Självklart skall Reepalus förslag skrotas då stiftelser är svaret


Detta inlägg är en replik till Mp-politikernas inlägg i SvD som inte togs in av dito tidning.

Illmar Reepalus förslag till vinstbegränsningar visar på en total oförståelse för vad som driver ett företag, dess ledning och ägare.

Han har gått vilse i teknikaliteter med sin begränsade insikt i möjligheter till kreativ bokföring som finns hos både kriminella och laglydiga.

Det enda fungerande systemet för att främja valfrihet, minimera risken för fusk och att säkerställa att verksamhetens innehåll är i fokus är att helt förbjuda aktiebolag, handelsbolag, kommanditbolag, enkla bolag, ekonomiska föreningar och enskilda firmor inom verksamhet som finansieras av medel från offentlig verksamhet, direkt eller indirekt.

Kvar står endast stiftelser som driftsform.

Och för att säkerställa rätt syfte behövs en lagstiftning som sätter ramarna för stiftelserna.

En stiftelse skall heller ej kunna äga andra driftsformer och på så sätt göra omfördelningar inom en koncern eller liknande, eller göra affärer med verksamheter som ägs direkt eller av närstående till stiftelsens styrelse eller ledande personer.

Med rätt syfte kommer verksamheten vare sig det är inom exempelvis sjukvård, skola, dagis eller äldrevård självklart att kunna göra vinst och därmed även ges möjlighet att kunna premiera sin personals arbete med att effektivisera och topprestera, med exempelvis högre löner medan konkurrerande stiftelser som är mindre innovativa och med sämre förmåga att attrahera brukare, ledare och medarbetare kommer slås ut.

I så personalintensiv verksamhet som nämnda exempel inom sjukvård, skola, dagis och äldrevård behövs nytänkande liksom ett stort personligt engagemang hos ledare och medarbetare för att skapa det sanningens ögonblick, mötet mellan verksamhet och brukare, som krävs för att kunna tala om hög kvalitet.

Det enda sättet att uppnå det är med styrelse och ledning som tillsammans med medarbetarna skapar en kultur som andas ”att göra rätt för sig” vilket är långt från dagens ”att vara smart”, ”att skylla på andra”, ”att sko sig när möjlighet ges”, ”att kräva”, ”att jobba hemifrån”, ”jag bara lydde order”, ”dagens lagstiftning ger den möjligheten” och liknande egenskaper hos dagens ägare, styrelser, ledning och medarbetare som får till följd att patienter dör i väntrummet, att elever får för höga betyg, att vinster går till utdelningar före verksamhetsutveckling m.m.

Oavsett hur valfriheten skall se ut i framtiden, är stiftelseformen den grundbult som säkerställer att de som arbetar har brukaren i fokus och inte mammon.

Med stiftelseformen är det sanningens ögonblick som är bärande för verksamheten och förmågan att utveckla arbetsformer, pedagogik, vård, tekniska hjälpmedel etc.

För det behövs ingen omfattande utredning, utan endast en detaljering av ett gemensamt ramverk för syfte samt ett förbud mot alla andra driftsformer inom verksamhet som finansieras av medel från offentlig verksamhet, direkt eller indirekt.

Jag har med detta givit utredningen dess direktiv och inriktning och förväntar mig ett färdigt förslag innan utgången av 2017 initierat av Regeringen via Miljöpartiet som kan bli lag 2018.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s