När skall Björklund börja basera sina förslag på fakta?


Regeringen har börjat skjuta från höften. Löften om än det ena och än det andra skjuts fram snabbare än Björklunds egen skugga.

Du hittar en bra sammanställning i DN över alla löften om åtgärder.

Men vad finns det för fakta som visar att Jan Björklunds förslag kan vara ett steg i rätt riktning?

1) 9000 nya utbildningsplatser för lärare. Men är det verkligen brist på lärare som är problemet? Har inte mängder av lärarstuderande under flera år slagit larm om den undermåliga kvaliteten på lärarhögskolan? Det är väl högpresterande lärare som saknas och för att få det kan lösningen aldrig vara mer av samma sak.

2) Obligatorisk läxhjälp. Det låter som ett skott på mål.

3) Mindre klasser i lågstadiet. Det finns inget som visar att det har någon betydelse på andelen underkända elever. Det visar rapporten ”Det som inte mäts finns ”. Även OECD stödjer det. Det är därmed slöseri på skattepengar.

4) Tioårig grundskola från sex års ålder. Varför skall de som får godkänt i dagens skola gå ett år till? Dessutom kommer de som får underkänt idag då tvingas vara ytterligare ett år med de lågpresterande lärarna.Helt meningslös insats som inte är i närheten av en lösning för svenska skolan.

5) Utbilda 700 fler lågstadielärare. I vad? Det är alltid positivt för lärare att utbilda sig, men om avsikten är att rätta till något är frågan vilka lärare som behöver rättas till. Det studien ”Det som inte mäts finns ” visar är att det är matematiklärare som behöver åtgärdas. Och då är den snabba insatsen att ta bort de lågpresterande och sätta in högpresterande lärare i matematik.

6) Fördubbla antalet utbildningsplatser för speciallärare. På samma sätt som för antalet utbildningsplatser för lärare är det en fråga om kvalitet i utbildning och på de lärarstuderande som krävs. Ingetdera löses med att fördubbla samma sak. Det kommer att vara en effektlös satsning. Och högpresterande matematiklärare är inte detsamma som speciallärare och det är vad som behövs.

7) Utbilda 800 fler förskollärare per år. Återigen ett förslag som inte har att göra med de dåliga resultaten i svensk skola. Endast en resursdimensionerande faktor.

8) Utredning om ordning och reda. En utredning är som bekant ett försök att verka handlingskraftig när de fakta som finns inte är bekväma. Ett exempel på dåligt ledarskap.

9) Inrätta ett skolforskningsinstitut. Det är alltid kul med nya arbetstillfällen. Det borde dock väcka frågor som ”Men forskar inte lärarhögskolorna på något sätt redan idag”? Ett förslag som inte kommer leda någonstans för eleverna de närmaste 10 åren och därmed visar på mycket dåligt ledarskap.

10) Förlängd skolplikt. Som förslaget om tioårig grundskola. De som redan får godkänt behöver inte mer skola. Det här är ett exempel på att skjuta med hagelbössa när cowboyen är en usel skytt och inte vet vad han skall försöka träffa. Helt enkelt inte ett faktabaserat förslag.

11) Obligatorisk sommarskola för elever utan gymnasiebehörighet. Fel tidpunkt för att sätta in en åtgärd. När en elev inte är på rätt väg redan i årskurs tre och sex skall insatser ha satts in och då skall inga sommarskolor efter årskurs 9 behövas. Då är det nämligen redan för sent. Detta förslag tar bort ansvaret från läraren, skolan och kommunen och lägger skulden helt på eleven. Dessutom är insatsen helt fel eftersom den måste göras mycket tidigare.

12) Internationell skolkommission utreder svenska skolan. Mycket intressant att Björklund konstaterar att alla hans reformer de senaste åren inte bygger på empiriskt material. Plötsligt skall någon annan granska allt som gjorts och som var så självklara insatser för att få veta vad som är fel. Det är i och för sig alltid välkommet med en extern granskare, men är ett rejält underbetyg till regeringens skolpolitik. Alltså en åtgärd som är bra men som inte kommer leda till resultat här och nu i svensk skola.

13) Minskad administration för lärare med färre åtgärdsprogram. Alltid bra om läraren får ägna tid till elevens lärande och när det räcker att konstatera att underkänt på ett nationellt prov räcker för att identifiera ett behov. Det är därmed ett förslag som skulle kunna bli bra om det specificeras vad som skall göras för att nå dit. Den bristande resursanvändningen i skolan har visats i rapporter av Mikael Flovén bl.a. tillsammans med Svenskt Näringsliv och det vore bra om även regeringen kunde läsa dem och basera sina insatser på fakta. Och om regeringen även satte upp ett mätbart mål för andelen underkända elever i grundskolan skulle det stödja de högpresterande lärarna.

14) Mer pengar till förskolan i tre år. Mer resurser utan att peka på vad och varför är alltid dömt att misslyckas. Mängder av resultat visar på att det som krävs är ett tydligt mål. Här anges inget mål och är därför ett skott i mörkret.

Och för att visa att det inte är hans eget fel och att han inte kan göra något säger Jan Björklund: ”Vi har gjort en satsning på förstelärare som ger 15.000 lärare kraftigt höjd lön. Men så länge skolan är kommunal så är det kommunerna som måste ta arbetsgivaransvaret och sätta lönerna. Jag vill förstatliga skolan, då blir det också staten som sätter lönerna.”

Och att förstatliga skolan inte kommer innebära någon skillnad visar också fakta eftersom det är högpresterande lärare som behövs, med ett mätbart mål på noll underkända elever och därtill följande resursstöd för att nå det övergripande målet. Jan Björklunds spridda skott visar på att ett förvirrat ledarskap från staten inte kommer innebära något positivt för svensk skola.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s