Betygsinflation och marknadskrafter


Det är inte nytt att det finns skillnader i betygssättning mellan skolor. Redan för 30-40 år sedan såg jag hur elever som hade haft 5,0 i snittbetyg från grundskolan kunskapsmässigt var ljusår efter andra elever som hade upp till en hel poäng lägre snittbetyg när de kom till gymnasiet. På samma sätt minns jag hemska föreläsningar i nationalekonomi där det satt studenter som med sina frågor och förklaringar visade sig ha missat inte bara gymnasieundervisningen i matematik utan även grundskolans elementära räknesätt.

Nytt sedan tjugo är tillbaka är den ökade konkurrensen mellan skolor i och med det fria skolvalet. Nu kan elever välja att resa mellan olika skolor för att få just den där de vill studera, åtminstone om de har höga betyg nog. Då för 30-40 år sedan gällde närhetsprincipen både grund- och gymnasieskolan och det var inte eleven eller föräldrarna som kunde försöka välja.

Och eftersom skolans ekonomi beror på skolpengen, vilken är felberäknad som vi skrivit om under 15 års tid, som varje elev drar med sig så är attraktion avgörande. Hela skolans ekonomi bygger på volym elever för att uppnå stordriftsfördelar. Och det enda som attraherar är möjligheten att kunna klättra vidare i studiekarriären på väg mot ett toppjobb. De som nu inte är födda med rika föräldrar som kan köpa dig en plats på en skola eller garantera ett toppjobb trots vederbörandes bristande förmåga, agerar därmed helt rationellt genom att leta efter de enkla vägarna. Det är så vårt samhälle är uppbyggt i dag.

Då blir effekten självklart betygsinflation. Det har nu uppmärksammats av SvD och Ivar Arpi i och med att uppdrag granskning gjort detta till ett område att genomlysa. Nu är de inte först med detta, som jag sagt är det en fråga jag drivit i 15 år men det är väl trevligt att det bubblar upp nu på Svt.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s