Denna lilla historia handlar om betygsstatistik.
När betygssnitten från skolor i kommunen presenteras på personalkonferensen så ligger ”vårat” solklar etta med en stor marginal ner till de övriga.
Jag och många med mig tänker naturligtvis att detta inte är bra och att det ser väldigt illa ut. Med all tydlighet så har vi problem med betygssättningen och att en stor del lärare således brister i kunskap gällande betygssättning.
Rektorn däremot sträcker upp händerna och brister ut i ett ”Jaaa!”
Hur vet du att betygen är för högt satta och att eleverna inte är så bra som din rektor menar?
Skolor som mer eller mindre ligger omlott gällande upptagningsområde har aldrig några större differenser i betygsstatistiken.
Detta fall gäller dessutom en friskola där rektorn ser höga betyg som den främsta konkurrensfaktorn, vilket lärarna då och då mindre förklätt får höra. Lärare med integritet och yrkesstolthet faller inte för sånt, men för åtskilliga så är det berömmet av rektorn vilket medföljer hög betygssättning som i slutändan avgör.