Den socioekonomiska dimensionen


Skolverket har byggt upp en särskild statistikenhet som hanterar det under namnet SALSA.

Rektorer är snabba att lyfta fram det när de förklarar hur svårt deras uppdrag är.

En del lärare talar om dåliga årgångar men de har en ännu bättre förklaring till varför det är som det är med detta.

Jag talar naturligtvis om socioekonomiska faktorer som föräldrarnas utbildningsnivå, andelen pojkar/flickor och andelen elever med utländsk bakgrund. Och den som är snabb kan dra slutsatsen att det finns möjligheten att göra en koppling till genomsnittlig inkomst i det område där skolan befinner sig, d.v.s. där rektor och lärare arbetar.

Men SALSA har en mycket demoraliserande effekt eftersom den förklarar och ursäktar en skolas dåliga absoluta resultat.

Naturligtvis kan rätt lärare, rätt rektor och rätt skolledning skapa fantastiska resultat oavsett SALSAs defaitism. Det krävs troligen bara mycket mer för att nå fram till exempelvis noll underkända vid nationella prov.

Men istället för att prata om den socioekonomiska dimensionen är rätt början för alla skolor att ställa den helt självklara frågan till varje elev inför varje skolstart: ”Vill du ha godkänt i alla ämnen efter detta år och är du beredd att göra allt du kan för att nå minst dit?” och förklara att ”I så fall är jag och skolan beredda att göra allt för att stödja dig i ditt arbete att nå dit”.

Först då är det relevant att jämföra en skolas prestation.

Och med denna insikt kan resurser fördelas från skolledningen baserat på hur eleverna de facto presterar vid nationella prov.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s