunskapsnivån hos eleven, oavsett om det är p.g.a. egen inkompetens, press från föräldrar eller skolledning.

så är det enda rätta för alla, oavsett var i kedjan du befinner dig, att säga stopp när du får undermålig kvalitet till dig. Det må vara en okunnig student från gymnasiet till universitetet; en okunnig höstadieelev till gymnasiet; en okunnig grundskoleelev till gymnasiet, en okunnig mellanstadieelev till högstadiet; skicka hem dem och säg åt dem att gå och klaga hos föregående skola och lärare.

Inte sitter den som köpt en trasig vara i en affär och gnäller, börjar försöka laga på egen hand den trasiga varan, nej det finns konsumentköplag, med rätt att reklamera och få en ny vara. På samma sätt skall du som lärare och skolledare förhålla dig till skadat gods i form av okunniga elever, skicka hem dem och säg åt dem att de inte är välkomna förrän de uppfyller kraven.

Vågar du läsa dessa fakta om friskolorna?

Så har då Daniel Suhonen tillsammans med Mats Arnhög, Anne-Marie Pålsson och Sten Svensson skrivit ett inlägg i DN, d.v.s. de var fina nog att tas in på DN debatt.

Det tragikomiska är för det första att de talar om att: ”Aktiebolagets fokus på lönsamhet innebär att de är tvungna att försöka exkludera svagpresterande elever.”

Nu är detta något som förts fram sedan 2001 av Mikael Flovén som visat att skolpengen är felberäknad både i beskrivningar här på 4RIL och i media, bl.a. i Borås tidning 2013. Utskick gjordes till alla Sveriges kommuner år 2013 i ämnet liksom till alla större tidningar, se debattartikeln i Skolpengen är felaktig.

Det är dessutom något som Daniel Suhonen fick förklarat av Mikael Flovén när de träffades i december 2014. Tyvärr valde Daniel Suhonen att skriva artiklar i ämnet på egen hand eller med andra istället för med Mikael Flovén som gav honom underlag och fakta i ämnet. Eller som han uttryckte i februari 2015 på frågan om de skulle göra något tillsammans eftersom det var var de tillsammans diskuterade under genomgången av de strukturella fördelarna friskolor har och vad det medför:

”Tack!

Just nu har vi fullt, vi återkommer.

D”

Debattörerna talar även om att friskolor vill ha elever som kostar lite att undervisa:

Grundskolan är obligatorisk för alla barn och enligt skollagen ska den vara likvärdig. Det innebär att alla barn har rätt till en utbildning av hög kvalitet utan hänsyn till föräldrarnas ekonomiska eller sociala förhållanden. Den övergripande principen för skolpolitiken i en demokrati är att alla ska inkluderas. Skolpolitiken skall inriktas på att alla elever garanteras rätten att få gå i en bra skola och få en bra utbildning av hög kvalitet. Alla skolor ska vara bra skolor.

Den principen blir omöjlig att leva upp till om man har aktiebolagsskolor. Enligt aktiebolagslagen ska ett aktiebolag ha som mål att gå med vinst. Drivkraften att vända sig främst till de elever som kostar lite att undervisa blir därför mycket stark för det är ju dessa som genererar den största vinsten. De fungerar väl i skolan och presterar bra även med låg lärartäthet och de behöver inget eller lite extra stöd för att nå målen. Den skolpeng dessa elever tilldelas räcker väl till att täcka de kostnader aktiebolaget har för utbildningen och det blir dessutom över till vinst.

Det är exakt vad Mikael Flovén betonade för Daniel Suhonen och även skrivit artiklar om i media tidigare bl.a. i GP 2013. Självklart är detta skåpmat sedan länge då Mikael Flovén släppt två rapporter i ämnet tillsammans med Svenskt Näringsliv 2006 och 2009 vilka du hittar här.

Och som lök på laxen tar de upp Peje Emilsson och hans försvar för vinster i skolan.

Senare när det blev möjligt att tjäna mycket pengar på skolaktiebolag ändrade sig tydligen Peje Emilsson. I dag är han en av de flitigaste förespråkarna för att aktiebolag ska kunna göra vinster i skolan dock utan att driva i bevis att just vinstintresset bidrar till att uppfylla det demokratiska målet.

De ideellt drivna friskolorna däremot, precis som Peje Emilsson sa, är den bästa formen att driva privat/valfri skola. Allt eventuellt överskott i dessa återinvesteras i skolverksamheten till gagn för dess elever i motsats till aktiebolagen som delar ut eventuellt överskott till gagn för sina aktieägare.

Att Peje talar för sin sjuka mor är inte underligt, men det har Mikael Flovén också tagit upp tidigare, dessutom i artiklar som ratats av DN och SvD som exempel.

Här har även visats att vinsten inom exempelvis skolkoncernen Academedia egentligen är fyra gånger större, jämfört med vad de officiellt redovisar.

Att stiftelseformen är den enda möjliga är dessutom det Mikael Flovén diskuterat länge, även med Daniel Suhonen och även försökt få in i media som DN år 2014 under rubriken

”Lyft in all aktiebolagsägd skolverksamhet i en stiftelse”

Se debattartikeln som ej publicerades av DN här: Replik av Mikael Flovén på Peje Emilssons debattartikel

och i SvD år 2016 under rubriken

”Förbjud strukturella vinster i välfärden”

Se debattartikeln som ej publicerades av SvD här: Replik på förbjud förluster i välfärden

i båda fallen utan att lyckas.

Det är alltså inget nytt, utan som vanligt kopierat och stulet material utan att ange upphovsman, liksom senkommet från de som kunnat göra något i åratal, liksom att media under så många år tryckt tillbaka sanningen.

Det är inte utan att frågan om varför de inte gjort något tidigare måste ställas när fakta har funnits tillgängliga så länge.