Detta vill SvD inte att du skall veta


Förbjud strukturella vinster i välfärden

I sin debattartikel i SvD den 2 november propagerar styrelseordförande och VD för Praktikertjänst en lagstiftning mot förluster i välfärden, en fyndig och träffande rubrik, specifikt inom vården. Som modell anför de skolan där kommunens ersättning till privata aktörer skall grunda sig på kommunens budget för motsvarande kommunal skolverksamhet, eller det som populärt kallas ”skolpeng”.

Debattörerna menar att ett sådant system skapar rättvisa och sund konkurrens. Det är dessvärre inte korrekt eftersom skolpengen ger friskolebranschen strukturella och riskfria vinster.

Skolpengen är för hög då det vid kommunernas beräkning inte tas hänsyn till avgörande strukturella skillnader mellan en kommunal skola och en friskola; exempelvis vilka typer av elever skolan attraherar, läraravtal, hyresvillkor och överkompensation för moms.

Det är stor skillnad i kostnader mellan olika typer av elever, mellan de som behöver lite eller mycket stöd från skolan, mellan de som kämpar och inte kämpar och mellan de som har det stökigt hemma och de som skapar problem på skolan. Kostnadsnackdelen mellan skolor som har den enklare kategorin elever och de svårare är 6%.

Läraravtalet som de kommunala skolorna sitter med baseras på den s.k. ferietjänst som lärarna har. Kortfattat innebär det att läraren är ledig när eleverna är lediga, att lärarens arbetsvecka anges till 45 timmar varav 10 timmar är förtroendearbetstid vilken i praktiken rektor inte styr över och läraren kan välja att arbeta eller inte. Friskolornas lärare har i regel semestertjänst, vilket är den vanliga arbetsmarknadsregleringen, med 40 timmars arbetsvecka och 25 dagars semester. Denna kostnadsnackdel är störst och cirka 13% till friskolornas fördel.

De sämre hyresvillkoren för en kommunal skola beror främst på en hyressättning från det egna kommunala fastighetsbolaget som inte speglar lokalernas faktiska marknadsvärde och att det är svårt att utnyttja äldre skollokalers ytor lika effektivt som friskolornas nyare lokaler och uppgår till cirka 7% kostnadsnackdel.

Överkompensationen för moms utgör cirka 1% kostnadsnackdel och beror på att en schablon används istället för att se till varje skolas reella momsnetto.

bild-till-4ril

Och eftersom en kommun där de privata aktörerna etablerar sig dessutom vanligtvis har flera skolor och beräknar en skolpeng som bygger på kommunens genomsnittliga kostnad per elev, garanteras den privata skolan att alltid få för hög ersättning eftersom det utöver den strukturella kostnadsnackdelen även läggs på en ineffektivitetsmarginal.

Hade den kostnadseffektivaste skolan i kommunen använts som riktmärke för skolpengen, hade felräkningen blivit mindre, men fortfarande innehållit upp till 28% i strukturella kostnadsnackdelar vilket i dag utgör en riskfri vinstmöjlighet för den friskolekoncern som etablerar sig i en kommun.

Då debattörerna talar sig varma för system som gynnar medborgare och skattebetalare, kan de därmed inte använda sig av dagens modell för skolan för införande inom vården. En rättvis konkurrens måste självklart innebära att förutsättningarna är lika och det är de inte innan de strukturella skillnaderna elimineras; endera konkret genom att ta bort ferietjänst för lärare, kommunala hyresbolags överprissättning, schablonkompensation för moms och börja skilja på alla typer av elever, eller via nedskrivning av skolpengens nivå.

Därtill kan det vara värt att fundera över själva drivkraften från ägarna och om likvärdighet även kräver att endera de kommunala skolorna får till uppgift från sin ägare att som friskolorna generera vinst som kan delas ut till kommunen, eller att vinstintresset hos friskolorna elimineras genom att de omvandlas till stiftelser där all vinst kvarstår, på det sätt som privata skolor som exempelvis Handelshögskolan i Stockholm och Lundsberg.

Annonser

2 responses to “Detta vill SvD inte att du skall veta

  1. Pingback: Regeringen ger extra vinst till friskolorna med lärarlyftet | 4 RIL

  2. Pingback: Hur kan de underpresterande eleverna i nationella prov 2015 göra bättre ifrån sig i PISA? | 4 RIL

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s