Bäst skolor 2018, med en besk bismak

Internationella Engelska skolan i Bromma.

De har liksom ytterligare 142 skolor noll underkända elever vid de tre nationella prov i årskurs 9 de genomförde i våras.

Att de rangordnats först av alla med noll underkända elever beror på att skolorna därefter sorterats efter antal ”svår prov” (De fem ämnen som vid nationella prov i årskurs 9 över tid har haft flest andel underkända elever; matematik, kemi, biologi, historia och religionskunskap.) och därefter högst medelbetygspoäng.

Detta år är speciellt med många ogiltiga prov p.g.a. ersättningsprov efter misstankar om fusk. Matematik har strukits som underlag för statistik då hela 76% av landets skolor använt s.k. ersättningsprov efter att originalprovet misstänkts kommit eleverna tillhanda i förväg. I ämnet svenska har 126 skolor också använt ersättningsprov, däribland Internationella Engelska skolan Bromma, vilket solkar ned skolan och väcker frågor om övriga ämnen. Även Internationella Engelska skolan Borås och KMS Kullaviks Montessoriskola bland de 10 bästa skolorna, har använt ersättningsprov i svenska, vilket på motsvarande sätt får varningsklockorna att ringa.

Om du är nyfiken på dina barns skola eller hur kommunens olika skolor presterat, kontakta oss.

1. Internationella Engelska skolan Bromma (fristående) Stockholm – 18,3 i medelpoäng
2. Enskilda gymnasiet, gr (fristående) Stockholm – 17,9 i medelpoäng
3. Sthlms Int. Montessoriskola (fristående) Stockholm – 17,8 i medelpoäng
4. Internationella Engelska skolan Borås (fristående) Borås – 17,8 i medelpoäng
5. Stiftelsen BMSL (fristående) Lund – 17,7 i medelpoäng
6. Utbildning Silverdal (kommunal) Sollentuna  – 17,6 i medelpoäng
7. Flens kristna skola (fristående) Flen – 17,4 i medelpoäng
8. KMS Kullaviks Montessoriskola (fristående) Kungsbacka – 17,2 i medelpoäng
9. Bjärehovsskolan (kommunal) Lomma  – 16,9 i medelpoäng
10. Franska skolan Göteborg 6-9 (fristående) Göteborg – 16,8 i medelpoäng.

Att betygsinflationen fortsätter bli ser vi med dessa 10 skolor och 17,5 i medelbetygspoäng jämfört med föregående års 16,9.

Annonser

Mer sömn minskar adhd och ökar resultaten i skolan

Blir du förvånad över att forskningsresultat kring sömn visar att ungdomar som får börja skoldagen senare direkt visar avsevärt bättre skolresultat?

I Svenska Dagbladets artikelserie baserad på Mathew Walkers bok ”Sömngåtan” om sömn har forskningsresultat presenterats som visar på behovet av NREM-sömn (Icke drömsömn) och REM-sömn (drömsömn) för att på olika sätt bearbeta känslor, och hur människor blir psykotiska och aggressiva när deras REM-sömn störs eller helt hindras liksom att ungdomar under just tonåren får en biologisk förskjutning i dygnsrytmen som gör att deras sömnklocka ligger efter både de yngre syskonens och föräldrarnas.

I boken omtalas en tidig studie i staden Edina i Minnesota, där eleverna istället för att börja 07:25 fick börja 08:30, med resultat att tonåringarna sov 43 minuter längre inför varje skoldag. Resultatet i skolan blev att det standardprov där de främsta eleverna tidigare nått 605 poäng för ett delprov nu nådde 761 poäng. Det var en mindre enskild studie, men denna har senare bekräftats av flera ”väl kontrollerade och mer systematiska studier på andra håll”.

Utöver de förbättrade resultaten så har studier visat på ökad närvaro i skolan, mindre uppförandeproblem, mindre psykologiska problem samt minskat alkohol- och narkotikabruk. Det sistnämnda tros även orsakas av att tiden mellan att skolan slutar och föräldrarna kommit hem minskar i och med förskjutningen av skoldagen.

Som om det inte räckte så minskar dödligheten bland eleverna också, vilket beror på att färre trafikolyckor. Ett exempel är staden Teton i Wyoming där skolstarten ändrades från 07:35 till 08:55 och trafikolyckorna med elever i åldersintervallet 16 till 18 minskade med 70 procent.

En riktigt intressant iakttagelse från dessa sömnstudier från amerikanska skolor är sambandet mellan bristfällig sömn och ökningen av adhd-diagnoser. Här säger Mathew Walker att de typiska symptomen koncentrationssvårigheter, inlärningsproblem, beteendeproblem och instabil psykisk hälsa, i det närmaste är identiska med symptomen för ett barn med sömnproblem, men att samma samlade symptom även fått etiketten adhd klistrat på sig. Som om en felaktig diagnos av brist på sömn istället för adhd inte var nog,  så innehåller den medicin som används mot adhd i USA tydligen preparat som amfetamin och metylfenidat som Mathew Walker menar är två av de starkaste preparat vi har för att förhindra sömn och hålla hjärnan klarvaken.

Studier har även visat att 70 procent av föräldrarna uppfattar att deras barn i åldrarna 11 till 18 sover tillräckligt medan mätningar av deras barns sömn visat att endast 25 procent verkligen fick tillräckligt med sömn. Visst är det så att föräldrar till stor del glömt bort sitt eget sömnbehov när de var i samma ålder, att det finns en lathetsstämpel på den som sover mycket och vaknar sent, och för den delen även att många anser att det är fult att sova de 8 till 9 timmar som kroppen tycks behöva. Istället finns många exempel på ledare som framhållit sin egen extermt korta sömn, där Margret Thatcher och hennes fyra timmar per natt kan nämnas.

Det är förvisso inte vanligt att skolan börjar 07:35 i Sverige, men med resultaten från sömnforskning bör skoldagen för Sveriges elever omedelbart schemaläggas annorlunda med start kring 09:30 eller 10:00 och slut omkring 17 eller 18.

Faktaresistens inom svenska skolan – ett kort steg till mobbning

Det är nästan renande att ta del av artiklar om hur Skolverket enligt författarna ”trollade bort krav på faktakunskaper” och att lyssna på intervjun i SR med Skolverkets generaldirektör mellan 1991 och 1999, Ulf P Lundgren .

Plötsligt framstår motståndet vi mötte, när Mikael Flovén skapade mobilt lärande i Sverige och världen, förståeligt.

Mobilt lärande var baserat på tanken att repetition är basen för all kunskap och att det krävs faktakunskaper för att kunna gå vidare i lärandet och utvecklingen inom vilket område som helst.

Vi började med språk, dels för att det var spanskan som upphovsmannen Mikael Flovén upptäckte att han tappat då det inte fanns möjlighet att öva på spanskan då den inte fanns naturligt vare sig i den professionella eller privata miljön.

Att då ha en virtuell lärare som anpassade lärandet till varje persons nivå och ambition var visionen, kombinerat med att den virtuella läraren skulle finnas tillgänglig hela tiden och kunna nyttja tid som annars inte användes till något speciellt, som transporter och håltimmar.

Läs gärna hela historien om mobilt lärande, m-learning och mobile learning som den beskrivits av Mikael Flovén.

Så här i efterhand och med framförd fakta om hur det Pedagogiska ideologiska etablissemanget (PIE) slagit sina klor i svenska skolan sedan åtminstone 90-talet med bas i Skolverket, lärarutbildningen och därmed även i själva skolan, är det inte underligt att trots de stora framgångarna försöken med mobilt lärande i ett antal grundskolor i början av 2000-talet, att motståndet hos många lärare var så stort.

De opponerade sig mot denna typ av lärande, faktakunskaper som ord, uttryck, grammatik och att nöta in kunskaper genom att den virtuella läraren ställde frågor till eleven om sådant denne inte behärskade.

Visst fanns det lärare som var positivt inställda och som var de drivande och medverkande i att använda tjänsten, liksom även skolledare, annars hade det aldrig gått att genomföra försöken, men bland de andra som fanns runt omkring var skepsisen stor och de negativa kommentarerna många. Alla slags problem och tvivel såddes även när mobiltelefoner tillhandahölls gratis åt alla elever som inte hade en telefon, när den virtuella läraren användes utanför skoltid och med ifrågasättande av den vetenskapliga grunden för tjänsten.

Men nu står det klart att det var hela det pedagogiska ideologiska etablissemanget som mobiliserades eftersom det gick på tvärs med vad de själva förespråkade. Inte för att hjälpa eleverna att lära sig, eller för den delen att bibehålla kunskaperna som förvärvats, vilket var Mikael Flovéns själviska målsättning för egen del med mobilt lärande.

Och att det kan kosta på att vända sig mot pedagogiska ideologiska etablissemanget kan du ta del av i denna intervju av SR med professorn Jonas Linderoth som skrev boken ”Lärarens återkomst”.

Varför premierar SvD skolor som underminerar svenska språket?

Engelska skolans grundare Barbara Bergström fick pris av SvD för 2018 års affärsbragd.

Låt oss bortse från de förtjänster som torde gå att räkna upp om inte i alla men säkerligen flera skolor i koncernen Engelska skolan.

Vad innebär det egentligen för eleverna att bli undervisade på engelska i Sverige.

Ja, inte i engelska utan på engelska.

Skolverket har publicerat en rapport i ämnet som du kan ladda ner och läsa här.

Tydligen utvecklas engelskan blygsamt bättre än de som inte undervisas på engelska.

Men det oroande är att elevernas svenska sägs vara sämre eller lika som de som undervisas på svenska.

”Forskarna fann att ESU-elevernas engelska utvecklades bättre än kontroll-klasserna i vissa avseenden, men inte i andra. Denna relativt blygsamma utveckling av engelskan – i förhållande till vad många aktörer förväntar sig – är i linje med tidigare undersökningar av engelskspråkig undervisning i Sverige.3 ESU-klassernas utveckling i svenska var samtidigt i vissa avseenden sämre än kontrollklassernas, men lika i andra. I denna del skiljde sig resultaten mellan de tre skolor som undersöktes.”

Och eftersom jämförelsen görs med samma elevkategorier har den felkällan eliminerats.

”Eleverna på utbildningar med engelskspråkiga inslag är statistiskt sett en grupp med gynnsamma förutsättningar för goda studieresultat. Det är en större andel kvinnor och en mycket större andel barn till högutbildade föräldrar, jämfört med både riket och med de program som är vanligast att ha ESU på.

ESU-eleverna har klart högre grundskolebetyg med sig när de börjar på gymnasiet, både i ämnet engelska och i genomsnittet för alla ämnen. Också jämfört med motsvarande grupp sett till bakgrunden har ESU-eleverna högre grundskolebetyg från grundskolan. Exempelvis har den mindre andel pojkar som kommer in på utbildningar med engelskspråkiga inslag, högre grundskolebetyg än andra pojkar. Några av ESU-skolorna hör till de skolor i Stockholm som har bland de allra högsta antagningspoängen till gymnasiet.”

Och som SvD själva sammanfattar rapporten:

”Motsvarande ordförråd undersöktes: betydelse, dock, i överensstämmelse med, likväl, medföra, redogöra för med flera. Elever med riktigt mycket undervisning på engelska skrev sämre i slutet än i början av gymnasiet. Elever med högst 50 procent undervisning på engelska hade samma stigande kurva som kontrollgruppen.

Samma sak för rena språkfel i svenskuppsatserna. De minskade hos elever med undervisning på svenska eller med begränsad undervisning på engelska, men ökade hos dem med nästan allt på engelska.

De engelskundervisade gymnasisterna klarar alltså inte att utveckla en avancerad svenska. Engelskan utvecklas visserligen, men inte så mycket som man kunde förvänta sig.”

SvD ger alltså pris till en person som verkar för att försämra svenska språket hos sina elever.

Det är inte utan att värdet av den utmärkelsen tycks vara lika högt som trovärdigheten hos Svenska Akademien år 2018.

Om detta resultat består är det dags för Sverige att stänga igen de engelskspråkiga skolorna.

Istället behöver självklart Sverige satsa på det egna språket, svenskan, i alla årskurser.

Och risken är att SvD:s pris för årets affärsbragd likt priset årets svensk glöms bort.

Finland på väg att krascha?

Finland har toppresultat i PISA och reformerar nu sin skola.

”Lärarna ska bli mer handledare än lärare, eleverna ska vara mer aktiva i sin kunskapsinhämtning och landet strävar bort från så kallad katederundervisning.”

Du kan läsa mer om det i SvD.

Läraren Hanna Niemeläs entusiasm och okunskap är viktig att lyssna till. Hon är:

”… anhängare av idéer som informellt lärande, aktiva elever och ämnesöverskridande undervisning. Hon menar att den nya tekniken lämpar sig extra väl för den typen av lärande.

– Elever ska inte lära sig saker enbart i klassrummet. Lärande är ett mind set, det sker överallt. I de här ämnena, programmering och robotteknik, lär sig dessutom lärare och elever samtidigt.”

Se det hon säger i slutet; att lärare lär sig.

Så har då även Finland drabbats av sjukan hos Sveriges lärare.

Lärarna kan ingenting om ämnena programmering, robotteknik, AI eller det som förut gick under beteckningen ”IT”.

Men de vill lära sig själva och vara en del av samhällsutvecklingen, dock med betalning och under sin egen arbetstid. Det här är en stor anledning till att vi har den undervisning vi ser i dag i Sverige, låtsaslärare.

Självklart skall ämnen som programmering och robotteknik kunna finnas på schemat, men då behöver skolan endera utöka timmarna eller stryka andra ämnen, inte ändra lärarens roll eller sätta in okunniga lärare som låtsaslärare, eller ”handledare” som det så fint kallas ibland, så även i denna artikel, d.v.s. leka universitetslärare som är handledare till studenter som skriver en omfattande uppsats.

Det är inte låtsaslärare elever i grundskolan behöver.

Robotteknik som nämns i artikeln är förövrigt mer likt ämnen som teknik eller slöjd:

”Under lektionerna i robotteknik har han designat en drönare, som sen har skrivits ut i 3d-skrivaren i skrubben. Det gäller att göra en drönare som är lätt nog för att flyga, men ändå tillräckligt tålig och robust för att klara en krasch.”

För att lära sig snabbt behövs en lärare som kan ämnet och fort kan visa eleverna hur de tar sig vidare, tillhandahåller en röd tråd i undervisningen och fort kan överföra sitt kunnande.

Det gäller inte minst ett ämne som programmering där det skulle kunna handla om att förstå och skriva maskinkod för att därefter in i naturliga språk. När eleven lärt sig ett eller ett par av dessa blir det lätt att ta till sig fler om intresse finns,men framförallt får eleven möjlighet att själv skapa program snabbt för olika ändamål, endera inom andra ämnen eller av rent eget intresse. Det är dock ett helt eget ämne som också kräver kunniga lärare som snabbt kan visa vägar runt praktiska hinder.

Finland låter lärare utan gedigen kunskap i programmering och robotteknik vara ”handledare”. Det är en väg som luktar återvändsgränd och samtidigt tappa kunskap i andra ämnen eftersom det inte betonar det som är bildning.

Till de finska lärarna, ja även de svenska som inte kan något om programmering och robotteknik så föreslår vi att titta på dessa UR-program till att börja med.

Och som rekommendation till svenska skolan; öka utbildningstiden till att även inkludera lördagar. Det plus längre dagar för att hantera fler ämnen som programmering, robotteknik, bildning och läxläsning i skolans regi lägger grunden för att satsa på skolan.

Varför är inte Engelska skolan bättre än andra skolor i Skärholmen?

Det nationella provet i årskurs 9 är det minst dåliga att jämföra kunskapsnivån hos elever i Sveriges skolor.

Bristen på tillgång till varje elevs resultat gör det omöjligt att helt korrekt relatera varje elevs kunskapsutveckling över tid.

Då kan vi endera säga att det inte går att jämföra överhuvudtaget eftersom den data vi önskar för att utan osäkerhet eller så kan vi öppet deklarera var det finns brister, bedöma dess påverkan på analysen och med det som underlag generera hypoteser.

En hypotes är självklart inte en slutsats, men hjälper oss att leta i de mest sannolika områdena och med hjälp av detaljerad data från skolorna verifiera eller förkasta.

Vi har tidigare intresserat oss för Engelska skolan, en friskolekoncern som det talas mycket gott om inom skolbranschen. I media omnämns t.o.m. att nuvarande gymnasieministern lyfter luren och ber om råd av Barbara Bergström, grundaren av Engelska skolan.

Det vi fann var att tio skolor av de 27 nådde noll underkända elever vid 2017 års nationella prov i årskurs 9.

Otvetydigt har Engelska skolan högre betygspoäng vid nationella proven i årskurs 9 än genomsnittet och de presterar även bättre vad avser andelen underkända elever, både i jämförelse med kommunala skolor och friskolor.

Men varför har de inte noll underkända i alla skolor?

Kan det bero på var varje elev startar ifrån?

Tanken med ett sådant resonemang är att det är svårt att springa ifatt tätklungan innan målgång om den har för stort försprång. Se med denna liknelse att tätklungan är elevens egen potential vid gynnsammaste omgivning och förutsättningar från skolan och där den som går i mål först är elevens bästa möjliga resultat och den sista i klungan når godkänt. Om eleven inte kommer ifatt den sista så är det detsamma som underkänt.

Det finns inte officiell data tillgänglig om varje elev i skolan, det finns endast hos Engelska skolan liksom hos alla andra skolor, men vi kan se på eleverna tillsammans i varje skola och hur de presterat vid nationella prov i årskurs 9, 6 och 3 förutsatt de har gjort nationella prov.

Självklart byter elever skola och det betyder både in- och utflöde ur respektive skola men det har alla skolor i Sverige som verklighet. Det torde gå att argumentera för att en bra skola inte tappar sina duktiga elever utan att de går kvar, samt att de mindre bra skolorna tappar de bra när en duktig elev får möjlighet att byta skola.

Därmed kan vi antaga att Engelska skolan behåller sina elever när de väl börjat.

Bild 1: Resultaten vid nationella proven i Engelska skolans olika skolor; röd linje visar årskurs 6 och blå linje årskurs 9.

Om vi tittar på alla Engelska skolans skolor i grafen ovan ser vi den röda linjens resultat i årskurs 6 och den blå linjen i årskurs 9. Skolan i Halmstad presterar bra med en resa från 7% till 0% underkända. Som grafen visar finns flera exempel på stora skillnader mellan årskurs 6 och 9 vilket indikerar att skolorna gör ett bra arbete. Några bibehåller samma goda nivå, noll underkända från årskurs 6 till 9.

Men det finns fyra skolor som faktiskt presterar sämre i ärskurs 9 än vid nationellaproven i årskurs 6, Järfälla, Täby, Enskede och Karlstad.

Det är i sig förvånande och värt en egen studie, men vi väljer att fokusera på Internationella engelska skolan i Skärholmen som från årskurs 6 till årskurs 9 visar hela 12 procentenheter bättre resultat. Fortfarande väldigt hög andel underkända, men eftersom Skärholmen är ett område i Sverige som omnämns med blandad entusiasm är det särskilt spännande att se hur Engelska skolans sätt att bedriva skola lyckas där.

För att återigen ta upp liknelsen med att springa ett lopp med sig själv och att komma ifatt tätklungan så menar en del menar att utländsk bakgrund i svensk miljö innebär mer att springa ifatt. Andra lyfter fram att föräldrars utbildningsnivå innebär att starta långt efter.

Och om vi ser på Engelska skolans alla skolor utifrån dessa två dimensioner så visar det sig att Skärholmens skola utmärker sig med högst andel med utländsk bakgrund och föräldrar med lägst eftergymnasial utbildning.

Vi har ringat in Skärholmens skola i diagrammen nedan.

Bild 2: Engelska skolans olika skolors andel föräldrar med eftergymnasial utbildning ställt mot andelen underkända elever vid nationella prov i årskurs 9.

 

Bild 3: Engelska skolans skolors andel elever med utländsk bakgrund ställt mot andelen underkända elever vid nationella proven i årskurs 9.

Men om vi analyserar korrelationen mellan Engelska skolans elevers utländska bakgrund respektive föräldrars utbildningsnivå med andelen underkända så finns inte något samband överhuvudtaget.

Det tycks alltså inte ha någon betydelse för Engelska skolans elever om de har utländsk bakgrund eller om föräldrarna har låg utbildning för resultat i nationella prov i årskurs 9.

Kuriöst kan påpekas att skolor med noll underkända elever för andel med utländsk bakgrund rör sig från dryg 10% till knappt 70% och för föräldrar med eftergymnasial utbildning från knappt 60% till knappt 90%. För varje sådan skola finns en eller flera med samma förutsättning men betydligt högre andel underkända.

Det vore värdefullt om andelen föräldrar med högst grundskola liksom analfabeter kunde anges. Med tanke på den omfattande invandring som Sverige haft från länder med endera ingen utbildning för flickor eller kort utbildning för pojkar, så är det alldeles för stor risk att det i kategorin föräldrar utan eftergymnasial utbildning finns ett betydligt större gap mellan olika elever än vad uppgifterna från Skolverket anger.

Men denna brist måste vi tyvärr bortse från.

Vi konstaterar att med befintliga uppgifter så finns inget samband.

Detsamma gäller om vi ser på utveckling från årskurs 6 till årskurs 9 om vi räknar bort skolan i Skärholmen, se bild 4 och 5 nedan med Skärholmens skola inringad i rött.

Övriga skolor inom koncernen Engelska skolan är tämligen homogena vad gäller utländsk bakgrund och eftergymnasial utbildning hos föräldrarna. Och de startar från ett utgångsläge som inte är lika extremt som Skärholmens skola och kan därför inte uppnå lika stor resultatförbättring.

Bild 4: Engelska skolans skolors skilnad i resultat för samma grupp elever vid respektive skola i årskurs 9 och årskurs 6 ställt mot utländsk bakgrund hos gruppen elever.

 

Bild 5: Engelska skolans skolors skillnad i resultat för samma grupp elever vid respektive skola i årskurs 9 och årskurs6 ställt mot elevernas föräldrars andel eftergymnasial utbildning.

Så förändringen från åk 6 till åk 9 verkar inte bero på föräldrars eftergymnasiala utbildning eller utländsk bakgrund för skolorna hos Engelska skolan.

Det är däremot intressant att jämföra Engelska skolan med de andra skolorna i Skärholmen.

Och det kommer vi att göra och du kan ta del av i fortsättningen som följer senare i veckan.

 

 

 

Har du överhuvudtaget läst ”Barnkonventionen”?

Det slängs då och då med ”Barnkonventionen”, ”Europakonventionen” och andra lagrum eller internationella överenskommelser när det är tal om rättigheter och skyldigheter.

Nu pågår en debatt om konfessionella skolor och en av dem som slänger sig med konventioner, Europadomstolen och FN är Antje Jackelén, som talar för sin sjuka mor i SvD.

Hon uttalar sig starkt för rätten till konfessionella skolor, naturligtvis. Det ironiska är att hon inte uteslutande talar sig varm för kristna skolor, utan för utökning av alla möjliga slags konfessionella skolor, Nu är det mer ett tecken på hur förvirrad den svenska kyrkan är, men ändå talande för att ärkebiskopen i Sverige önskar religionernas ökade inflytande på samhällsapparaten.

Det är dags att sätta ned foten i denna fråga.

Som nation behöver Sverige klargöra vad man vill få ut av den obligatoriska skolan utöver att lära sig grundläggande färdigheter som läsa, skriva och räkna. Är det att utbilda barn i människors lika värde, rättigheter och skyldigheter för att fortsatt främja en sammanhållen nation som talar svenska?

Som rättsstat behöver Sverige klargöra hur religiösa åskådningar som går på tvärsen med officiellt uttalade värderingar som alla människors lika värde och med samma rättigheter och skyldigheter oavsett kön, ålder, sexuell läggning, handikapp, ursprung, hudfärg etc. överhuvudtaget tillåts verka.

Vi ser i omvärlden vad religiös uppdelning medför, där vi inte behöver gå tillbaka till korstågen eller den till synes olösliga släktfejden mellan sunniter och shiiter. Nu är det hinduer som mördar muslimer i Indien, buddister mördar muslimer i Burma, muslimer dödar kristina i Syrien, muslimer dödar sekulariserade i Sudan o.s.v.

Går vi till USA så är hela samhällen uppdelade i religiösa grupperingar, vilket återspeglar sig i boendeområden. Ett land som är fyllt av religiösa flyktingar och lycksökare under århundraden.

Sverige har varit religiöst homogent sedan asatron trängdes undan av kristendomen, som bekant inte utan våld då heller.

Varje religion innehåller sin uppfattning om vad som är rätt och fel, hur en människa skall leva och förhålla sig till sina medmänniskor, vad livets mening är och hur mycket religionen har rätt att blanda sig i andra människors liv.

Det är helt nödvändigt att staten inser att alla religioner försöker pådyvla sin uppfattning på samhället det befinner sig i och att det beror på statens maktutövning om en eller flera religioner tillåts bryta mot statens ambition med samhället.

Slutsatsen kan endast vara att om Sverige som nation vill hindra splittring mellan intolleranta grupperingar baserat på religiös åskådning, är det staten som har monopol på vad som är rätt och fel och hur människor skall leva. Detta har till nu grundat sig på alla människors lika värde och med samma rättigheter och skyldigheter oavsett kön, ålder, sexuell läggning, handikapp, ursprung, hudfärg etc.

Med konfessionella skolor släpper staten lös krafter som inte ser att dessa värderingar är grundläggande och att religiös åskådning tillhör den privata sfären.

Den enda lösningen är att helt sluta finansiera konfessionella skolor och att stänga dem med omedelbar verkan då de agerar söndrande mot samhället, i detta fall mot Sverige.

Om sedan kristendom, islam, hinduism, buddism, judendom m.fl. och deras företrädare i media säger sig stå bakom nämnda värderingar så är det självklart bra, men det är endast vad de säger för att vinna fördelar och kunna fortsätta verka långsiktigt.

Religioner har inga kvartalsmål eller ens femårsplaner. De arbetar under årtionden och sekler för att nå sina positioner.

Tvärtom behöver Sverige som stat ta sig in i den privata sfären, i hemmen, för att sprida statens värderingar om alla människors lika värde och med samma rättigheter och skyldigheter oavsett kön, ålder, sexuell läggning, handikapp, ursprung, hudfärg etc. Och det är en bra början med skolan genom att långsiktigt arbeta med alla elever och ungdomar.

Det enda rätta att förbjuda skolor med konfessionell inriktning.

Religion hör i Sverige endast hemma som ett ämne för att informera om vad de står för och hur de motsäger Sverige och statens intentioner med ett gott samhälle.