Ett hån mot eleverna att inte använda skolans resurser för läxhjälp


Professorerna Hans Albin Larsson och Anne-Christine Hornborg talar på SvD Brännpunkt den första december 2012 om läxhjälp med rutavdrag som ett hån mot lärarnas kompetens och beklagar sig över så olika områden som vilka signaler det ger lärarstudenter, att utbildade lärare inte ges särskilt goda villkor och att utbildade speciallärare sparats bort.

De frågar sig samtidigt varför skolan inte uppfyller sitt kunskapsmål och varför inte utbildade lärare ger den hjälp som eleverna, oberoende av nivå studiemässigt, behöver och avslutar sin artikel med: ”Tänk om!” med vilket de implicit menar att läxhjälp inte skall utföras av lekmän utan av lärare med lärarlegitimation.

Tänk att skolans företrädare vare sig det avser skolfacket eller professorer har så snart att ryta om deras skråväsende hotas, men aldrig tar till samma brösttoner när det gäller att värna eleverna.

Varför använder inte professorer i Lund och Jönköping devisen ”Att tänka fritt är stort att tänka rätt är större”?

Då skulle professorerna veta att det gjorts omfattande studier av både tids- och resursanvändningen i svenska skolor och förstå vad dess resultat betyder för möjligheter att uppnå en nollvision för antalet underkända elever.

Ett exempel är de rapporter om resursanvändningen i skolan jag publicerade tillsammans med Svenskt Näringsliv år 2006 och 2008, baserat på en modell som jag hade utvecklat för att analysera resursanvändning och kvalitet i skolan. Det visade sig att inte mer än 30 % av skolans resurser användes till lärande och att lärarna beroende på ämne, individ och skola spenderade väldigt olika mycket av sin tid med elever, inklusive extra stöd för läxhjälp.

Den goda nyheten är att det redan då fanns och fortfarande finns enorma resurser i dagens skola att bedriva läxhjälp inom skolans egen regi!

Den dåliga nyheten är att Sveriges skolledningar inte vill eller har kompetens att använda resurserna.

I en artikel år 2006 skrev jag om resursanvändningen, andelen underkända elever i svenska skolor och hur nöjda Sveriges skolledningar är med sitt ledarskap och deras ovilja att genomföra förändringar till gagn för eleverna. En överväldigande majoritet av de skolledare som höjde rösten var indignerade och menade att de gjorde ett utmärkt arbete och var nöjda med 20 % underkända elever. De var helt ointresserade av att något måste göras och framförallt inte snabbt.

Då för mig som utomstående relativt skolan och med en liten dotter som några år senare skulle börja skolan var det obeskrivbart frustrerande att veta att aldrig har så många skolledare med så mycket resurser gjort så lite för att hjälpa eleverna!

Och skolledarna har fått och fortsätter att få betalt för att inte göra sitt arbete.

Om professorerna skulle tänka rätt, borde de ställa andra frågor och kunna dra slutsatser för åtgärder.

Professorerna skulle fråga sig varför elever överhuvudtaget behöver extra stöd för läxhjälp. De skulle konstatera att skolan misslyckats vad avser pedagogik och resursanvändning för att säkerställa en nollvision för antalet underkända elever.

Professorerna skulle fråga sig varför det skall behövas hemläxor där eleven överhuvudtaget behöver hjälp av någon. De skulle konstatera att konsekvensen av att skolan lägger över ansvaret för elevens utbildning på föräldrarna är att 25 % av eleverna idag går ut årskurs nio med ofullständiga betyg.

Professorerna skulle fråga sig varför inte eleven lär sig i skolan och hur det kommer sig att skolan inte känner till det eller dagligen kan följa varje elevs utveckling och kan vidtaga åtgärder direkt när det behövs. De skulle konstatera att skolan inte vill ta hjälp av de möjligheter som finns eftersom det kräver en förändring av hur dagens skola fungerar.

Professorerna skulle uppmana Sveriges skolledningar och fackföreningar att lärarna skall lägga 70, 75 eller kanske 80 % av sin tid på lärande, inklusive läxläsning i skolan och på andra tider.

Men ingenstans i artikeln talar professorerna om den enskilde elevens behov. Istället ondgör de sig över kommunaliseringen av skolan och att det finns privata intressenter som tjänar pengar på skola och läxhjälp. Jag anser att professorer borde ägna sin tid åt att slåss för eleverna, men om de brinner för att hindra en fortsatt tillväxt av skolkoncerner och minska dess möjlighet att tjäna pengar på skola och läxhjälp behöver de förstå drivkraften bakom. Och jag kan hjälpa dem att förstå dessa eftersom jag analyserat vitt skilda skolor och kommuner och därför kan avslöja att det beror på felaktig beräkning av skolpengens storlek.

Förklaringen till att skolpengen är felaktigt beräknad är att den inte tar hänsyn till avgörande strukturella skillnader mellan en kommunal skola och en friskola som elevkategorier, läraravtal, hyresvillkor och överkompensation för moms. Därutöver är skolledarnas kompetens mycket varierande vilket visar sig både i resursanvändning och elevers resultat och eftersom ett genomsnitt av en kommuns alla skolor används för att beräkna skolpengen kommer det tillsammans med de strukturella skillnaderna innebära att skolpengen alltid kommer vara alldeles för hög.

Och orsaken till att skolpengen inte beräknas korrekt beror på ovilja hos Sveriges lärarfack att mäta den egna verksamheten och skolledningar som inte förstår grundläggande ekonomi och dess drivkrafter.

Kanske har det också samma ursprung i oviljan att nyttja skolans resurser effektivt och hjälpa alla elever, inte minst de som har extra stort behov, t.ex. med läxhjälp?

2 svar till “Ett hån mot eleverna att inte använda skolans resurser för läxhjälp

  1. Ping: Universitetsutbildningen i Sverige är på grundskolenivå visar jämförande studie med Oxbridge | 4 RIL

  2. Ping: Det är skolans ansvar att erbjuda eleverna hjälp med läxorna | 4 RIL

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s