En rektor utan moralisk kompass

Att vara chef kräver ryggrad.

En person som vill få vänner och vill vara omtyckt kan inte vara chef.

Det finns många exempel på rektorer som får lön och tar upp plats, samtidigt som de inte gör sitt jobb.

Nu har vi ett exempel på en rektor i Örnsköldsvik, Inger Karlsson, som inte står upp på den våldtagna flickans sida.

En riktig ledare vet vad den står för och visar det mot eleverna.

Men Inger Karlsson vill vara neutral. Neutral i brott.

Och personalen på Bjästaskolan tycks ställa upp på sin chefs sida.

Och hela samhället tycker att det är bra att rektor Inger Karlsson är neutral i ett våldtäktsfall.

Gissa om det händer fler saker i den skolan.

Vilken skola att gå i.

Vilket samhälle att bo i.

Och nu i TV sitter rektor och pratar om att vi måste jobba med värdegrundsfrågor.

Hur kan en person utan ryggrad och moral arbeta med värdegrundsfrågor.

Det finns endast en lösning!

Sparka rektorn.

Sparka lärarna.

Men naturligtvis kommer inget sådant att hända i Sverige. Ett land fyllt av människor utan ryggrad som bara bryr sig om att inte sticka ut, få vara med i gruppen och få sin lön den 25:e varje månad fram till pensionen.

Varför hemläxor

Redan i årskurs ett får sjuåringarna hemläxa. Många barn längtar efter att få hemläxa när de börjar skolan. Hemläxa är för barn en magisk del av att växa upp och bli äldre. Men för de flesta barn slutar hemläxan tidigt att vara magisk och speciell. Istället blir hemläxan något jobbigt och oönskat.

Men ingen tycks fråga sig vad syftet är med hemläxan. Vill skolan att eleven skall lära sig skolämnen eller att elevens kunskaper skall kontrolleras utanför skolan? Och är tanken att eleven skall göra det på egen hand eller att någon annan skall involveras? Och vem är i så fall denna ”någon annan”?

För den som är förälder och har barn i skolan är det solklart vem denna ”någon annan” är. Det är du som förälder som förväntas lära eller kontrollera ditt barn. Varje vardag skickas hundratusentals elever hem med läxor. Och skolan förväntar sig att du som elevens förälder skall utföra arbetet med att lära ditt barn.

Föräldrakraft…effektivt men ofta för sent.

Som arbetande i skola så är det väldigt sällan mina och andra i personalstyrkans åsikter får gehör av ledningen då ekonomiska faktorer blir aktuella.

Ett exempel är när det behövs extra resurser i klass eller på fritids. När man som pedagog lägger fram argument till varför det behövs bemöts man av ett skruvande i stolen från rektorns håll i kombination med diverse motargument.

Dessa motargument handlar då oftast om att “se andra vägar”, “kärv ekonomi” etc..

Men hör föräldrar av sig utan pedagogisk skolning så händer allt som oftast saker till det bättre. Då blir dessa tidigare motargument utraderade och rektorn blir effektiviteten personifierad.

Detta beteende är säkert inte sällsynt men jag tror dessvärre inte att många föräldrar utövar den makt de faktiskt innehar. När det väl sker så är det ofta för sent för att en kvalitetsskillnad ska kunna synas. Som förälder tänker man…..och tänker….och tycker tyst eller ihop med andra föräldrar….och fortsätter tycka tyst.

Föräldrar, agera!

Med glädje…

…kan jag se att förändringen på skolan och i alla 7:orna på skolan sen förra året har lett till ngt positivt.

Min ena son kom hem för ett par dagar sen och sa: Mamma, det är riktigt kul på bilden nu! Han sa det utan att vi pratade om skolan innan och framförallt kommer detta från en kille som ALDRIG har gillat bild, inte ens på dagis! Idag är han 13 år! Lyckan hos mig går inte att beskriva!

I morgon har vi utvecklingssamtal och bedömningarna vi fått har aldrig varit så bra som nu. Visst vi har en del kvar att jobba på men skolan är kul igen och han vill mer nu och det är inte enbart min förtjänst, de nya lärarna och mentorerna har fått skolan att bli kul igen!

Rektor Ann-Katrin Averstedt slutar självmant

Ann-Katrin Averstedt på Solbergaskolan i Stockholm har under flera veckor toppat vår lista över sämst skolledning. Nu väljer hon själv att sluta efter stark mediekritik. Det underliga är att inte Stockholms stad själva tagit tag i problemet utan likt vatten på en gås låtit allt rinn av med förhoppning om att det skall lösa sig av sig självt. Och det gjorde det, men efter lång tid och på rektors egen begäran. Är det så Stockholm stads policy för att hantera problem fungerar? Det är nästan så att Ann-Katrin Averstedt skall ha plus i kanten för att sluta på egen begäran.

Skolpsykologen gör inte sitt jobb

Skolan ansvarar inte bara för att mina barn ska lära sig kunskaper utan också för hur de mår i övrigt, det finns ngt som heter skolhäslovård. På skolan bör det finnas kuratorer, psykologer och skolsköterskor, har vi riktig tur finns det även en skolläkare kopplad också.

På den lilla skolan årskurs F-5 fanns det en engagerad skolsköterska som tog sig an min dotter när hon behövde prata om skilsmässan och pappans bortgång, nu har hon slutat och min dotter har fortfarande inte fått ngt samtal med den nya skolsköterskan. Var det pga att jag kände den skolsköterskan som fanns förut som hon fick dessa samtal? Jag känner den nya skolsköterskan också men ska jag behöva ringa ett nytt samtal för att hon ska få det hon behöver?

På den stora skolan går mina söner. Där finns en skolsköterska som tog mina söner in till sig och frågade hur de mår i och med pappans sjukdom/bortgång efter samtal från mig, engagemang!

I veckan sökte jag upp skolans kurator eller psykolog ang en av mina söner som har det svårt i skolan och har det jobbigt nu efter pappans död. Det finns ingen kurator men en psykolog. Hon ringde snällt upp efter att jag lämnat ett meddelande men sa samtidigt att hon inte har ngn möjlighet att ha samtal, finns ingen tid.  Jag hittade hennes arbetsbeskrivning: 

Ibland uppstår det hinder för inlärning av ny kunskap hos oss människor, vilket kan bero på en mängd orsaker. Till exempel påverkar sjukfrånvaro, för barnet inadekvat pedagogik, mobbing, ojämn begåvningsprofil, känslomässig avvikelse, familjära problem som tex skilsmässa eller andra relationsproblem mm. Skolpsykologen kan anlitas för att fördjupa förståelsen för elevens olika förutsättningar och behov i skolans värld.

 Hon hänvisade till ungdomsmottagningen men där arbetade pappan fram till sin död så det är inget bra alternativ, för nära. Det som då fanns att tillgå var grannkommunen 2 mil bort eller kyrkan.

Som tur var kom prästen förbi från begravningen dagen efter i ett annat sammanhang och han fick min son att förstå att kyrkan finns som alternativ, sonen såg intresserad ut!

Visst finns det andra alternativ men det lättaste för mina tonåringar är ju om det är nära occh lätt att få kontakt när de behöver prata med ngn förutom med mig. Det lättaste för mig är att det finns nära och lätt tillhands istället för att behöva ringa runt och bli hänvisad vidare.

En kort liten historia om inflation i betyg

Denna lilla historia handlar om betygsstatistik.

När betygssnitten från skolor i kommunen presenteras på personalkonferensen så ligger “vårat” solklar etta med en stor marginal ner till de övriga.

Jag och många med mig tänker naturligtvis att detta inte är bra och att det ser väldigt illa ut. Med all tydlighet så har vi problem med betygssättningen och att en stor del lärare således brister i kunskap gällande betygssättning.

Rektorn däremot sträcker upp händerna och brister ut i ett “Jaaa!”