Sjumilaskolan har med sin tydliga rektor Hamid Zafar gjort det klart för lärare, fack, elever, föräldrar och förvaltning att det är han som bestämmer och vad han förväntar sig av dem alla.
Med en 29-procentig andel av föräldrarna som har minst gymnasieutbildning mot ett snitt för kommunala huvudmän om 60% förväntar sig de som tror att det är avgörande inte mycket.
Att facket är ett problem är inte nytt eftersom facket glömt bort att lärarens roll är att lära ut och att göra allt för att uppnå detta. Istället har facket blivit personaltillvänt till den milda grad att man motsätter sig att utöka tid med elev och tydliga rollbeskrivningar.
Så för att vända en skola som varit så usel som Sjumilaskolan behöver personalen kastas ut om den inte förstår sitt uppdrag.
Resultatet är att 2018 var att en procent av eleverna ej var godkända vid de nationella proven. Jämför det med de omkring 30% underkända de fyra föregående åren, där Hamid Zafar varit rektor från 2015 och därmed i praktiken från de nationella proven 2016 och framåt.
Enda frågetecknet är den markanta minskningen av antalet elever och om de elever som inte ställer upp på rektorns regler och förväntningar helt enkelt lämnat. Det som anges som bortfallsandel vid nationella proven utgör helt enkelt hur stor andel av skolans niondeklassare som inte dök upp när det var dags att skriva prov.
Nu har Hamid Zafar tagit steget till Mullsjö kommun som barn- och utbildningschef. Mullsjö är en kommun med en högstadieskola och som redan presterar hyfsat med 1% underkända elever 2018 vid de nationella proven.
Den ena stora frågan är varför Hamid Zafar valde ett så enkelt uppdrag som Mullsjö?
Och den andra är vad som händer i Sjumilaskolan vid de nationella proven 2019?
