Medierna styrs av politiska uppfattningar hos Lärarförbundet


4RIL presenterar varje år Sveriges bästa skola och skolkommun, med ranking ned till Sveriges sämsta och bästa skola respektive skolkommun. Grunden för rangordningen är resultaten vid de nationella proven för årskurs 9.

Det finns brister i källmaterialet från Skolverket som samlar in resultaten som det skulle vara värdefullt att inkludera, men så länge de saknade uppgifterna inte finns att tillgå, som exempelvis antalet som ej gjorde provet och hur många av dessa som ligger under eller nära underkäntnivån i respektive ämne vid skolans ordinarie prov, och så länge rättningen görs av respektive skola självt och inte av externa rättare, är det det bästa som finns att tillgå för att göra en hyfsat objektiv rangordning.

En rankning som inte på något sätt är objektiv är den som varje år presenteras av Lärarförbundet.

Lärarförbundet använder sig av 14 kriterier som ”…vi anser viktiga för att bedöma skolans arbetsförutsättningar och resultat”.

Det är ärligt av Lärarförbundet att så tydligt inte ge sken av att det finns någon forskning till grund för de valda kriterierna eller påstå att det är frågan om logiska samband.

Med logiska samband menas då vad som är orsak och verkan som bilden nedan vill återge. Det finns ofta flera förutsättningar som krävs för att ett resultat skall uppnås. Och en förutsättning som kan vara en orsak till att ett mål nås, kan i sin tur vara en verkan av en orsak som krävdes för att förutsättningen i sig skulle kunna förverkligas. Det kan ge upphov till komplicerade kedjor och för att kunna påstå att det ena ger det andra krävs även förståelse för om det är en tillräcklig eller nödvändig orsak.

Grundläggande för att förstå mål

Med detta i bakhuvudet skall vi försöka bena ut vad Lärarförbundet egentligen gör i sina årliga rankningar.

Vi börjar med att titta på de 14 kriterierna:

De kriterier som ligger till grund för undersökningen är:

  1. Resurser till undervisningen
  2. Utbildade lärare
  3. Lärartäthet
  4. Friska lärare
  5. Lärarlöner
  6. Kommunen som avtalspart
  7. Andel barn i förskola
  8. Betygsresultat, genomsnittligt meritvärde i åk 9
  9. Betygsresultat i åk 9 i förhållande till förutsättningarna, Likvärdighetsindex.
  10. Andel elever som är godkända i alla ämnen i åk 9
  11. Andel elever godkända i alla ämnen i förhållande till Likvärdighetsindex.
  12. Andel elever som fullföljer gymnasieutbildningen inom 3 år
  13. Andel elever som uppnår grundläggande behörighet för högskolestudier
  14. Övergång till högskolan

Först försöker vi sätta Lärarförbundets 14 kriterier i relation till 4RILs sätt att ranka skolor och kommuner.

De tycks använda sig av 4RILs kriterium i faktor 10, men när vi läser deras beskrivning ser vi att de använder sig av betyg satta av skolan. Det är i sig en mycket stor osäkerhetsfaktor då det i flera studier påvisats betygsinflation liksom stora skillnader mellan resultat vid nationella proven och de betyg som skolan sätter. Så även om Lärarförbundets ansats är god, väljer de fel grund då risken för fusk är stor.

I den rankning som 4RIL gör efter att de skolor och kommuner med noll elever respektive noll procent elever vaskats fram, används genomsnittlig poäng vid de nationella proven som rankning. Även Lärarförbundet använder det i faktor 8, men återigen bakas fuskrisken in med skolor och kommuner som på egen hand kan styra resultatet.

Som om det inte var nog använder Lärarförbundet i kriterierna 9 och 11 SALSA för att rangordna skolor trots att det är exakt vad Skolverket säger att SALSA inte skall användas för:

SALSA ska inte användas för…

…rangordning av skolor. SALSA kan inte ensamt svara på frågan om en skola är bättre än en annan. Hur god kvalitet en skola har är en alltför sammansatt fråga för att kunna fångas i ett enkelt mått, vare sig det är ett faktiskt eller modellberäknat värde.

Skulle inte denna tankevurpa existera uppstår ändå frågan om Lärarförbundet har någon tanke bakom uppfattningen att kriterierna 8, 9, 10 och 11 viktas lika?

4RIL har angivit ett mål som det viktigaste, andelen underkända elever vid nationella proven, med en kompletterande rangordning med poängen vid samma prov för att särskilja de som nått noll underkända elever respektive noll procent underkända.

Vi lämnar i denna genomgång kriterierna 12, 13 och 14 då de ligger utanför vad 4RIL gör för att årligen ranka kommuner och skolor. Att blanda in vad en elev väljer att göra efter grundskolan och värdera högskolestudier mer än att arbeta i ett yrke där det ej krävs högskolestudier är direkt förkastligt och en värdering som förhoppningsvis inte kommer att få fotfäste i Sverige.

Det riktigt intressanta är dock kriterierna 1 till 7 som Lärarförbundet lagt in som grund för rangordningen.

Låt oss se hur Lärarförbundet blandar in politik i en till synes objektiv rangordning som medier använder flitigt genom att titta på de sju kriterierna.

  1. Resurser till undervisningen. För det första menar Lärarförbundet att det är bra kostnaderna exklusive lokaler är höga. För det andra blandar Lärarförbundet ihop kostnaden för förskoleklass, grundskola och fritidshem, d.v.s. säger sig inte kunna särskilja på kostnaderna och gör en egenhändig viktning för de kommuner som inte kan särskilja på vad kostnaden avser. Hur det på något sätt skulle öka kvaliteten i lärandet om de befintliga lärarna fick en rejäl löneökning, d.v.s. kostnaderna ökar, är naturligtvis istället en återspegling av att Lärarförbundet vill att den egna personalen skall ha högre lön, inte att eleverna skall lära sig mer. Det är därför åtgärder som förstelärare genomdrivits.
  2. Utbildade lärare. Även här viktar Lärarförbundet på egen hand olika verksamheter och påstår samtidigt att det är bättre om personalen har pedagogisk högskoleexamen, trots att det är väl känt att Sveriges lärarhögskolor har usel kvalitet. Det är självklart egenintresse som spökar här då de vill värna om de egna medlemmarna som gått på högskola, oavsett om de är mer kompetenta än andra lärare i förmågan att lära ut. Det är därför åtgärder som lärarlegitimation drivits igenom för att skapa ett skråväsende utan några som helst krav på lärarkompetens.  Som om det inte vore illa nog viktas detta kriterium med dubbel vikt.
  3. Lärartäthet. Återigen viktar Lärarförbundet på egen hand olika verksamheter, samtidigt som de påstår att det är bättre med högre lärartäthet. Det finns inget sådant samband överhuvudtaget utan återspeglar istället Lärarförbundets ambition att skapa arbetstillfällen åt sina medlemmar och lägga grunden för en ökad upplevd brist på lärare när pensionsavgångarna kommer de närmaste åren. Som om det inte vore illa nog viktas detta kriterium med dubbel vikt.
  4. Friska lärare. Ja det är väl svårt att inte hålla med om att det är viktigt att en bra och kompetent lärare är närvarande, medan en dålig och inkompetent lärare bör hållas från eleverna. Men återigen bör frågan ställas om det är ett mål eller endast ett medel för att nå ett annat viktigare mål. Fast Lärarförbundet vill inte ange ett mål och framförallt inte ett mål som är kopplat till eleverna utan till personalen.
  5. Lärarlöner. Återigen viktas Lärarförbundet på egen hand mellan verksamheterna förskoleklass, grundskola och fritidshem. Men det riktigt allvarliga är att detta kriterium redan finns med i kriterium 1 som till övervägande innehåller personalkostnader, d.v.s. lärarlöner, och därmed dubbelräknas om nu Lärarförbundets kriterium ”Lärarlöner” överhuvudtaget vore relevant för att rangordna skolor och kommuner.
  6. Kommunen som avtalspart. Här kommer ett helt eget påhittat kriterium från Lärarförbundet som avser hur Lärarförbundets lokala fackavdelning anser att kommunen gör sitt arbete och om de låter läraren jobba på det sätt som Lärarförbundets lokala fack anser är rätt. Det är det kriterium som borde få alla medier att sparka bakut eftersom det inte finns något som helst som visar på att det ger eleverna bäst möjlighet att lära sig, om nu det är vad kriterierna 8 till 11 anses återspegla.
  7. Andel barn i förskola. Ytterligare en dubbelräkning då detta täcks av kriterium 3. Om detta är en återspegling av Lärarförbundets antal medlemmar som arbetar i förskola är oklart, men en möjlighet. Oavsett så är kopplingen till exempelvis kriterierna 8 till 11 inte beskrivna och på motsvarande sätt som angivits i kriterium 3 så finns ingen forskning som stödjer lärartäthet som relevant för elevens resultat. Och det är säkerligen så att målsättningen för förskolan torde vara något helt annat än målsättningen i grundskolans årskurs 9.

Som vi påvisat är kriterierna 1 till 7 i bästa fall en förutsättning för resultaten i kriterierna 8 till 11. I sämsta fall finns ingen sådan korrelation alls. Oavsett så är det direkt felaktigt att inkludera en orsak till en verkan för att rangordna. Skulle det finnas direkta korrelationer kommer nämligen det i bästa fall att göras dubbelräkning, men i Lärarförbundets fall niodubbling, och i sämsta fall leda till direkt missvisande resultat, om nu kriterierna 8 till 11 är väsentliga för Lärarförbundet, eftersom helt irrelevanta kriterier får en större vikt än elevens lärande.

Exempel på möjligt samband

Om Lärarförbundet vore seriöst intresserade av att återspegla vad insatser som kriterierna 1 till 7 har för logiskt samband för att leda fram till resultatet i kriterierna 8 och 10, skulle de skapa en bild som visas ovan, skapad av Mikael Flovén vid KMF Ventures AB.

Men det skulle helt torpederas av forskning om vad som ger resultat och vad som inte har någon korrelation till elevens resultat.

De skulle därvidlag ej ha med kriterierna 9 och 11 eftersom de inte skall användas för rangordning överhuvudtaget.

Slutsatsen är att Läraförbundets årliga rangordning av kommuner är en partsinlaga för att främja skolpersonalens egenintresse och det har sorgligt nog ingenting att göra med vad som är bra för Sveriges elever, därmed ej heller för Sverige.

Slutsatsen är också att media behöver upphöra att sprida Lärarförbundets årliga propaganda, eller tydligt ange att de avsiktligt sprider den och då även kan avkrävas en förklaring på varför de gör det, för det är inget som gynnar den svenska skolans utveckling, Sveriges elever eller Sverige som nation, tvärtom.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s