Inte heller Socialdemokraterna tycks förstå skolan


Socialdemokraterna har anlitat Riksdagens utredningstjänst (RUT) för att räkna ut hur mycket skillnaden i lärartäthet mellan friskolor och kommunala skolor betyder i lägre kostnader för friskolorna och därmed i högre vinst. I den rapport som offentliggjordes den28 augusti 2014, är besparingen för de sex största grundskolekoncernerna 305 miljoner kronor per år och för de 10 största gymnasiekoncernerna 353 miljoner och totalt 658 miljoner kronor per år.

Då socialdemokraterna utan stöd i forskningen mycket hårt driver lärartätheten i skolan i årets valrörelse vill de naturligtvis i offentliggörandet av RUTs rapport koppla ihop det sjunkande resultatet för svenska elever i skolan med den lägre lärartätheten.

Men det är helt fel.

En snabb titt på resultaten från de nationella proven i årskurs nio för kommunala skolor och friskolor under åren 2000/2001, 2004/2005, 2008/2009 och 2012/2103 visar ett i princip oförändrat resultat över tid. Dessutom har friskolorna hälften så många ej godkända elever i svenska och engelska som de kommunala skolorna, två procent mot fyra procent. I matematik har de kommunala skolorna i snitt 50 procent fler ej godkända, cirka tolv procent mot drygt åtta procent.

Friskolorna gör alltså relativt sett betydligt bättre ifrån sig än de kommunala skolorna, åtminstone sett till de nationella proven, även om det för mig och förhoppningsvis alla svenskar är helt oacceptabelt att någon elev överhuvudtaget går ut grundskolan utan minst godkänt i alla ämnen.

Uppgifterna som jag tog fram från Skolverkets officiella databas SIRIS och sammanställde på trettio minuter visar att friskolorna trots lägre lärartäthet når bättre resultat än de kommunala skolorna och att det har varit så de senaste tolv åren.

Nu är det ingen nyhet eftersom omfattande skolforskning om och om igen visat att lärartäthet har en obetydlig betydelse för elevernas resultat. Det är detta faktum som friskolorna naturligtvis använder för att bedriva en mer effektiv skola än de kommunala skolorna gör.

Det positiva är att friskolorna bevisat att det går att nå lika bra och till och med bättre resultat med färre lärare. Visst är det ett besvärande faktum för socialdemokraterna och det visar samtidigt att RUT endast gör det de blir ålagda, inte utreder samband, och att socialdemokraterna drar helt felaktiga slutsatser.

Det enda som är korrekt i socialdemokraternas offentliggörande av den beställda utredningen, är att friskolorna har lägre lärartäthet och därmed för de angivna sex plus tio friskolekoncernerna sparar 658 miljoner kronor per år.

Men på vilket sätt är det ett problem att friskolorna har lägre lärartäthet när de presterar bättre?

Är det inte viktigare att fråga sig hur många skattekronor som skulle kunna sparas om de kommunala skolorna var lika effektiva som friskolorna?

Eller att fundera över hur det kommer sig att Sveriges kommuner betalar ut 658 miljoner kronor för mycket i skolpeng varje år till de sex plus tio största skolkoncernerna?

Det finns ingen anledning att ålägga de undersökta friskolekoncernerna att anställa fler lärare motsvarande 658 miljoner kronor eftersom de redan i dag når bättre resultat än de kommunala skolorna. Forskning visar att det inte på något sätt skulle gynna eleverna i friskolorna. Och på vilket sätt skulle fler lärare i friskolorna gynna de elever i de kommunala skolorna som i dag går ut grundskolan utan fullständiga betyg, utan att kunna räkna, skriva, läsa eller förstå samhället?

Av någon outgrundlig anledning frågar sig inte socialdemokraterna varför kommunerna överhuvudtaget betalar ut 658 miljoner kronor för mycket, men det vet jag. Anledningen är att kommunerna inte förstår att en friskola har strukturella fördelar relativt en kommunal skola som gör att inte behöver lika många lärare.

Den främsta anledningen är att friskolornas lärare har semestertjänst till skillnad från kommunala skolor som har ferietjänst. Det innebär att en lärare i en friskola arbetar 40-timmarsvecka som alla andra i Sverige och har fem veckors semester. Inte som kommunala lärare som med sitt läraravtal har 45-timmarsvecka, varav 10 timmar får spenderas så som läraren själv önskar, och därtill är ledig juni, juli och augusti samt alla lov som eleverna har. I en friskola disponerar rektorn mer av lärarens tid och kan styra den mot det rektor önskar. Den andra anledningen är skillnaden i elevmix där friskolor har fler elever av den elevkategori som är mest engagerad och motiverad att göra bra ifrån sig. Denna elevkategori behöver mindre stöd av lärare och är mindre krävande under och mellan lektioner vilket ger ett mindre behov av andra stödinsatser som elevvård och problemhantering.

Därtill finns ytterligare två strukturella skillnader som ger ett positivt ekonomiskt resultat för Sveriges friskolor. Den första är att kommunala skolor har lokaler som är mindre yteffektiva och att en rektor inte har möjlighet att flytta ifrån eller minska lokalerna hur som helst. Eftersom de kommunala grundskolornas lokalkostnader ingår i beräkningen av friskolans skolpeng ger det ytterligare överkompensation då en friskola kan välja sin lokal och få lägre kostnader. Den andra fördelen som ger extra positivt resultat för en friskola är momskompensationen som är schablonmässig istället för att basera sig på faktisk moms, vilket resulterar i en överkompensation som inte hade uppstått om den faktiska momsen använts.

Som om detta inte räckte beräknas skolpengen för grundskolan på ett genomsnitt av kostnaderna för alla kommunens skolor vilket gör att kommunens mer ineffektiva skolor gör att skolpengen blir extra hög än om det endast varit toppresterande kommunala skolor.

Till de 658 miljoner kronorna borde därmed läggas ytterligare 277 miljoner till totalt 935 miljoner som RUT-rapportens friskolor årligen får för mycket p.g.a. felaktigt beräknad skolpeng.

Socialdemokraterna är alltså ute på helt fel spår med förslag på åtgärder som inte ger effekt på elevens lärande och som inte tar tag i de egentliga problemen.

Istället bör socialdemokraterna lära sig av friskolorna, se möjligheten att effektivisera de kommunala skolorna och med en korrekt beräknad skolpeng minska kommunernas kostnad för friskolorna. De resurser som skulle kunna frigöras skall användas för de elever som inte når godkänt i alla ämnen, för att intensivutbilda de lärare som sedan 1990 inte fått en tillräckligt kvalificerad lärarutbildning och för att finansiera en löneökning för toppresterande lärare. Slutligen behöver Riksdagen ange noll antal underkända elever som ett enda övergripande mätbart mål för skolan.

3 svar till “Inte heller Socialdemokraterna tycks förstå skolan

  1. Något jag undrat länge är hur det kommer sig att friskolor har färre vad man kallar svagpresterande elever, vad som driver den s.k. segregationen, om det nu är sant, och vad man kan göra åt den (bör man göra något?) som inte blir värre än den segregation som fanns pga var man råkade bo förr.

    Med skolpeng så är det ju inte plånboken som styr mer än marginellt.

    Och så undrar jag hur det egentligen är ställt med detta uttalande av Mikaela Valtersson: ”Att rörelsemarginalen bara är 3 procent, vilket ska jämföras med cirka 6–7 procent för näringslivet i stort, sägs inte.” i http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/ur-gav-ensidig-bild-av-friskolorna_3848208.svd.

    935 miljoner för mycket, säger du, och ändå så liten rörelsemarginal, som hon kallar det. Trixande med siffror från deras sida? Eller får de inte för mycket pengar ändå, utan vinstuttaget visar stora variationer mellan olika friskolor, i den mån det alls är i första hand vinstdrivande friskolor?

  2. Den intresserade kan roa sig med att i företagens offentliga redovisning ta fram uppgifter som resultat och omsättning. Det kan dock tarva en del arbete för koncerner och uppgifter som royalty, konsultkostnader och räntor visas inte. Och det går inte heller att ta del av utländska koncernbolags eller moderbolags resultat. Det skulle naturligtvis vara högintressant men jag kan ge dig några svenska siffror.

    För Academedia som består av flera nivåer bolag, som officiellt slutar med Marvin Holding Ltd är resultatet 8% vinstmarginal EFTER finansnetto (422 MSEK på omsättning om 5,4 miljarder).

    Ett par skolor som kan utläsas hos Academedia är Kista Montessoriskola AB som har motsvarande vinstmarginal efter finansnetto på 14% och Montessoriskolan i Linköping AB som har 5% vinstmarginal.

    Tibble fristående gymnasium AB, som jag vill köpa, och som inte ingår i en koncern ännu, har vinstmarginal på 11%.

    Byängsskolan AB som är en grundskola har 7% vinstmarginal.

    Det borde väl räcka som svar på Valterssons inlägg.

    Men för att verkligen se hur kostnadsstrukturen ser ut i respektive friskola och i en koncern skulle deras totala redovisning behöva offentliggöras, inklusive offshoreföretagen. Det kommer troligen aldrig att hända…

    Jag trodde Valtersson arbetade för friskolornas riksförbund. Eller som jag sagt tidigare: ”Pengar gör människor färgblinda”.

    Och som friskoleägare skulle jag naturligtvis ta in de elever som är mest motiverade, om jag nu inte äger en friskola som fokuserar på elever med särskilda behov och då får betalt för en betydligt svårare och kostsammare hantering.

    Det fria skolvalet har jag inte satt ned foten i ännu. Jag vill se mer fakta om effekter på elevernas lärande av det. Men det går även att lägga till dimensioner som föräldrars skjutsande, barn har färre kamrater där de bor o.s.v. till den bedömningen.

    Och att det finns segregation i samhället överhuvudtaget, jag antager att du med det menar finansiell, utbildningsmässig, religiös eller ursprung, har sina egna drivkrafter som ligger utanför skolan. Jag hoppar den frågan med avsikt.

  3. Ping: Här är svaren du söker Carin Jämtin | 4 RIL

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s