Hur kan de underpresterande eleverna i nationella prov 2015 göra bättre ifrån sig i PISA?


De nationella proven år 2016 visar på några intressanta skillnader gentemot tidigare år för matematik och fysik.

Andelen underkända elever har för fysik närmat sig nivån för 2013 års nationella prov.

fysik-2013-2016

Och för matematik har det t.o.m. blivit bättre.

matematik-2013-2016

Det intressanta är att enligt PISA var de deltagande elevernas resultat 2015 bättre än de som medverkade vid 2012 års PISA.

Och enligt de nationella proven var 2015 års elever osedvanligt underpresterande, samma årskull som nu visade sig göra bättre ifrån sig än 2012 års elevkull.

Nu deltager inte alla skolor i Sverige i PISA, vilket de gör vad avser nationella prov, vilket i sig kan ge skevheter om urvalet inte är korrekt gjort.

Vi har ej heller ännu sammanställt resultaten för 2012 års nationella prov, vilket kommer att presenteras senare beroende på att 2012 års elever hade ett annat betygssystem än de som kom 2013 och till nu.

Vi ser även att friskolor generellt har en lägre andel underkända än de kommunala skolorna. Det beror på vad vi refererar till som en skillnad i elevsammansättning och som är en strukturell fördel och vi kommer att återkomma i just detta ärende igen, till dess kan du som läsare ta del av exempelvis denna artikel i frågan.

Men beror det lägre antalet underkända elever på en faktisk kunskapsskillnad, är de nationella proven enklare än föregående år eller är det en fortsatt betygsinflation vi ser?

Advertisements

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s